Varför ska vi jobba med tobaksprevention? … och hur?

Första året på gymnasiet är riskfyllt… (andel unga som använder tobak 2017 (xx)= rökning) Killar 13% (8%) Tjejer 13% (13%) Killar 32% (23%) Tjejer 27% (26%) Bilden visar på totalt tobaksbruk (röker och/eller snusar) och rökare (sammanvägning av samtliga variabler; dagligen, nästan varje dag, ibland). Källa: CAN 2017 Tobaksanvändningen bland niondeklassare har minskat påtagligt under 2000-talet. Sedan 2012 syns en minskning av andelen rökare även i gymnasiet. Andelen snusare i gymnasiets år 2 har legat runt 13 % de senaste sex åren (14 % 2017). Vidare uppgav 32 % i årskurs 9 och 39 % i gymnasiets år 2 att de någon gång använt e-cigaretter. Det var omkring tre till fyra gånger så vanligt att rökande elever hade provat e-cigaretter jämfört med de elever som inte rökte. Tobak ofta första steget på drogtrappan och det som är vanligast förekommande i skola och andra barn-och ungdomsmiljöer. Nikotin påverkar hjärnan och öppnar upp för andra beroenden. Snusande och rökande ungdomar dricker oftare och mer alkohol än ungdomar som inte brukar tobak.

Här kan du lägga till lokala siffror för din kommun

Vilka är det som börjar med tobak egentligen? 90% av alla som börjar med tobak gör det innan 18 års ålder, alltså under skolåren. Oftast röker eller snusar man för första gången när man är 14 år eller yngre. De som börjar röka och snusa i ung ålder förblir ofta tobaksbrukare även i vuxen ålder, beroendet är starkt, uppstår snabbt och är väldigt svårt bli av med. Man brukar säga att fönstret mot tobak står öppet mellan dessa åldrar, om det hålls stängt under hela skolgången är risken att unga börjar röka eller snusa som vuxen mycket liten. När unga tillfrågas om varför man börjar med tobak är det starkaste skälet grupptrycket, att vilja passa in och att förebilder i skolan, hemma eller i social medier röker eller snusar. En annan orsak, framförallt för tjejer, är psykisk ohälsa. I samma undersökning, från A Non Smoking Generation (2016), uppger nära hälften av alla elever att skolan endast informerat ytligt eller inte alls om riskerna med tobak. http://www.nonsmoking.se/wp-content/uploads/2016/07/NSG-Rapport-R%C3%B6kning-smittar-2016.pdf

Når vi dem det verkligen gäller? Måste vi arbeta med ALLA? 100 barn i 100 olika familjer 90 barn, lågriskgrupp 7 3 Risk för problem: 10% 90 x 0,10 = 9 25% 7x0,25=2 (1.75) 40% 3x0,40=1 (1,2) Bilden illustrerar preventionsparadoxen- problem ska åtgärdas där de är störst, dvs. bland de som redan löper den största risken att t.ex. hamna i ett tobaksbruk. Preventionsparadoxen innebär dock att den totalt sett största skadereducerande effekten kan uppnås om åtgärderna riktas mot lågriskgruppen (10% risk) och inte enbart mot mellan- och högriskgrupperna (25 och 40% risk). Paradoxen uppstår när problemindivider i utkanten av lågriskgruppen per individ svarar för betydligt fler problem än genomsnittsindividen, samtidigt som det totala antalet problem i lågriskgruppen, exklusive problemindividerna, ändå blir större på grund av det stora antalet individer i lågriskgruppen. Slutsatsen är att fokus ska ligga på breda insatser, här, arbeta för tobaksfrihet för alla då vi inte vet vem som är i risk för tobaksbruk (och droger). Av 12 barn som i framtiden kan förväntas utveckla problem finns 1 i högriskgruppen, 2 i riskgruppen och 9 i lågriskgruppen. Arbetsplats X, 2011-07-04, Namn Efternamn, Ltkalmar.se

Men vad funkar på unga då? Forskning visar på att det som fungerar bäst för att unga ska förbli tobaksfria är miljö, etik, solidaritet, barnarbete och orättvisa snarare än att visa bilder på svarta lungor och berätta att det är farligt att använda tobak. Det vet dem redan och ligger alldeles för långt bort i tiden för att det beröra på djupet. Att använda tobak kan snarare vändas till en osolidarisk handling, något som unga helst inte vill stötta. För att få effekt i tobaksfrågan bör den lyftas kontinuerligt, undvik enstaka temadagar utan hitta istället metoder för att integrera det i den vanliga undervisningen. Här kan ”ANDT på schemat” (Drugsmart.se) vara en bra sätt. Jämför med svenska och matematik som återkommer varje vecka och årskurs- så måste det vara även med tobaksförebyggande arbete.

Varför ska vi jobba med tobaksprevention? Vi är viktiga förebilder Tobak smittar! Tre av fyra rökare och hälften av snusarna vill sluta med tobak Tobak smittar= man blir rökare i ett socialt sammanhang! Unga löper risk att börja och vuxna får svårare att sluta. 64% av de elever som röker regelbundet har testat cannabis= Även alkoholbruket ökar med tobaksbruk- de ungdomar som använder tobak dricker också alkohol i större utsträckning än icke tobaksbrukare. En tobaksfri skola

Hur ska vi jobba för en tobaksfri gymnasieskola? 1. Policy 6. Uppföljning 2. Förankring personal Utgå från denna mall för en god struktur i ert arbete. 5. Förstärkande aktiviteter 3. Förankring elever Bild från Niklas Odén, Tobaksfri skoltid Grunden i arbetet är en bra och tydlig tobakspolicy som är framtagen tillsammans med elever, skolpersonal och skolledning. Policyn ska vara väl förankrad (elevråd, skolledning, skolpersonal) och följas upp regelbundet. Det är viktigt att den tas upp ofta; i föräldrakontakt, för nya elever etc.) för att få den levande och något som skolan vill stå för. Vimmerby gymnasium är ett gott exempel i vårt län, policyn finns på tobaksfriutmaning.se/skolpersonal. Policyn ska vara förankrad hos samtlig personal på skolan; lärare, städpersonal, skolmåltidspersonal m.fl. En tydlighet om att inte röka eller snusa i elevernas närvaro är en förutsättning för att eleverna ska vara tobaksfria. Det är viktigt med samsyn- att alla säger nej till tobak. Tobak smittar och att minska synligheten är en viktig pusselbit i helheten. Att låta eleverna vara delaktiga är framgångsrikt- bjud även in de som använder tobak och be dem om hjälp (kan ni röka där det inte syns?, vill ni ha hjälp att sluta? o.s.v.). Det förebyggande tobaksarbetet måste hela göras synligt och kommuniceras i olika forum och kanaler. Normen om tobaksfrihet behöver tas upp ur flera olika perspektiv; i utvecklingssamtalet, hälsosamtalet och i ordinarie undervisning. Hur gick det? Vad kan vi göra bättre? En regelbunden uppföljning av arbetet är viktig för att se framsteg och att fira dem, också vilka utvecklingsområden som finns. ANDT-undervisning, föräldradialog, hälsosamtal, utvecklingssamtal, elevaktiviteter 4. Kommunikation

Skyddsfaktorer Begränsad tillgång Aktivt förhållningssätt och goda förebilder Att bli sedd och klara skolan Arbeta hälsofrämjande! Näst efter hemmet är skolan den miljö som påverkar barns-och ungas attityder, värderingar, val av livsstil och levnadsvanor mest. Skolan är på så sätt möjligheternas arena. Skolan kan genom ett medvetet arbete göra stor skillnad! Skolan kan arbeta med följande faktorer för att förebygga tobaksbruk: Skolgårdarna ska enligt lag vara rökfria. En hjälp i detta kan vara en väl förankrad och genomarbetad policy där både skolpersonal och elever fått vara delaktiga. Se till att alla som finns på skolan känner till policyn, även föräldrar om möjligt. Tobakslagen finns till för att skydda ungdomarna och är därför en skyddslag och ingen ordningslag. Det handlar inte om att ”jaga rökare” utan att jobba förebyggande med alla och skapa en positiv norm hos elever och skolpersonal. Alla som finns runt eleverna är förebilder, det är därför av stor vikt att skolpersonal inte skyltar med tobaksbruk. Ett aktivt förhållningssätt kan innebära att skolan visar att frågan är viktig och alla tar sitt ansvar för att prata med eleverna om vikten av att vara tobaksfri. Vilka normer gäller på vår skola? Skolan kan också arbeta med metoder som ANTD på schemat och Tobaksfri Utmaning. Att arbeta förbyggande mot tobak ger stora vinster och hänger ihop med goda skolresultat. Det är av stor vikt att jobba hälsofrämjande- d.v.s. helheten (skoltrivsel, förbilder, inriktning och normer). Näst efter hemmet är skolan den miljö som påverkar barns-och ungas attityder, värderingar, val av livsstil och levnadsvanor mest och kan därför göra stor skillnad. Målet är INTE att få den minoritet av elever som brukar tobak att sluta –utan målet är att skapa en skoltid, skolmiljö och skolkultur som stödjer den klara majoritet av elever som är tobaksfria att förbli tobaksfria. En skolmiljö är tobaksfrihet är normen! Arbetsplats X, 2011-07-04, Namn Efternamn, Ltkalmar.se

Tobaksfri utmaning- bakgrund Utveckling och anpassning mot gymnasieelever, med inspiration av kontraktsmetoden Tobaksfri duo som idag finns på högstadieskolorna i hela länet. Vi ser att tobaksbruket ökar från högstadiet till gymnasiet. Landstinget har arbetat fram metoden Tobaksfri utmaning tillsammans med Vimmerby och Västerviks kommuner. Vi är först i landet! Vid mätningar i åk 2 på gymnasiet ser vi att det idag är fler elever som tenderar att börja använda tobak på gymnasiet än vad det tidigare varit. Då var trenden att de flesta började röka eller snusa under högstadietiden. Det är därför viktigt att arbeta tobaksförebyggande också på gymnasiet, om eleverna är fortsatt tobaksfria här, är chansen stor att de fortsätter vara det även i vuxenlivet.

Detta är Tobaksfri utmaning ”Tobaksfri utmaning bygger på en metod där gymnasieungdomar antar utmaningen och tackar JA! till att vara tobaksfria och alla de fördelar det ger, med fokus på smarta val och hälsa” Vi tror att ungdomarna önskar något nytt på gymnasiet- vi tycker också det är viktigt att sätta helheten i fokus och inspirera till hälsosamma val- även gällande andra levnadsvanor utöver tobak. Det är viktigt att lyfta tobaksfriheten som det viktigaste, ej så mycket fokus på att sluta röka och på de som faktiskt röker. Vikten av att snacka med målgruppen! Innan vi startade genomförde vi fokusgrupper med både elever och personal för att kolla av vilka behov som finns. Här framkom det att personalen behöver stöd från rektorn i arbetet och att alla vuxna som finns på skolan måste engagera sig i frågan och säga NEJ till tobak. Eleverna vill att skolpersonal och föräldrar tydligt säger NEJ till tobak- då känner de sig sedda och bekräftade.

Så här ser modellen för Tobaksfri Utmaning ut Så här ser modellen för Tobaksfri Utmaning ut! Folktandvården kommer till skolan och träffar samtliga elever årskursvis och pratar om olika perspektiv kopplat till tobak och hälsa. Upplägget baseras på olika teman beroende på årskurs och tar 30 minuter. Folktandvården finns också på plats under dagen där eleverna kan prata, vara aktiva och självklart anta Utmaningen! De som tecknar sig för Utmaningen får en giveaway med logga på och nyhetsbrev under året. Det är viktigt att fler parter hjälps år för att få effekt i tobaksarbetet- kommunen i sin helhet ska arbeta med tillsyn av rökfria skolgårdar och som skola kan ni arbeta för att främja ett tobaksfritt klimat genom policyarbete och genom att anta Utmaningen. Mer info finns i dokumentet ”samverkansöverenskommelse” på webben.

Beställ våra workshops om tobak och hälsa Utöver basföreläsningarna i aulaformat som samtliga elever får ta del av varje år, finns nu även fördjupande workshops på olika teman (klicka på bilden). Våra workshops är anpassade för olika målgrupper och kan användas i klassrummet, på föräldramöte eller APT. De är ett bra komplement till skolans övriga tobaksarbete och kan fungera som både inspiration och kunskapshöjning. Du beställer dem på hemsidan.

Diskussionsfrågor Hur kan vi arbeta för att vår skola ska vara tobaksfri? Samsyn? Vilket stöd behöver vi från ledningen? Vilka kan vi samverka med? Hur får vi långsiktighet och hållbarhet? Diskutera 2-4 personer i bikupa ca 10 minuter. Det är vanligt att frågan om möjligheten att ha en ”rökruta” på skolgården kommer upp. Enligt tobakslagen ska alla skolgårdar vara rökfria varför det inte finns möjlighet att hänvisa till en speciell plats. Man får inte heller hänvisa till en specifik plats utanför skolans område. På gymnasieskolor kan detta vara knepigt då tydliga gränser som staket saknas. Fastighetsbeteckningen kan då vara en hjälp för att se hur långts kolgården sträcker sig. Det är rektorns ansvar att se till att skolgården är rökfri, tillsyn utförs av tillsynshandläggaren som finns i kommunen. Handläggaren kan döma ut vite till skolan (barn- och ungdomsförvaltningen) om rökning pågår på skolgården. Ett känt fall finns från Grums kommun där handläggaren Trond Reimers lade ett föreläggande förenat med vite.