Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

Kognitiv funktion Kognition – allmän beteckning på alla former av tankeverksamhet t.ex. vid varseblivning, inlärning, hågkomster, problemlösning och språklig aktivitet. Eriksson, H. ”Neuropsykologi” Kognitiv funktion - sådant som krävs för att vi ska kunna förstå, tolka och minnas information som vi tar in via sinnena samt använda denna information för problemlösning och planering. Natur och kulturs psykologilexikon LÄS CITATET. Kognition har alltså med hjärnans högre funktioner att göra. Vi vet också att det är ett stort överlapp mellan förmågorna, de påverkar varandra. förståelse för språk, uppmärksamhet, iakttagelseförmåga, koncentration, inlärning och minne, förmågan att planera och utföra aktiviteter och lösa problem. Kan jämställas med intellektuella funktioner.

Neuropsykologi studerar sambandet mellan hjärna – själsliv Neuropsykologi studerar sambandet mellan hjärna – själsliv. Mycket av tidig vetenskap bygger på traumatiska skallskador, men på senare tid även hjärnavbildning på olika sätt. Hjärnan är ju kognitionernas organ. I neuropsykologi är kognitiva förmågor centrala och det finns olika sätt att dela in dessa kognitiva förmågor. En vanlig indelning är att ta funktionella områden som utgångspunkt. Vi viet idag att hjärnan arbetar i nätverk och samma nätverk kan vara aktivt vid olika förmågor. Detta synsätt är det som ligger närmast sanningen men idag kommer jag att hålla presentationen utifrån funktionsområden, då det är det som kan vara hjälpsamt när vi träffar specifika individer.

Några kognitiva förmågor Exekutiv funktion Uppmärksamhet och koncentration Inlärning och minne Perceptuell, visuo-spatial förmåga Verbala funktioner Kognitiv/mental snabbhet

Viktigt att tänka på när vi pratar om kognitiv förmåga är att det finns en variation i hur vi alla fungerar. Funktionsnedsättning – stora kognitiva problem så att de allvarligt påverkar vardagen. Fungera med andra människor, komma ihåg personnummer. Funktionshinder – när miljön skapar svårigheter för t.ex. personer med kognitiva problem. Funktionsvariation – skiljer sig från vad som uppfattas normalt. Ibland svårigheter, ibland en fördel. Vi kan också ha en ojämn funktionsnivå själva, där det fungerar bra vissa dagar och mindre bra andra dagar.

Exekutiv funktion Planering och genomförande av handling Flera olika delfunktioner: Inhibering/impulskontroll Kognitiv växling/flexibilitet Initiering och genomförande Planera, genomföra, eftergranska (Arbetsminne) Exekutiva funktioner kan liknas med hjärnans chef. Det handlar om förmågan att styra/planera och organisera sitt beteende. Den består av flera olika delfunktioner. Det finns över tiotusen forskningpublikationer om exekutiv funktion, men fortfarande ingen konsensus i hur man egentligen ska definiera det. Det är dock en central förmåga i arbetslivet och handlar om att kunna organisera sitt arbete, prioritera bland arbetsuppgifter, planera för långsiktiga mål och metodiskt hålla sig till planen. Svårigheter i exekutiva funktioner kan visa sig på nedsatt initiativförmåga, svårigheter att planera sin dag, svårigheter att återgå till det man gjorde om man blir avbruten, spela strategispel etc. Begränsningarna i att skifta uppmärksamheten kan leda till att man blir mindre flexibel, mindre benägen att uppfatta förändringar och i stort mindre förmögen att anpassa sitt beteende efter skiftande omständigheter. Inhibering/impulskontroll är vanligt i neuropsykologiska tillstånd som t.ex. ADHD. Visar sig t.ex. genom impulsivt beteende eller socialt opassande beteende. Att kunna stoppa en tanke eller handling i tid, vänta på långsiktigt mål istället för det som man ser framför en etc. Kognitiv flexibilitet – anpassa sig till ändrade krav. Ändra sina responser, lära sig av misstag samt hantera flera stimuli samtidigt. Om uppmärksamhetsreglering kan ses som förmågan att bibehålla fokus, kan kognitiv flexibilitet ses som förmågan att reglera detta fokus. Anderson inkluderar även arbetsminnet i denna domän. När något invant förändras – anpassa sig till det nya. Grön gubbe! Initiering och genomförande – att komma igång med saker som att betala sina räkningar etc.

Uppmärksamhet och koncentration Vakenhetsgrad Upprätthållande av uppmärksamhet Selektiv uppmärksamhet Delad uppmärksamhet Det finns flera olika delar av uppmärksamhet. I första hand krävs det en grundläggande vakenhetsgrad för att kunna vara uppmärksam. Sedan finns det en del av uppmärksamheten som handlar om att kunna hålla uppmärksamhet länge, en annan del (Selektiv uppmärksamhet) som innebär att kunna fokusera på en specifik sak. Hjärnskada kan ge svårigheter att filtrera bort ovidkommande stimuli. Vi har också något som kallas delad uppmärksamhet – handlar om att genomföra ngt samtidigt som man gör ngt annat. Om man har uppmärksamhetssvårigheter kan de visa sig genom svårigheter att sitta vid ett middagsbord och lyssna till flera personer som pratar, att prata i mobiltelefon när man kör bil eller att sitta i ett sammanträde på jobbet. Man kanske inte kan arbeta meningsfullt med en uppgift mer än en kort stund, att det blir svårt att få ut något av att titta på TV eller film eller att lyssna på en föreläsning. Andra yttringar är ett ökat behov av vila (alternativt hyperaktivitet). Kräver en grundläggande vakenhetsgrad. Att kunna hålla uppmärksamhet länge. Selektiv uppmärksamhet innebär att kunna fokusera på en specifik sak. Hjärnskada kan ge svårigheter att filtrera bort ovidkommande stimuli. Delad uppmärksamhet – handlar om att genomföra ngt samtidigt som man gör ngt annat. Testas bland annat via datatester och testbeteende.

Inlärning och minne Olika minnestyper Olika minnesprocesser Arbetsminne och långtidsminne Språkligt och icke-språkligt minne Procedurminne Olika minnesprocesser Inkodning Lagring Framplockning Minnet är inte en sammansatt funktion utan snarare flera olika funktioner. Dels finns det flera olika minnestyper, arbetsminnet som är flyktigt, glömmer kod efter att jag slagit den. Sedan finns långtidsminnet med saker som man kommer ihåg en hel livstid. Vi kan också se att vi har olika typer av minne för språkligt och icke-språkligt material, vid en skada kan ett av dessa vara påverkat men inte det andra. Olika minnesprocesser: att lägga något på minnet är en ganska komplicerad procedur med många processer aktiva. Ibland kan endast någon av dessa processer vara påverkad, så vi t.ex. kan komma ihåg något vi lärt oss men kan ha svårt att plocka fram det ur minnet. Om vi får en ledtråd kan det vara lättare att plocka fram. Svårigheterna kan visa sig genom att man har svårt att minnas namn och telefonnummer, komma ihåg möten eller överenskommelser, vad man skulle handla på affären, handlingen i boken man läser eller vad som sagts på TV-nyheterna. Får man god tid på sig kan det oftare vara lättare att minnas. Arbetsminne – läsning, kommunikation, matematiskt tänkande, problemlösning Det som av individen upplevs som minnessvårigheter kan ibland egentligen handla om annat – t. ex svårigheter i uppmärksamhet eller exekutiva funktioner

Perceptuella- visouspatiala funktioner Form- och färguppfattning Objektsigenkänning Neglekt Spatiala förmågor/rumsliga relationer Handlar om hur vi med våra sinnen kan uppfatta omvärlden. Att tolka sinnesintryck till meningsfull information, t.ex. det är telefonen framför mig som ringer eller röken som luktar. Nedsatt spatial förmåga kan visa sig genom att ha svårt att orientera sig i den faktiska omgivningen och representationer av omgivningen, t.ex. kartor. Koordination av sinnesintryck och motorik kan vara påverkad – fumlig. Uppfatta rumsliga relationer. Vanlig nedsättning vid vissa typer av demens.

Verbala funktioner/språklig förmåga Talmotorik Auditiv preception Språkförståelse Språkproduktion Kommunikation Även här – flera olika delar. Talmotorik påverkad – svårt att göra sig förstådd Auditiv perception – hörselorgan, tolka Språkförståelse – ord/begrepp mellan raderna Språkproduktion - Berätta så andra förstår, hålla röd tråd Kommunikation – regler för hur man talar, samspel, turtagning etc.

Kognitiv/mental snabbhet Informationsbearbetning Hur alert man är. Handlar om att bearbeta sinnesintryck, information och problem. Svårigheter kan visa sig genom att det kan kännas som att det tar längre tid att tänka och att man inte orkar tänka igenom saker eller svara lika fort som tidigare. Det handlar alltså inte alltid om en nedsättning i en viss funktion, utan om en nedsättning i processhastighet. Man kan lika mycket som tidigare, men det tar längre tid att plocka fram det. Det handlar om en långsamhet i att ta in fullständig verbal eller visuell information som ger minnessvårigheter. Man kan också få svårt att reagera snabbt. Vanligt vid neurologiska sjukdomar eller traumatiska skallskador.

Mental trötthet Finns i många tillstånd, t.ex. utmattningssyndrom, MS, stroke, traumatisk skallskada Påverkar kognitiva, ffa exekutiva funktioner Påtaglig uttröttning efter måttlig mental aktivitet. Kan komma snabbt och vid stora svårigheter är det inte möjligt att fortsätta aktiviteten. Kognitiva aktiviteter kräver mer resurser och blir därmed energikrävande. Större nätverk aktiveras och hjärnan arbetar mer ineffektivt. trötthet är vare sig en kognitiv eller exekutiv funktion, även om sambandet mellan trötthet och dess funktioner är väldigt intimt. Många beskriver mental trötthet som "svårigheter med att påbörja eller fullfölja uppmärksamhetskrävande aktiviteter med ett krav på självmotivation" (Rakt översatt från Chaudhuri och Behan). Så du märker att kopplingarna finns både till kognitiva och exekutiva funktioner. Jag ser dock på den mentala tröttheten som en mer strikt fysisk funktion som är en bas för att de andra delarna ska fungera. Så ungefär så brukar jag beskriva det... Många patienter beskriver ju tröttheten genom en analogi av en bränsletank som läcker, eller som ett batteri med laddas ur fort... Mental trötthet yttrar sig i koncentrationssvårigheter, känslighet för ljud- och ljus- och andra sinnesintryck, upplevda minnessvårigheter och sömnighet. Kan lokaliseras i hjärnan – basala ganglierna och strukturer och nätverk förknippade med aktivering och ansträngning som thalamus.  

Vanliga kognitiva nedsättningar Känsliga funktioner: Exekutiv förmåga Koncentration och uppmärksamhet Minne Vid en mängd olika tillstånd Neurologiska Psykiatriska Kroppsliga sjukdomar Överlapp Referenser: Den hjärnvänliga arbetsplatsen – kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö, AMV, rapport 2014:2. Snyder, Miyake & Hankin (2015) Idag saknas heltäckande undersökningar om prevalens och incidens av kognitiva funktionsnedsättningar vid åldrarna 18-70 år.

Nedsättningar vid utmattningssyndrom Exekutiv förmåga Organisera sitt arbete, prioritera bland arbetsuppgifter, planera, hålla en ”röd tråd” i det en gör, och att ha information i uppmärksamhet och göra saker med den. Koncentration och uppmärksamhet Hålla fokus i ett samtal, läsa böcker Minne Lägga saker på minnet och komma ihåg vad man ska göra sen, prospektivt minne. Förklaringsmodell Kompensation med ökad ansträngning vilket leder till trötthet. Referens: Malmberg Gavelin el al (2017)

Faktorer som påverkar kognitiv förmåga Sjukdomar Stroke, hjärnskada, epilepsi, utmattningssyndrom, depression, adhd, hörselnedsättning, diabetes Stress Yerkes-Dodsons lag Sömnbrist Uppmärksamhet, koncentration, problemlösningsförmåga Erfarenhet Automatisering vilket frigör mentala resurser för andra uppgifter Referenser: AMV, rapport 2014:2. Diamond (2013)

Faktorer påverkar kognitiv förmåga De kognitiva funktionernas natur: Arbetsminne (omfång) Koncentration (tid) Riktad och delad uppmärksamhet (tunnelseende, multitasking, avbrott) Humör och motivation Arbetsmiljö Referenser: Dismukes (2016). Sörqvist el al (2016). Brose et al (2012). Stenfors et al (2013)

Livsloppsperspektivet Mängder av faktorer under hela livet påverkar funktion och hälsa Primärt – sekundärt åldrande Primära åldrandeeffekter Arbetsminne Episodiskt minne Kognitiv snabbhet Semantiskt minne Referens: Friska arbetsplatser för kvinnor och män i alla åldrar, AMV, rapport 2016:8.

Livsloppsperspektivet Sekundära åldrandeeffekter Vanliga sjukdomar förknippade med kognitiv påverkan: demenssjukdom, stroke, depression, hörselnedsättning, diabetes, hypertoni. Mild cognitive impairment (MCI) Vad bevarar kognitiv funktion? Kognitiv reserv, tidigare kognitivt stimulerande aktiviteter, fysisk aktivitet…

Utredning av kognitiv förmåga Syfte? Screening Neuropsykologisk funktionsutredning Kognitiva nedsättningar är alltså vanligt och förknippade med både normala variationer i vardagen och med olika sjukdomstillstånd. Innan man börjar med en utredning av dessa förmågor är det viktigt att fundera över syftet med utredningen och på vilket sätt man kan ta hand om resultatet. Börjar vi utreda utan en plan för det kan det orsaka mer skada än nytta för individen. Beroende på bakomliggande orsaker kan nedsättningarna endera vara övergående, ihållande eller progredierande. Syftet med en utredning kan vara att belysa starka och svaga sidor hos en individ för att kunna anpassa kraven på arbetet, hjälpa individ med insikt kring sig själv och sitt eget fungerande, ge specifika rekommendationer för hur hantera vardagen etc. Ett konkret syfte kan ju vara att belysa svårigheter till andra myndigheter, t.ex. FK och objektiva fynd. Psykologer och arbetsterapeuter är de som traditionellt utreder kognitiv förmåga och vid större funktionsutredningar är troligtvis detta det bästa tillvägagångssättet. Men som samhället och resurser ser ut i dag kan det vara viktigt att vi hjälps åt med detta i den bemärkelse det går. Att göra en screening kan vara ett första steg för att få fatt på hur den kognitiva funktionsnivån ser ut och då kan MMSE t.ex. vara ett första steg. En neuropsykologisk utredning görs för att beskriva en individs totala funktionsförmåga, belyser med olika standardiserade tester som kan jämföras med en normalpopulation.

Utredning Kognitiva screeningbatteriet, KSB Utformat för demens och MCI, använt även för hjärtpatienter, parkinsons sjukdom och utmattningssyndrom. Kort administrationstid (15-25 minuter). Kan administreras av hälso- sjukvårdspersonal, psykolog med i tolkning Kognitiva domäner: snabbhet, uppmärksamhet, inlärning, episodiskt minne, visuospatiala funktioner, språk och exekutiv funktion. Referenser: Nordlund et al. The Cognitive Assessment battery (CAB) – a rapid test of cognitive domains (International Psychogeriatrics, 2011), Ellbin et al (2017): Assessment of cognitive function in patients with stress-related exhaustion using the Cognitive Assessment Battery (CAB). Journal of Clinical and experimental neuropsychology Det är vanligt att läkare eller sjuksköterskor som är upplärda gör screeningen, men man kan behöva en psykolog som tolkar avvikande profil. Utred – hur visar sig svårigheterna?