Välkomna till Grundkurs i uppstart och genomförande!

Grundläggande om Leader Vi kommer bland annat att prata om: metoden budget urvalskriterier Ulrika Holmgren, Anna Lööv, Annelie Ström,

Vad kännetecknar Leader? Lokal förankring Underifrånperspektiv Trepartnerskap Nytänkande Ulrika

Leadermetoden Boende och verksamma driver och påverkar utvecklingen. Privat, ideell och offentlig sektor tar gemensamt fram en lokal utvecklingsstrategi   En godkänd utvecklingsstrategi ger området en budget för att genomföra utvecklingsprojekt Utvecklingsstrategin finansieras av EU och stat men det måste dessutom finnas övrig offentlig medfinansiering. Detta utgör områdets budget. Denna process har säkert flera av er varit inblandade i men det kanske finns några nya! Grundläggande för leadermetoden är att det är boende och verksamma i området (lokal förankring)som driver och påverkar utvecklingen. (Underifrånperspektiv) I varje s.k. leaderområde tar privat, ideell och offentlig sektor – ett sk.trepartnerskap - gemensamt fram en lokal utvecklingsstrategi där man kommer överens om vilka insatser som ska prioriteras under kommande programperiod. Insatserna ska präglas av nytänkande.    En godkänd strategi ger området en budget för utvecklingsprojekt Den finansieras av EU och stat men det måste dessutom finnas lokal offentlig finansiering.

Budget för lokalt ledd utveckling i respektive program Totalt EU Nationell finansiering Mnkr   via SJV (statligt anslag) Övrigt offentligt stöd EJFLU landsbygdsfonden 1 680,00 840,00 (50 %) 289,27 (17 %) 550,73 (33 %) EHFF havs- och fiskerifonden 140,00 70,00 (50 %) 24,11 (17 %) 45,89 (33 %) ERUF regionalfonden 137,01 68,46 (50 %) 23,66 (17 %) 44,89 (33 %) ESF socialfonden 134,40 67,25 (50 %) 23,05 (17 %) 44,09 (33%) Summa 2 091,41 1045,72 (50 %) 360,08 (17 %) 685,61 (33%) Ingår TA-medel

Överblick över leaderområden, fonder och LAG-budget Antal prioriterade leadområden i Sverige och budget: Överblick över leaderområden, fonder och LAG-budget   EJFLU ERUF ESF EHFF Totalt Antal områden 44 39 38 13 48 Budget, kr 1 654 833 007 135 005 092 132 399 997 138 000 000 2 060 238 096   4-fonder 3-fonder 2-fonder 1-fond Totalt Antal områden 8 28 6 48

Budgettilldelning per leaderområde Jordbruksverkets beslut den 12 november 2015 Jordbruksverket beslutar att fördela 1 648 190 477 kronor för genomförandet av lokalt ledd utveckling genom…. Beloppet, som utgör 80 procent av den totala tilldelningen, per lokal utvecklingsgrupp och fond…. I beloppet ingår övrigt offentligt stöd från kommuner och andra offentliga medfinansiärer. Villkor för beslutet … gäller under förutsättning att respektive lokal aktionsgrupp (LAG) kan visa att de får in den medfinansiering som krävs för att komma upp till…. totalbeloppet. Högst 25 procent av de totala utgifterna får användas till driftsåtgärden. Det som nu fördelas ut är 80 procent av den totala budgeten. 20 % hålls inne som reserv tillsvidare. En resultatreserv om 6 % ska hållas inne tills år 2019. I reserven om 20 % ingår resultatreserven.

Hantering av budget Varje lokalt utvecklingsområde har en budget per fond I budgeten ska fonderna alltid hanteras var för sig. Att göra omflyttningar mellan fonderna är inte möjligt. Budgeten per fond är indelad i driftsbudget, genomförande av projekt-budget och samarbetsbudget samt förberedande stöd Att flytta pengar mellan de olika åtgärderna inom samma fond kräver ett godkännande av Jordbruksverket och en uppdatering i våra datasystem. Ni kan själva bestämma att ni ”sparar” pengar och till exempel arbetar med en årsbudget – dock inget systemstöd för detta i budgetsystemet Hur mycket av budgeten som kommer att reserveras per område och hur längde Jordbruksverket håller inne denna pott. Anna   20 % av budgeten kommer vi att reservera tills vidare. Fördelningen av de resterande pengarna (som vi alltså behåller i en pott) kommer att delas ut efter samråd med representanter från områdena. En del av dessa 20 % är resultatreserven. Resultatreserven är på 6 % (total LLU-budget per program) och den släpper vi efter 2019, om målen är uppnådda. Detta regleras i EUs förordningar. Om den reserverade budgeten per område kommer att tas från alla fonder eller om Jordbruksverket kan ta detta enbart från den fond där budgeten är störst.  Anna Vi kommer att arbeta enligt samma princip för alla fonder.    Vad som händer om leaderområdet inte får ihop de olika procentandelarna mot slutet. Anna Det är det totala beloppet ni har från varje fond som gäller. Ni kan inte lägga på mer ÖOS än vad ni har enligt budgeten. Budgeten ligger spikad på de tre delar som finns. Ytterligare ÖOS utöver de 33 % kommer att leda till att den nationella statliga finansiering minskar. Detta gäller per område (dvs inte för hela Sverige). Dock kan ÖOS i enskilda projekt variera, men EU-delen måste vara 50 %. Förtydligande om vad som händer om de går över 33 % offentlig medfinansiering. Se svaret ovan.

Driftsbudget Driftsbudgeten får utgöra max 25 % av de sammanlagda offentliga utgifterna inom den lokalt ledda utvecklingsstrategin. Räkna utifrån den sammanlagda offentliga budgeten som ni har fått reserverad för ert leaderområde. I de flesta fallen är landsbygdsfonden (EJFLU) den största fonden som finansierar er strategi. Då är det också landsbygdsfonden som står för hela driftsbudgeten. Vi kommer att följa upp hur det går med användningen av driften under programperioden. (inklusive svensk offentlig medfinansiering från kommuner, regionen, landstinget, länsstyrelsen eller andra offentliga organisationer)

Leadermetoden fortsättning Godkänd utvecklingsstrategi och tilldelad budget LAG – prioriterar projektansökningar Projektansökningar ska bidra till utvecklingsstrategins måluppfyllelse Både LAG:s arbete och projektens genomförande ska präglas av: Trepartnerskap Lokal förankring Underifrånperspektiv Nytänkande Unikt för leadermetoden – att flytta inflytande över offentliga medel från myndighet till ideell förening ! Ulrika Ni har nu – eller kommer snart att ha en godkänd strategi Ni har en LAG-grupp – bestående av en mängd kloka människor från företag, föreningar och offentlig sektor. De ska med sin unika kombination av kompetens och erfarenheter prioritera bland de projektansökningar som kommer in. Prioriteringen ska ske utifrån vilka ansökningar som bäst bidrar till de mål ni har angivit i strategin. De nyckelord vi använde när vi beskrev leadermetoden – de ska ju genomsyra både LAG (sammansättningen) och projektens genomförande. Kommentera att det inte är ett krav att det är ett trepartnerskap i alla projekt! LAG är ingen myndighet men myndighetsutövare???? – fråga Per.

Utvecklingsstrategi LAG ansvarar för godkänd utvecklingsstrategi och mål. Kontinuerligt följa upp mål och indikatorer. Verktyg för att nå målen: Handlingsplan Kommunikationsplan Plan för uppföljning och utvärdering Urvalskriterier LAG ansvarar för beslutad/godkänd utvecklingsstrategi. I strategin finns det mål med angivna målvärden. Det är LAG:s ansvar att området 2023 ska ha uppnått de mål och målvärden som angivits i strategin. (kommer gå igenom längre fram vad som ingår i detta ansvar). Ni ska följa upp mål och indikatorer - för både enskilda projekt och utvecklingsstrategin i sin helhet. Ni ska kontinuerligt följa upp hur ni arbetar mot era mål. Till er hjälp för att nå målen, har ni i strategin bl a en handlingsplan, en kommunikationsplan och plan för uppföljning och utvärdering. Se dessa som en bra utgångspunkt för arbetet men under kommande år kommer ni att behöva förfina och utveckla dessa ytterligare. Om det inte kommer in ansökningar i ett insatsområde – vad kan LAG göra? Ett annat viktigt verktyg för att säkerställa att LAG godkänner projekt som bidrar till utvecklingsstrategins måluppfyllelse är era godkända urvalskriterier.

Urvalskriterier för projekturval Annelie

Poängsättning – vem gör vad? Exempel: Dela in LAG utifrån insatsområden eller tematiska områden - arbetsutskott Beredningsgrupp Referensgrupp Beslutet om poängsättning tas alltid av LAG. Annelie

Regionalfonden Fokus på stadsutveckling och land – stad kopplingar Om tätort med mer än 20 000 invånare: projekt ska prioriteras som genomförs i tätorter och/eller projekt ska prioriteras som stärker länkar mellan land och stad minst ett urvalskriterium för regionalfondsprojekt med stadsanknytning ska få högre poäng än ansökningar utan stadsanknytning. Annelie Om städer eller stadsområden finns med i området som regionalfonden omfattar så ska projekt prioriteras som stärker länkar mellan stad och land eller projekt som genomförs i tätorter med över 20 000 invånare. Detta innebär att minst ett urvalskriterium för regionalfondsprojekt måste vara att ansökningar med stadsanknytning får högre poäng än ansökningar utan stadsanknytning.

Glöm inte! Poängsättning 0 poäng – Nej 3 poäng – I tillräckligt utsträckning 5 poäng – I hög utsträckning Om ni valt denna typ av poängsättning – extra viktigt med tydlig bedömningsmall, vad innebär i tillräcklig utsträckning osv. Annelie

Vänta med LAG-beslut tills det kommit in fler ansökningar så att en konkurrensutsättning per insatsområde är möjlig? Nej. Med hjälp av urvalskriterierna konkurrensutsätter ni varje ansökan mot utvecklingsstrategin. Annelie Tanken med urvalskriterier är inte att konkurrensutsätta ansökningarna mot varandra. Med hjälp av urvalskriterierna konkurrensutsätter ni varje ansökan mot utvecklingsstrategin. Om ni däremot har brist på pengar så blir det ansökningarna med mest poäng som ska beviljas. Ni behöver alltså inte ha ett visst antal ansökningar för att kunna ta beslut.

Vad gör vi om våra urvalskriterier inte fungerar Vad gör vi om våra urvalskriterier inte fungerar? Möjlighet att förändra och därefter få urvalskriterierna, poängsättning och avslagsnivå godkända igen av Jordbruksverket. Annelie Det behövs nog en inkörningsperiod för att upptäcka hur urvalskriterierna fungerar och om de fungerar optimalt. Om ni märker att det inte fungerar som tänkt så kommer det att finnas möjlighet att förändra och därefter få urvalskriterierna godkända igen av Jordbruksverket. När ni arbetar fram urvalskriterierna kan ni gärna testa dem på några ansökningar från till exempel förra programperioden.

Vad har vi för nytta av en avslagsnivå för poäng i urvalskriterierna Vad har vi för nytta av en avslagsnivå för poäng i urvalskriterierna? Avslagsnivån avgör vilka projekt som ska beviljas och inte. Ansökningar under avslagsnivån ska inte beviljas. Annelie Avslagsnivån avgör vilka projekt som ska beviljas och inte. Det är viktigt att avslagsnivån verkligen är vad det heter. Ansökningar under avslagsnivån ska inte beviljas.

”Säkerhetsventil”? För många ansökningar på en gång Möjlig lösning: Årsbudget - ska framgå av beslut i ett styrelseprotokoll För stora ansökningar Takbelopp – ska framgå av beslut i ett styrelseprotokoll Urvalskriterier (kostnadseffektivitet, ”valuta för pengarna”) och/eller villkor Annelie