Varför ska vi jobba med tobaksprevention

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
HSO Skåne Ett samarbetsprojekt mellan HSO Skåne och Furuboda Arbetsmarknad Finansierat av Arvsfonden De Offentliga Arbetsgivarnas Ansvar DOA.
Advertisements

Rökfria miljöer - skolan. Rökfri skola gäller Rökförbud gäller alla som vistas i skolan och på skolans område oavsett om man är elev eller personal, över.
SOCIAL MILJÖ I FÖRSKOLAN! En utmaning?!. SOCIAL MILJÖ 8. Delaktighet- Att känna o uppleva sig delaktig hela dagen! 9. Jämställdhet- Rätten att ha inflytande.
Ett forskningsbaserat arbetssätt i teorin och praktiken.
Vad är egentligen ett samhälle? Hur skulle ni definiera ordet samhälle? Dvs när vi pratade om ett samhälle sist, vad pratade vi om då? Ta ngn minut och.
Föräldraråd Nyvång Hälsa Det innefattar både ett fysiskt välbefinnande så som psykiskt och socialt.
Våldsbejakande extremism - en beskrivning av Nacka kommuns strategi Jan Landström Säkerhetssamordnare i Nacka kommun Jan Landström.
I samarbete med Nikolaus Koutakis Örebro universitet 1.
Toppning vs. Nivåindelning IK Zenith F02 Per-Olof Johansson.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Tobaksfri Duo - en framgångsrik metod för att förebygga tobaksbruk Anna Nicolaisen, Folkhälsocentrum Jämtlands läns landsting.
STOCKHOLMSENKÄTEN 2012 ELEVERNA I GRUNDSKOLANS ÅR 9 OCH GYMNASIET ÅR 2 SIDAN 1 SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA 1 – Redovisning av resultat från.
Utrota ungdomsfylleriet i Östersunds kommun Drogförebyggare Håkan Fransson1.
Detta är miljömåltider
Stockholmsenkäten 2016.
Rökfria skolgårdar och en tobaksfri skoltid är en ledningsfråga.
Uppföljning av Norrlandstingens folkhälsopolitiska program
- En metod från Landstinget i Kalmar län
Hälsofrämjande insatser inom socialpsykiatri
Psykisk hälsa Specialist Primärvård
Pedagogernas roll. Hur du kan utveckla MIK-arbetet på din skola?
Ungas drogvanor i Luleå Utveckling
Bästa utveckling för alla
Liv & Hälsa ung Alkohol Narkotika Dopning Tobak
Hur mår niondeklassare i Sörmland? Trender
Barn och unga Skapa förutsättningar för en gynnsam hälsoutveckling
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
XX kommun Kommunikationsplan.
VÄLKOMMEN! BABBEL OCH BUBBEL Klassföräldraträff
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Vad kan du som förälder göra? Om någon annan inte har det bra
Likheten förenar Möt Maria Johansson som uppmanar oss att se vad som förenar människor, trots våra olika upplevelser och erfarenheter.
APL info åk 1 Arbetsförlagt arbete.
Unga vuxnas boende Hur unga vuxna bor och hur de vill bo? RUFS 2050
En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga
Välkomna! INNEHÅLL Skolan berättar om vilka utmaningar de har haft under terminen. Socialtjänstens förebyggarteam presenterar vilka problem de upplever.
Kompetensförsörjningsgruppen presenterar
Nätverk för lärare på fritidshem
Kommunikationsplan Bilaga 11 till överenskommelsen mellan Hudiksvalls kommun och Arbetsförmedlingen gällande samverkan för att minska arbetslösheten.
Kommunernas och Landstingens Arbetsmiljöråd (AMR)
Hur mycket använder ungdomarna olika beroendeframkallande ämnen i Helsingborg, Skåne, Sverige & Europa? Arbetsmaterial med diskussionsfrågor i klassrummet,
Välkommen till ett samtal om VÄRDERINGAR
- En metod från Landstinget i Kalmar län
Varför ska vi jobba med tobaksprevention?
Stockholmsenkäten 2014 – vad har ungdomarna svarat?
Nationell tillsyn 2017 Samverkan när det gäller multisjuka äldre – Rapport: Samverkan för mulitsjuka äldres välbefinnande (maj 2018). Patientsäkerheten.
Stockholmsenkätens syften
Timplan för grundskolorna i Angered
Stockholmsenkäten urval av stadsövergripande resultat
Ekerö kommun Åk 9 Åk 2 (gymnasiet)
Liv & Hälsa ung Alkohol Narkotika Dopning Tobak Trender
Kunskapsprocessen Spånga Grundskola
Stockholmsenkätens syften
- ett verktyg för ANDT-uppföljning Introduktion
Skolelevers drogvanor 2018
Stockholmsenkätens syften
Stockholmsenkäten Elevernas svar – till nytta för många!
Tobak - Lektion 2 Åk 4-6.
- Tobaksfri utmaning, för tobaksfria ungdomar
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Vad är viktigt för dig? Att designa tjänster utifrån behov
Hållbar utveckling måste vara
IQs Alkoholindex 2018.
Elevers drogvanor 2017 gymnasiet årskurs 2 Läns- och kommunrapport
Ta hand om dig själv.
Nämndernas/styrelsernas utvärdering av arbetet med budget 2005
Primärvårdens hälsoenhet
Ett komplement till vårdens övriga hälsofrämjande arbete
HÅLLBARA LIVSSTILAR - Hur du lyckas med insats & utvärdering
En lokal handlingsplan för psykisk hälsa BAKGRUND År 2016 slöt regeringen och SKL överenskommelse som syftar till att stärka regioner i arbetet.
Presentationens avskrift:

Varför ska vi jobba med tobaksprevention - och hur? regionkalmar.se

Första året på gymnasiet är riskfyllt Andel unga som använde tobak 2017 Åk 9 Gymnasiet år 2 Killar 13% (rökning 8%) Tjejer 13% (rökning 13%) Killar 32% (rökning 23%) Tjejer 27% (rökning 26%)

Här kan du lägga till lokala siffror för din kommun

Vilka är det som börjar med tobak egentligen? 90% av alla som börjar med tobak gör det innan 18 års ålder, alltså under skolåren. Oftast röker eller snusar man för första gången när man är 14 år eller yngre. De som börjar röka och snusa i ung ålder förblir ofta tobaksbrukare även i vuxen ålder, beroendet är starkt, uppstår snabbt och är väldigt svårt bli av med. Man brukar säga att fönstret mot tobak står öppet mellan dessa åldrar, om det hålls stängt under hela skolgången är risken att unga börjar röka eller snusa som vuxen mycket liten. När unga tillfrågas om varför man börjar med tobak är det starkaste skälet grupptrycket, att vilja passa in och att förebilder i skolan, hemma eller i social medier röker eller snusar. En annan orsak, framförallt för tjejer, är psykisk ohälsa. I samma undersökning, från A Non Smoking Generation (2016), uppger nära hälften av alla elever att skolan endast informerat ytligt eller inte alls om riskerna med tobak. http://www.nonsmoking.se/wp-content/uploads/2016/07/NSG-Rapport-R%C3%B6kning-smittar-2016.pdf

Når vi dem det verkligen gäller? Måste vi arbeta med ALLA? 100 barn i 100 olika familjer 100 barn i 100 olika familjer 7 3 Risk för problem: 10% 90 x 0,10 = 9 25% 7x0,25=2 (1.75) 40% 3x0,40=1 (1,2) Bilden illustrerar preventionsparadoxen- problem ska åtgärdas där de är störst, dvs. bland de som redan löper den största risken att t.ex. hamna i ett tobaksbruk. Preventionsparadoxen innebär dock att den totalt sett största skadereducerande effekten kan uppnås om åtgärderna riktas mot lågriskgruppen (10% risk) och inte enbart mot mellan- och högriskgrupperna (25 och 40% risk). Paradoxen uppstår när problemindivider i utkanten av lågriskgruppen per individ svarar för betydligt fler problem än genomsnittsindividen, samtidigt som det totala antalet problem i lågriskgruppen, exklusive problemindividerna, ändå blir större på grund av det stora antalet individer i lågriskgruppen. Slutsatsen är att fokus ska ligga på breda insatser, här, arbeta för tobaksfrihet för alla då vi inte vet vem som är i risk för tobaksbruk (och droger).

Men vad funkar på unga då? Forskning visar på att det som fungerar bäst för att unga ska förbli tobaksfria är miljö, etik, solidaritet, barnarbete och orättvisa snarare än att visa bilder på svarta lungor och berätta att det är farligt att använda tobak. Det vet de redan och det ligger alldeles för långt bort i tiden för att det beröra på djupet. Att använda tobak kan snarare vändas till en osolidarisk handling, något som unga helst inte vill stötta. För att få effekt i tobaksfrågan bör den lyftas kontinuerligt, undvik enstaka temadagar utan hitta istället metoder för att integrera det i den vanliga undervisningen. Här kan ”ANDT på schemat” (Drugsmart.se) vara en bra sätt. Jämför med svenska och matematik som återkommer varje vecka och årskurs- så måste det vara även med tobaksförebyggande arbete.

Varför ska vi jobba med tobaksprevention? Vi är viktiga förebilder Tobak smittar! Tre av fyra rökare och hälften av snusarna vill sluta med tobak 64% av de elever som röker regelbundet har testat cannabis Tobaksbruk startar ofta i ett socialt sammanhang. Skolgården ska enligt skollagen (1993:581) vara tobaksfri. Tobak smittar= man blir rökare i ett socialt sammanhang! Unga löper risk att börja och vuxna får svårare att sluta. 64% av de elever som röker regelbundet har testat cannabis= Även alkoholbruket ökar med tobaksbruk- de ungdomar som använder tobak dricker också alkohol i större utsträckning än icke tobaksbrukare. En tobaksfri skola

Hur ska vi jobba för en tobaksfri gymnasieskola? 1. Policy 2. Förankring personal 6. Uppföljning Utgå från denna mall för en god struktur i ert arbete. 5. Förstärkande aktiviteter 3. Förankring elever Bild från Niklas Odén, Tobaksfri skoltid Grunden i arbetet är en bra och tydlig tobakspolicy som är framtagen tillsammans med elever, skolpersonal och skolledning. Policyn ska vara väl förankrad (elevråd, skolledning, skolpersonal) och följas upp regelbundet. Det är viktigt att den tas upp ofta; i föräldrakontakt, för nya elever etc.) för att få den levande och något som skolan vill stå för. Vimmerby gymnasium är ett gott exempel i vårt län, policyn finns på tobaksfriutmaning.se/skolpersonal. Policyn ska vara förankrad hos samtlig personal på skolan; lärare, städpersonal, skolmåltidspersonal m.fl. En tydlighet om att inte röka eller snusa i elevernas närvaro är en förutsättning för att eleverna ska vara tobaksfria. Det är viktigt med samsyn- att alla säger nej till tobak. Tobak smittar och att minska synligheten är en viktig pusselbit i helheten. Att låta eleverna vara delaktiga är framgångsrikt- bjud även in de som använder tobak och be dem om hjälp (kan ni röka där det inte syns?, vill ni ha hjälp att sluta? o.s.v.). Det förebyggande tobaksarbetet måste hela göras synligt och kommuniceras i olika forum och kanaler. Normen om tobaksfrihet behöver tas upp ur flera olika perspektiv; i utvecklingssamtalet, hälsosamtalet och i ordinarie undervisning. Hur gick det? Vad kan vi göra bättre? En regelbunden uppföljning av arbetet är viktig för att se framsteg och att fira dem, också vilka utvecklingsområden som finns. 4. Kommunikation ANDT-undervisning, föräldradialog, hälsosamtal, utvecklingssamtal, elevaktiviteter

Skyddsfaktorer Begränsad tillgång Aktivt förhållningssätt och goda förebilder Att bli sedd och klara skolan Arbeta hälsofrämjande! Näst efter hemmet är skolan den miljö som påverkar barns-och ungas attityder, värderingar, val av livsstil och levnadsvanor mest. Skolan är på så sätt möjligheternas arena. Skolan kan genom ett medvetet arbete göra stor skillnad! Skolan kan arbeta med följande faktorer för att förebygga tobaksbruk: Skolgårdarna ska enligt lag vara rökfria. En hjälp i detta kan vara en väl förankrad och genomarbetad policy där både skolpersonal och elever fått vara delaktiga. Se till att alla som finns på skolan känner till policyn, även föräldrar om möjligt. Tobakslagen finns till för att skydda ungdomarna och är därför en skyddslag och ingen ordningslag. Det handlar inte om att ”jaga rökare” utan att jobba förebyggande med alla och skapa en positiv norm hos elever och skolpersonal. Alla som finns runt eleverna är förebilder, det är därför av stor vikt att skolpersonal inte skyltar med tobaksbruk. Ett aktivt förhållningssätt kan innebära att skolan visar att frågan är viktig och alla tar sitt ansvar för att prata med eleverna om vikten av att vara tobaksfri. Vilka normer gäller på vår skola? Skolan kan också arbeta med metoder som ANTD på schemat och Tobaksfri Utmaning. Att arbeta förbyggande mot tobak ger stora vinster och hänger ihop med goda skolresultat. Det är av stor vikt att jobba hälsofrämjande- d.v.s. helheten (skoltrivsel, förbilder, inriktning och normer). Näst efter hemmet är skolan den miljö som påverkar barns-och ungas attityder, värderingar, val av livsstil och levnadsvanor mest och kan därför göra stor skillnad. Målet är INTE att få den minoritet av elever som brukar tobak att sluta –utan målet är att skapa en skoltid, skolmiljö och skolkultur som stödjer den klara majoritet av elever som är tobaksfria att förbli tobaksfria. En skolmiljö är tobaksfrihet är normen!

Tobaksfri utmaning - bakgrund Utveckling och anpassning mot gymnasieelever, med inspiration av kontraktsmetoden Tobaksfri duo som idag finns på högstadieskolorna i hela länet. Vi ser att tobaksbruket ökar från högstadiet till gymnasiet. Region Kalmar län har arbetat fram metoden Tobaksfri utmaning tillsammans med Vimmerby och Västerviks kommuner. Vi är först i landet! Vid mätningar i åk 2 på gymnasiet ser vi att det idag är fler elever som tenderar att börja använda tobak på gymnasiet än vad det tidigare varit. Då var trenden att de flesta började röka eller snusa under högstadietiden. Det är därför viktigt att arbeta tobaksförebyggande också på gymnasiet, om eleverna är fortsatt tobaksfria här, är chansen stor att de fortsätter vara det även i vuxenlivet.

Detta är Tobaksfri utmaning ”Tobaksfri utmaning bygger på en metod där gymnasieungdomar antar utmaningen och tackar JA! till att vara tobaksfria och alla de fördelar det ger, med fokus på smarta val och hälsa” Vi tror att ungdomarna önskar något nytt på gymnasiet- vi tycker också det är viktigt att sätta helheten i fokus och inspirera till hälsosamma val- även gällande andra levnadsvanor utöver tobak. Det är viktigt att lyfta tobaksfriheten som det viktigaste, ej så mycket fokus på att sluta röka och på de som faktiskt röker. Vikten av att snacka med målgruppen! Innan vi startade genomförde vi fokusgrupper med både elever och personal för att kolla av vilka behov som finns. Här framkom det att personalen behöver stöd från rektorn i arbetet och att alla vuxna som finns på skolan måste engagera sig i frågan och säga NEJ till tobak. Eleverna vill att skolpersonal och föräldrar tydligt säger NEJ till tobak- då känner de sig sedda och bekräftade.

Så här ser modellen för Tobaksfri Utmaning ut Så här ser modellen för Tobaksfri Utmaning ut! Folktandvården kommer till skolan och träffar samtliga elever årskursvis och pratar om olika perspektiv kopplat till tobak och hälsa. Upplägget baseras på olika teman beroende på årskurs och tar 30 minuter. Folktandvården finns också på plats under dagen där eleverna kan prata, vara aktiva och självklart anta Utmaningen! De som tecknar sig för Utmaningen får en giveaway med logga på och nyhetsbrev under året. Det är viktigt att fler parter hjälps år för att få effekt i tobaksarbetet- kommunen i sin helhet ska arbeta med tillsyn av rökfria skolgårdar och som skola kan ni arbeta för att främja ett tobaksfritt klimat genom policyarbete och genom att anta Utmaningen. Mer info finns i dokumentet ”samverkansöverenskommelse” på webben.

Beställ våra workshops om tobak och hälsa Utöver basföreläsningarna i aulaformat som samtliga elever får ta del av varje år, finns nu även fördjupande workshops på olika teman (klicka på bilden). Våra workshops är anpassade för olika målgrupper och kan användas i klassrummet, på föräldramöte eller APT. De är ett bra komplement till skolans övriga tobaksarbete och kan fungera som både inspiration och kunskapshöjning. Du beställer dem på hemsidan.

Diskussionsfrågor Hur kan vi arbeta för att vår skola ska vara tobaksfri? Samsyn? Vilket stöd behöver vi från ledningen? Vilka kan vi samverka med? Hur får vi långsiktighet och hållbarhet? Diskutera 2-4 personer i bikupa ca 10 minuter. Det är vanligt att frågan om möjligheten att ha en ”rökruta” på skolgården kommer upp. Enligt tobakslagen ska alla skolgårdar vara rökfria varför det inte finns möjlighet att hänvisa till en speciell plats. Man får inte heller hänvisa till en specifik plats utanför skolans område. På gymnasieskolor kan detta vara knepigt då tydliga gränser som staket saknas. Fastighetsbeteckningen kan då vara en hjälp för att se hur långts kolgården sträcker sig. Det är rektorns ansvar att se till att skolgården är rökfri, tillsyn utförs av tillsynshandläggaren som finns i kommunen. Handläggaren kan döma ut vite till skolan (barn- och ungdomsförvaltningen) om rökning pågår på skolgården. Ett känt fall finns från Grums kommun där handläggaren Trond Reimers lade ett föreläggande förenat med vite.