Att tolka en källa Stormaktstiden

Skolschema Drottning Kristina 05.00 -07.00 latin 07.00- 08.00 matematik 08.00-09.00 geografi 09.00 -10.00 historia – biskop Johannes Matthiae 10.00-11.00 moderna språk, franska, svenska, tyska 11.00-12.00 middag 13.00-15.00 fäktning, ridning 15.00-17.00 retorik 18.00-21.00 statskunskap –lärare Axel Oxenstierna

Skolschema - Drottning Kristina Berätta kort en likhet mellan din egen skoldag och Kristinas skoldag. 05.00 -07.00 latin 07.00- 08.00 matematik 08.00-09.00 geografi 09.00 -10.00 historia – biskop Johannes Matthiae 10.00-11.00 moderna språk, franska, svenska, tyska 11.00-12.00 middag 13.00-15.00 fäktning, ridning 15.00-17.00 retorik 18.00-21.00 statskunskap –lärare Axel Oxenstierna

Skolschema - Drottning Kristina Berätta kort en skillnad mellan din egen skoldag och Kristinas skoldag. 05.00 -07.00 latin 07.00- 08.00 matematik 08.00-09.00 geografi 09.00 -10.00 historia – biskop Johannes Matthiae 10.00-11.00 moderna språk, franska, svenska, tyska 11.00-12.00 middag 13.00-15.00 fäktning, ridning 15.00-17.00 retorik 18.00-21.00 statskunskap –lärare Axel Oxenstierna

Källor och tolkningar En historisk källa kan ge direkta svar på olika frågor om hur det var på Stormaktstiden. En tolkning består av en annan typ av historisk information. Där har någon redan tolkat och sammanställt kunskaper från en eller flera källor.

Källor och tolkningar Historisk information om Stormaktstiden Kan fungera som källa Består av tolkningar En målning ”Slaget vid Lützen”, när Gustav II Adolf dör, målad 1800-talet. Ett resedagbok från en fransman på resa genom Sverige, år 1634. En faktabok om Drottning Kristina skriven 2018 av en historiker, specialist på Stormaktstiden. En film om Häxpaniken i Sverige baserad på olika rättegångsprotokoll från 1600-talet. Lärarens undervisning om hur det var att leva som barn på 1600-talet. Ett klädesplagg från 1634 utställd på historiska museét i Stockholm. En artikel om trupper i Skåne från tidningen ”Ordinarie Post Tijender” skriven 1645. En karta över Göteborg från 1644.

Välj en av källorna från tabellen i uppgiften. Historisk information om Stormaktstiden Kan fungera som källa Består av tolkningar En målning ”Slaget vid Lützen”, när Gustav II Adolf dör, målad 1800-talet. Ett resedagbok från en fransman på resa genom Sverige, år 1634. En faktabok om Drottning Kristina skriven 2018 av en historiker, specialist på Stormaktstiden. En film om Häxpaniken i Sverige baserad på olika rättegångsprotokoll från 1600-talet. Lärarens undervisning om hur det var att leva som barn på 1600-talet. Ett klädesplagg från 1634 utställd på historiska museét i Stockholm. En artikel om trupper i Skåne från tidningen ”Ordinarie Post Tijender” skriven 1645. En karta över Göteborg från 1644. Välj en av källorna från tabellen i uppgiften. Beskriv vilka kunskaper om 1600-talet som du skulle kunna få från den källan. Motivera ditt svar.

Vad beror det på att en historisk person eller händelse kan framställas på många olika sätt av olika personer? …..för att de som gör framställningarna lever i olika tidsåldrar? …… för att de som gör framställningarna kommer från olika platser? …. även om de som gör framställningarna kommer från samma tid och plats?

Skillnader i synen på Gustav II Adolf Svenskt 2000-tal och Gustav II Adolf Man kan säga att efter WWW2 och fram till idag så är bilden av - Gustav II Adolf mer mörk och framställer honom som egoistisk. Flera historiker menar på att Gustav var en man som tjänade sina egna syften, drev in folket i svält och krig och att kriget fick stora konsekvenser i Tyskland och Sverige. Svenskt 1800-tal och Gustav II Adolf Man kan säga att under 1800-talet och tidigt 1900-tal förekom näst intill en dyrkan av Gustav II Adolf. Statyer restes och målningar målades. Detta för att man ville stärka den Svenska nationen (landet) och identiteten och öka folks lojalitet till svenska staten. Gustav II Adolf fick rollen som hjältekung och protestantismens försvarare.

Gustav II Adolf Bok om Gustav II Adolf skriven av historikern Peter Englund, 1993. Boken är en fallstudie av Sveriges del i det Trettioåriga kriget, och i boken får läsaren följa Erik Dahlbergh från hans födelse år 1625 fram till krigsslutet 1648. Gustav beskrivs som en politiker som ofta utnyttjade tragiska situationer till sin egen fördel. Startade kring i religionens namn. Skildrar krigets grymheter exakt som krig oftast utspelar sig. Berättar om kriget ur många vanliga människors ögon.

Gustav II Adolf Skolplansch från sekelskiftet 1900. Gustav II Adolf framställd som en inspirerande hjältekung i spetsen för sina tappra svenska och finska soldater under ett anfall mot de katolska trupperna 1630.

Hur ser Gustav II Adolf ut på de båda avbildningarna?

Vad vill konstnären att vi ska tänka om Gustav II Adolf genom att avbilda honom just så här?

Att tolka och värdera källor Modedocka från 1600- talet. En särskild modedocka är Pandora, vilken började att skickas ut varje månad i mitten av 1600-talet till hoven i Europa. Dockan skickades ut från Paris med avsikt att försöka sälja franska moden.

Att tolka och värdera källor Foto på programledarna i serien ”Historieätarna” – 1600 talet. Producerad serie på 2000-talet.

Föremålets ålder och koppling till 1600-talet. Vad föremålet kan berätta om 1600-talet.

Vilken källa skulle du använda för att få fram hur kläder såg ut på 1600-talet? Motivera och förklara ditt svar.

Vilken källa skulle du inte använda för att få fram hur kläder såg ut på 1600-talet? Motivera och förklara ditt svar.