Vi skickar meddelanden Här får du lära dig mer om hur vi har tagit kontakt med varandra genom historien.

Hur man började ta kontakt Att kommunicera med varandra – att på olika sätt berätta saker för varandra – är en av de förmågor som gör människan unik och skiljer oss från djuren. En del forskare menar att det var när våra förfäder lärde sig tala som vi blev människor. Till att börja med skickades meddelanden med hjälp av kroppen t.ex. vissla, joddling, rop eller sång.

Musikinstrument Musikinstrument är också redskap som har använts för att skicka budskap över långa sträckor. Man använde t.ex. trummor, näverlurar m.m.

Eld och rök I Sverige under medeltiden kedjor av signaleldar för att förvarna när fienden var på väg. När en eld tändes, såg man den på nästa ställe och tände en eld där också. Även nordamerikanska indianerna tände eldar för att skicka meddelanden.

Det skrivna ordet Visslingar, rop och röksignaler – alla har de en stor nackdel: de försvinner nästan omedelbart. Hur skulle man kunna bevara information och kunskap? Första steget var historieberättarna som lärde sig sagor och myter utantill och förde dom vidare till nästa generation. När människan lärde sig att använda skrivna tecken gick det mycket lättare att spara och sprida information och kunskap.

Skriftspråkets uppkomst Kilskrift Hieroglyfer De första som skapade ett skriftspråk var Sumererna som bodde i Mesopotamien (där Irak ligger nu) för 5000 år sedan. Med en trästicka tryckte de in kilformade märken i mjuk lera som sedan fick torka, kilskrift. Nästan samtidigt uppkom hieroglyferna i Egypten. De målade med pensel eller ristade i sten.

Ungefär år 1200 f.Kr. kom fenicierna (i nuvarande Libanon) på att använda ett alfabet, där varje tecken stod för en konsonant. Grekerna förbättrade systemet genom att lägga till vokaler. Romarna lånade det grekiska alfabetet , men gjorde om bokstäverna lite, och därmed hade de skapat de tecknen som du läser just nu.

Papyrus I Egypten kom man på att strandgräset som man flätade till mattor även kunde gå bra att skriva på. Materialet fick samma namn som gräset – papyrus. Papyrusen kunde bara växa i Afrika.

Pergament I Romarriket och resten av Europa var det specialbehandlade, torkade djurhudar – pergament - som var det vanligaste skrivmaterialet ända fram till 1500-talet e.Kr.

Papper Kineserna uppfann det riktiga pappret på 100-talet e.Kr. Papper består av cellulosa, som man får att filta ihop sig. Sedan brer man ut pappret i ett tunt skikt och låter det torka. Cellulosan fick de från exempelvis lin eller bomull. Det finns ännu mer cellulosa i trä, men det dröjde fram till 1800-talet innan man kom på hur man skulle göra det.

Boktryckarkonsten Böcker kom först till genom att munkar satt och skrev av andra böcker. De var därför dyra och väldigt sällsynta. Genom tryckkonsten kunde böckerna nå ut till många människor. Då kunde man för första gången massproducera böcker och andra skrifter, något som fick stor inverkan på både religion, politik, kultur och teknik.

Johann Gutenberg På 1400-talet kom Johan Gutenberg, en tysk guld-smed, på idén att tillverka spegelvända bokstäver av metall. Han använde de lösa bokstavs- typerna och fogade ihop dessa till ord. De beströks sedan med trycksvärta och pressades mot pappret i en stor press.

Att skicka information Med skrivna och tryckta meddelanden kunde man både sprida sitt budskap till andra platser och bevara det för framtiden. Men fortfarande tog det mycket lång tid att få fram exempelvis ett brev. Man ville ha ett sätt att skicka meddelanden snabbare än den snabbaste ryttaren.

Morse Amerikanen Samuel Morse, 1791-1872, började fundera på om man kunde använda elektricitet för att skicka meddelanden. I början av 1830-talet var han färdig både med en elektrisk telegraf och det speciella alfabet, Morsealfabetet, med korta och långa signaler som används än idag.

Bell och Edison Skotten Alexander Graham Bell kunde 1876 presentera telefonen. Två år senare skapade amerikanen Thomas Alva Edison fonografen som kunde spara ljudet av tal och musik. Tyskamerikanen Emelie Berliner uppfann grammofonen 1887. Den liknade fonografen men kunde lättare kopieras.

Andra uppfinningar Radion (sid. 10) TV/TV-kamera (sid. 11)

Dagens kommunikationsteknik De första datorerna var räknemaskiner. 1930 byggde den amerikanska militären apparater för att beräkna hur man skulle sikta med kanoner. Man började bygga maskiner som fungerade digitalt. Det betyder att strömmen bara kan ha två lägen, ett eller noll. På samma sätt som med morsealfabetet så har alla siffror, tal, bokstäver och bilder en kod med ettor och nollor.

Datorn 1946 byggdes den allra första digitala datorn i USA och den fyllde ut en stor sal. 1948 uppfanns transistorn (fungerar som en förstärkare av en elektrisk signal eller som en strömbrytare) och då kunde datorn göras mycket mindre och strömsnålare. I Sverige utvecklade man inga egna datorer eftersom man uppskattade att det aldrig skulle behövas mer än två-tre datorer i hela Sverige.

Den stora datorrevolutionen kom först under 1980-talet. Då blev de tillräckligt små och billiga för att man skulle kunna skapa persondatorn. Om datorn har utrustning för att göra låtsasvärlden verklighetstrogen, kallar man den för virtual reality. Detta används t.ex. av blivande piloter och läkare för att öva.

Internet Internet började utvecklas 1969 när några Amerikanska universitetkopplade samman sina datorer. Internet är ett nätverk av ledningar mellan miljontals datorer över hela världen. Den som inte har en direkt kabel kan ansluta sig med hjälp av telefonledning eller modem. Det stora genombrottet kom i början av 90-talet, dels för att man började med World Wide Web (hemsidorna), dels för att fler företag och privatpersoner började få tillgång till nätet.

Satelliter I oktober 1957 sände Sovjetunionen upp världens första konstgjorda satellit. En satellit är ett föremål som åker i en bana runt jorden på samma sätt som månen gör. Vissa satelliter har gett oss kunskaper om rymden och vår egen planet. Kommunikationssatelliterna har du nytta av så gott som varje dag. De som du bäst känner till är kanske tv-satelliterna, som kan skicka tv-program.

Mobiltelefon Mobiltelefonen är ännu en apparat som under de senaste 30 åren har revolutionerat våra möjligheter att kommunicera. Kring 1970 kom de första riktiga mobiltelefonerna. Jämfört med dagens teknik var de fortfarande klumpiga och dyra. Under 1980-talet blev mobiltelefonen så liten och behändig att den fick plats i fickan. Den blev då vanlig bland människor som behövde den i arbetet eller som ville ha den som en ”statuspryl”. Under 1990-talet sjönk sedan priset så att den blev en vardagsartikel för många människor.

Vet ni vad detta är?

Är den snabba kommunikationen enbart bra? Många människor drabbas av informationsstress. Man får för mycket information och klarar inte av att sortera fram det som verkligen är intressant. Man kan också känna press, till exempel på arbetet, att kunna plocka fram rätt information på några sekunder. En del av de här problemen kommer att lösa sig när alla blir mer vana vid det stora informationsflödet och lär sig att gallra bort det oviktiga. Troligtvis kommer ny teknik hjälpa oss med detta –datorprogram som lär sig att vilken information just du behöver.

Uppgift: morse När Samuel Morse var på väg hem till Amerika, från ett besök i Europa, började han prata med en passagerare om hur man skulle kunna överföra information genom en elektrisk tråd. När han kom hem till New York kunde han inte sluta tänka på detta och så började han experimentera.

Uppgift: morse Er lärare delar in er två och två. Ni ska bygga en morselampa som ska blinka med korta och långa signaler. Ni behöver: en glödlampa, en lamphållare, ett batteri, ledningar, strömbrytare och ett morsealfabet (uppkopierat). Testa er fram i gruppen om ni kan komma på hur ni ska koppla ihop den.

Uppgift: morse Sänd ett kort meddelande till en kamrat. Det är bra om ni har en skärm (pärm eller liknande) mellan er och om din kamrat kan ha lampan direkt framför sig. Du ska rita en skiss i ditt arbetshäfte, gör det innan du plockar undan. Plocka isär alla delar igen, lämna in till din lärare. Städa