Räddningstjänstens roll i kommunalt säkerhets- och räddningsarbete

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Advertisements

Tillsynsutbildning för nyanställda 5 – 6 februari 2014
Målstyrning utifrån Lag om skydd mot olyckor
En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
LSO på skadeplatsen.
Tillsyn över målstyrd verksamhet Tillsyn över resultat Likvärdigt och tillfredställande skydd.
Lag 2010 Patientlag 2015 Delaktighet
Ledningssystem SOSFS 2011:9.
ÖPPNA JÄMFÖRELSER Trygghet och säkerhet ÖPPNA JÄMFÖRELSER Trygghet och säkerhet 2010.
Kommunens förmåga att genomföra rtj-insats
Medarbetare Tillsynsvägledning LSO
Årsuppföljning LSO.
Systematiskt säkerhetsarbete i Åtvidabergs kommun
Beskrivning av området samhällsskydd och beredskap
AU Digital samverkan LO Process
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Lag om skydd mot olyckor
LSO som verktyg i det kommunala säkerhetsarbetet
Vanliga fel vid riskbedömning
Risk- och sårbarhetsanalyser Handlingsprogram
Klimatanpassning i den fysiska planeringen
Reformen LSO Utveckla riskanalysarbetet genom samordning av arbetet med riskanalyser enligt olika lagstiftningar Tydliggöra kraven på innehåll i handlingsprogrammen.
Program Samling - KAFFE Inledning 10.00
Reglemente för God hushållning och intern kontroll
§ 41 Räddningstjänstlagen
Hot och risker Hur ser då hoten och riskerna ut?
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Att få rätt saker att hända
Handlingsprogram enligt LSO
Halmstads kommuns visionsstyrningsmodell
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Storstockholms brandförsvar
Attraktiv kust - Norra Bohuslän - Förutsättningar och strategier.
Tillsynsplaner Länsstyrelsens tillsyns- och stödverksamhet enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Processen och metodstödet
Landstingsfullmäktiges program för mål, uppföljning och insyn för verksamhet som utförs av privata vårdgivare Syfte med programmet är att lyfta frågorna.
Hur har lagstiftningens förändring av kompetenskraven på räddningschef och ställföreträdare fallit ut? LSO 3 kap 14§: Den personal som för kommunens räkning.
Samhällets krisberedskap – kommunen i fokus
Uppföljning av reformen skydd mot olyckor. Reformens intentioner Ökat skydd mot olyckor och skador Stärkt förebyggande arbete Tydligare ansvarsförhållanden.
Program Samling - KAFFE Inledning 10.00
Länsstyrelsens tillsynsansvar
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Årsuppföljning LSO Upplägg 1 Årets frågor 2 Genomförandeprocessen.
Lokalt exempel RSA & HP med helhetssyn
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Krishanteringssystemet & grundläggande lagar
Ansvar gentemot vem/vilka?
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Handlingsprogram – enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.
Patientsäkerhetslag 2010:657 3 kap. Vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar #grundSoL Introduktion till gemensamma grunder för samverkan.
Juridik på skadeplats Gårda brandstation Tommy Eriksson Wikén
Trygg i Göteborg Introduktion för socialsekreterare 19 oktober 2016.
MSB utvecklar utbildning inom skydd mot olyckor
Psykosocial arbetsmiljö: bilolycka
Heby kommuns kvalitetspolicy
Risk- och sårbarhetsanalyser
Miljömålen består av tre slags mål
Ledningens genomgång: Informationssäkerhet Mall där allt underlag finns i denna presentation Datum 2018-XX-XX.
Introduktion till processen för balanserad styrning
Miljömålen består av tre slags mål
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Gnosjö kommuns styrmodell
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Digitalisering av kvalitetsledning och kvalitetsuppföljning
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Presentationens avskrift:

Räddningstjänstens roll i kommunalt säkerhets- och räddningsarbete MSB, Grundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap Kurs 1 / Delkurs B Denna powerpoint är ett förslag på upplägg på hur du kan bidra till att öka förståelsen hos studenten vad gäller räddningstjänstens roll i kommunen. Källor till denna föreläsning:  MSB, 2011, Vägledning för kommunala handlingsprogram   MSB och SKL, 2015, Öppna jämförelser: Trygghet och säkerhet 2015, Tema kommunal räddningstjänst MSB och SKL, 2013, Ta ett samlat grepp - om trygghet och säkerhet

Kursmål beskriva hur det kommunala handlingsprogrammet utifrån riskbild dimensionerar räddningstjänstens organisation och förmåga beskriva hur räddningstjänsten kan bidra till kommunens olycksförebyggande och skadebegränsande arbete

Din kommuns räddningstjänst är inte lik någon annan kommuns räddningstjänst!

Kommunens skyldigheter enligt LSO Handlingsprogram för förebyggande verksamhet Handlingsprogram för räddningstjänst Repetera syftet med Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) och att den styr enskilda (civila, företag och föreningar), kommun och stat samt att LSO kan delas in i förebyggande verksamhet, räddningstjänst och efterföljande åtgärder. Ge gärna exempel. Påminn också om att LSO är en ramlag och att kommunerna har stor frihet i sitt sätt att nå de nationella målen som fastställs i LSO. Repetera kort de nationella målen i LSO och att lagen ämnar säkerställa att det finns en viss skyddsnivå i alla kommuner så att människor, oavsett var de bor, ska ha ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Nivån bestämmer kommunen utifrån lokal riskbild. Utifrån riskbilden fastställs också den lokala inriktningen med hjälp av exempelvis lokala mål. Kommunernas behov varierar – bland annat på grund av storlek, befolkningstäthet och industriell verksamhet. Beskriv kort vad ett styrdokument är för något och gå därefter in på lagens krav på handlingsprogram. Handlingsprogrammen ska antas varje mandatperiod – vart fjärde år. LSO (2003:778) 3 kap kommunens skyldigheter: 3 § En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. 8 § En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap.

Syftet med kommunala handlingsprogram Ett styrdokument med kommunledningens uppdrag till nämnder och förvaltningar inom området skydd mot olyckor En handling där medborgarna kan få insyn och information om och i vilken inriktning kommunen arbetar med skydd mot olyckor Ett underlag för statens tillsyn över kommunerna Ett styrdokument med kommunledningens uppdrag till nämnder och förvaltningar inom området skydd mot olyckor - De nationella målen och uppdragen i LSO präglar styrdokumentets utformning som i sin tur ger en grund för verksamhetsplaner inom olika förvaltningar. En handling där medborgarna kan få insyn och information om och i vilken inriktning kommunen arbetar med skydd mot olyckor I den parlamentariska (använd gärna ordet demokratiska) styrkedjan är det i grund och botten medborgarna och deras vilja som styr kommunen genom val av förtroendevalda politker. Politiker antar handlingsprogram som ska svara mot medborgarnas vilja och behov. Den enskilde har även ansvar i enlighet med LSO att i första hand förebygga och hantera olyckor. Handlingsprogrammen ska i dessa syften kommuniceras till kommuninvånarna. Ett underlag för statens tillsyn över kommunerna Länsstyrelsen är i första hand tillsynsmyndighet över kommunerna och deras uppdrag utifrån LSO. På nationell nivå är det regeringen via MSB som ansvarar för tillsynen.

Handlingsprogrammens samordning Kommun/förbund Hela området för Trygghet och säkerhet Kommun/förbund Räddningstjänsten kan organiseras på olika sätt, t ex i kommun eller förbund där det senare innebär att flera kommuner har gått samman och gemensamt ansvarar för vissa uppgifter. I förbund antas handlingsprogrammen inte av kommunfullmäktige utan av förbundets beslutande församling som vanligtvis brukar kallas för direktion och som består av politiker från samtliga medlemskommuner. Att kommuner organiserar räddningstjänst i förbund fråntar inte kommunen ansvaret enligt LSO. Hela området för Trygghet och säkerhet Handlingsprogrammen kan i kommunerna kommuniceras till nämnder, förvaltningar och invånare på olika sätt. Ibland finns det ett vardera program för räddningstjänst och ett för förebyggande verksamhet och ibland är de ett och samma. I flera fall har kommuner valt att slå samman dessa två handlingsprogram med andra säkerhets- och trygghetsfrågor och skapat ett gemensamt handlingsprogram för områden som utöver LSO kan handla om brottsförebyggande frågor och samhällsplanering.

Den cirkulära processen Det viktiga att lyfta till den här bilden är att visa på att kommunen regelbundet ser över riskerna, olycksläget, i sin kommun och planerar åtgärder (som påverkar räddningstjänstens organisation och förmåga) samt utvärderar hur det har gått och gör eventuella justeringar till nästa mandatperiod. Fördjupning: Processen kring området skydd mot olyckor utgår från en cirkulär process (PDCA-hjulet) som belyser ett ständigt förbättringsarbete. Kommunala handlingsprogram är ett exempel på systematiskt säkerhetsarbete där fokus är på medborgaren och dennes säkerhet. Processen består av fyra övergripande händelser. 1. Planering av verksamhet och aktiviteter: de förtroendevalda är ombud för medborgarna, riskbild identifieras (starkt fokus på riskbilden), prioriterade behov görs om till mål, resurser fördelas 2. Genomförande: ett resultat skapas, t ex vi ska arbeta med hembesök, minst xx st i månaden 3. Följa upp och utvärdera hur det gått: har verksamheten skötts effektivt och bra, är medborgarna nöjda? 4. Förbättra och utveckla verksamheten: en utvärdering görs och påverkar nästa mandatperiods planering LSO handlar om ett systematiskt säkerhetsarbete för den enskilde, kommun och stat: Den enskilde behöver utföra ett systematiskt säkerhetsarbete genom ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Kommunens säkerhetsarbete handlar främst om att under en 4-årsperiod utföra handlingsprogram Statens säkerhetsarbete präglas av regelbunden tillsyn

Olycksförebyggande och skadebegränsande arbete Olycksförebyggande arbete brukar bedrivas av räddningstjänster och framförallt då vad gäller brandförebyggande och andra olyckor som kan leda till en räddningsinsats. Men, skydd mot olyckor är ett ansvar som flera aktörer i samhället och kommunen har och som sträcker sig över flera sektorer. Olycksförebyggande arbete kopplat till räddningstjänstens roll kan rikta in sig mot att stärka den enskilde att själv förebygga olyckor och ha en beredskap för dessa när de väl inträffar. Räddningstjänsten kan informera, ge råd och utbilda. Räddningstjänsten brukar också ansvara för tillsyn vilket innebär att de ska kontrollera att fastighetsägare och nyttjanderättshavare följer LSO. Om det är nödvändigt kan räddningstjänsten som är myndighetsutövare, se till att åtgärder vidtas av ägaren eller nyttjanderättshavaren i syfte att förebygga brand eller begränsa skador till följd av brand. Skadebegränsande arbete är ett viktigt jobb för räddningstjänsten då en olycka har inträffat och enskilda inte längre själva kan hantera den och dess konsekvenser. När hjälpbehovet uppstår hos den enskilde och den själv inte har förmågan att hantera det som inträffat så aktiveras räddningstjänsten. Som handledare kan du här koppla an till de fyra kriterierna för en räddningsinsats och beskriva kort hur erat skadebegränsande arbete kan se ut utifrån perspektiven brand, räddning, miljö och akut omhändertagande.