DBT-influerat förhållningssätt på BUP-akutenhet i Göteborg

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Exponering – habituering eller nyinlärning?
Elisabet Londos Överläkare, docent Neuropsykiatriska kliniken, Malmö
Läkaren och det rådgivande samtalet
Motivation och förändring
KOLLEGIAL HANDLEDNING REFLEKTION TILLSAMMANS I ARBETSLAG
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
Kognitiva funktioner Verbal förmåga Logisk-Analytisk förmåga
”Vården kände sig drabbad av mig och jag kände mig drabbad av vården”
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Att införa LCP – LCP-ansvariges roll Marie-Louise Ekeström
Mål och betygskriterier
Unga med självskadebeteende – hur kan man hjälpa?
Nystart av teamtandvård på ftv Kramfors
Idrottspsykologi IGU tillfälle 3
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Konsten att leda sig själv
Repetition och tillbakablick
Studenter Lär Av Studenter ”SLAS”
Från Helena Gustavsson i Göteborg
Temadag om sexuell hälsa 13/ Del 5
Erfarenheter av centraliserad studieadministration Eva Bäck HDa, Kassie Sundin HS.
En vård värd samverkan Femtio år av insikt.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
IKT i nöd och lust! Hur får man eleverna att ta eget ansvar? Hur får man dem att samarbeta? Och hur får man lärare att vilja jobba ämnesövergripande?
Agneta Hellne Anhöriga kastas många gånger brutalt mellan glädje och den yttersta förtvivlan.
Självvald inläggning Michael Viklund Norra Stockholms Psykiatri
Vård- och äldreförvaltningen Vår gemensamma värdegrund
Ramverk för patientmedverkan
Dialektisk beteendeterapi
Delaktighet.
Lönesamtalet.
Medicinsk Vårdplan.
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
SBAR för strukturerad kommunikation
Karma är resultatet av en människas handlingar, ord och tankar under dennes livstid
Analysförmåga Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar
Arbetsmiljöarbete Service- och bemötande
Nu ska jag/vi jobba smartare. Hur gör man då?
Riskanalys i patientsäkerhetsarbete
Journaldokumentation  Lagar  Föreskrifter  Definitioner.
ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare. Vad ska vi göra? 2 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Införa ÄBIC (Äldres behov i centrum). ÄBIC är en nationell.
Verksam i primärvården i Östergötland
Konfliktens ABC A Attityd C sakfrågor Motsättningar B Beteende.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Lära för livet!.
Ramverk för patientmedverkan
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
Riskbedömning vid förändring i verksamheten
ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare.
Webbutbildning i allmän palliativ vård
Så ska vi samverka vid utskrivning från sjukhus
Förbättringsområde Effektiv mottagning – rätt patient till rätt vårdgivare vid Bankeryds vårdcentral.
Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö
Delat beslutsfattande och SIP
Bättre liv för sjuka äldre i Dalarna
Suicidriskbedömning i heldygnsvård
Att stärka mödrars välbefinnande under babyns första år
Vad är motivation? Vad är motivation? Drivkraften att förändra ett beteende.
Stefan Segerman Emma Borgstrand
Lönesamtal och bedömningsområden
Lönesamtal och bedömningsområden
PALLIATIVT UTVECKLINGS CENTRUM
- Hur kan vi göra det lättare, samstämmigt och tillgängligt för alla?
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Anna Ohlis, överläkare, DBT-teamet BUP Stockholm,
Digitalisering av kvalitetsledning och kvalitetsuppföljning
Hjälp, vad skall jag göra…
Presentationens avskrift:

DBT-influerat förhållningssätt på BUP-akutenhet i Göteborg Jessica Svahn, Vårdenhetsöverläkare Josefine Larsson, sjuksköterska

Agenda Bakgrund Grundantagande i DBT Standardiserad vårdplan vid självskadebeteende Färdighetsskola på avdelningen vid självskadebeteende ”Öppen retur” Samarbete med DBT-teamet Fördelar med arbetssättet

Bakgrund Upptagningsområdet täcker 164 000 barn. 8 vårdplatser på akutavdelningen. Personal: Läkare, 1 psykolog, 1 socionom, psykiatrisjuksköterskor, sjuksköterskor samt skötare. DBT-influerat förhållningssätt med influenser av lågaffektivt bemötande med regelbunden undervisning i DBT. Processbaserat arbetssätt.

Grundantaganden i DBT Patienter gör alltid så gott de kan. Patienten är alltid motiverad att bli bättre. Patienten måste lära sig och använda nya beteenden i alla relevanta situationer. Patienterna kan inte misslyckas i DBT. Patienterna har kanske inte själva orsakat alla sina problem, men det är ändå de som måste lösa dem. Patienterna måste anstränga sig mer, arbeta hårdare och motivera sig mer för att det ska bli någon förändring. Livet för suicidala personer med BPD är outhärdligt som de lever sitt liv just nu. 

Standardiserad vårdplan för självskadebeteende      

Standardiserad vårdplan för självskadebeteende Undvik i största möjliga mån att ordinera ständig tillsyn, använd istället intermittent tät tillsyn. Undvik i största möjliga mån att begränsa tillgången på sladdar och liknande då det är viktigt att patienten tränar på eget ansvar. Det är viktigt att i samband med första behandlingskonferens besluta om ett preliminärt utskrivningsdatum, helst i samråd med patient och vårdnadshavare. Direkt efter genomförd behandlingskonferens görs en permissionsplanering som tillägg till aktivitetsschema. Daglig färdighetsträning som skall schemaläggas. Färdighetsträning skall även genomföras under permissioner och utvärderas gemensamt av patient, ansvarig vuxen samt personal efter genomförd permission.

Standardiserad vårdplan för självskadebeteende Psykoedukation: Färdighetsskola. Vid behov ångestskola, känsloskola traumaskola. Utforma en säkerhetsplan och krislista tillsammans med patient och ansvarig vuxen. Om en säkerhetsplan och krislista finns så uppdatera denna inför första permissionen. Bemötande vid självskada: Lågaffektivt bemötande Validering – fokusera på känslan och inte på självskadehandlingen Gå omedelbart igenom den inträffade händelsen

Färdighetsskola  

Tillfälle 1 Tillfälle 2 Tillfälle 3 Kedja Kedja Kedja Psykoedukation Psykoedukation Psykoedukation Färdighetsträning Färdighetsträning Färdighetsträning

Psykoedukation Känslor​ Biosociala teorin​ Självskada​ Validering​ Reglering​ Primära/sekundära känslor​ Känslor kopplade till självbild​ Biosociala teorin​ Känslomässig sårbarhet/invaliderande omgivning​ Självskada​ Validering​  

Färdighetsträning Att vara medvetet närvarande​ Vad-färdigheter (observera, beskriva, delta)​ Hur-färdigheter (icke-dömande, en sak i taget, gör det som fungerar)​ Att skapa och bevara goda relationer​ Att reglera känslor​ Att stå ut när det är svårt​ Självvalidering​

Kedja PROBLEM-BETEENDE Sårbarhet Konsekvenser (långsiktiga) Tankar Konsekvenser (kortsiktiga) Utlösande faktor Känslor PROBLEM-BETEENDE

Öppen retur Patienter med upprepade söktillfällen och flera vårdtillfällen. Patienten bestämmer själv när patienten önskar inläggning på akutavdelningen. Vårdtiden är tre dagar och kan inte förlängas oavsett patientens mående eller vad patienten kommunicerar. Patienten skall inte konverteras till tvångsvård. Patienten kan läggas in så många gånger som den tycker att det behövs.

Samarbete med DBT-teamet När patienter från DBT-teamet behöver inneliggande vård utformar DBT-terapeuten ett uppdrag tillsammans med patienten för vad som är syftet med vården. DBT-terapeuten bestämmer hur länge patienten skall vårdas inneliggande och vad som skall göras under vårdtiden. Uppdraget utformas skriftligt i journalen. Om patienten har en vårdtid på mer än 5 dagar skall gemensam behandlingskonferens genomföras.

Fördelar med arbetssättet Patienter Tydlighet och förutsägbarhet gällande vad patienter kan förvänta sig av vårdtiden och vad som förväntas av dem. Strukturerat arbete minskar den icke-värdeskapande tiden och därmed utrymmet för självskada i syfte att visa dåligt mående. Strukturerat arbete med ex.vis samtal och övningsuppgifter bidrar till ökat värde av tiden på avdelningen. Patienten blir en del i sitt tillfrisknande.

Fördelar med arbetssättet Personal Tydligare ramverk kring vad som skall göras och när det skall göras. Bättre beredskap för att hantera konflikter, meningsskiljaktigheter och motstridiga käslor som kan uppstå. Större trygghet och tilltro till sin egen kunskap och något att luta sig mot. Att utöva principer (från DBT) medför goda förutsättningar för att föra konstruktiva samtal med både patienter och inom personalgruppen.