Livsstilsstudien (Stockholmsenkäten) 2016

En presentation över ämnet: "Livsstilsstudien (Stockholmsenkäten) 2016"— Presentationens avskrift:

1 Livsstilsstudien (Stockholmsenkäten) 2016
Annette Lindell Drogförebyggare Danderyds kommun

2 Tillförlitlighet, teknisk rapport
22 kommuner i Stockholms län (inklusive Stockholms stad) deltar. Kommunerna bekostar och äger materialet. Danderyds gymnasium + Viktor Rydbergs Gymnasium = 265 svar (pojkar = 176, flickor = 184) Mörbyskolan + Fribergaskolan + Viktor Rydbergs samskola = 340 svar (pojkar = 150, flickor= 115) Data som presenteras här är har sorterats efter bostadsort (hem-kommun). Sorterar man efter elever som går i skola i Danderyd erhölls 442 svar från grundskolan och 423 svar från gymnasieskolan. Vid en jämförelse mellan olika sätt att sortera data (skolkommun och hemkommun) skiljer sig resultatet endast med någon procent för de här presenterade variablerna (gäller ANT och Danderyd)

3 svarsfrekvens Danderyds Gymnasium 79 Fribergaskolan 89 Mörbyskolan 75
VRS Djursholm 87 VRG Djursholm 60

4 Alkohol, narkotika och tobak: Detta arbetar kommunen framförallt med
Återkommande informera vårdnadshavare om situationen och erbjuda stöd och hjälp. I samverkan med skolor föra en dialog med föräldrar. Skolan är en viktig arena Minska tillgången till alkohol och tobak. Alkohol får man främst tag på genom kamrater, syskon och från föräldrar (med eller utan lov). Handeln (tobak, folköl) granskas av kommun och polis och insatser mot langning görs. Stärka föräldrar och ledare i sina roller. En tydligt uttalad förväntan på att barnen inte ska använda alkohol, tobak eller narkotika ger effekt. Kompetensutveckla personal och ungdomsledare inom skola, fritid, socialtjänsten, föreningar med mera. Utbildningar i att föra hälsosamtal har genomförts. Samverka internt med olika aktörer men också externt med t ex polis och ungdomsföreningar. Anordna föräldraföreläsningar med tema kring ungdomars livsstil. Det kan gälla alkohol och droger men också om hur ungdomar använder nätet eller att vara tonårsförälder.

5 Elever som ofta tycker det är riktigt härligt att leva
Årskurs 2 gymnasiet, år 2016

6

7 Väldigt få får röka/snusa i grundskolan

8 Elever som röker (dagligen eller ibland)
Årskurs 2 gymnasiet, år 2016

9

10 Elever som röker och/eller snusar (dagligen eller ibland)
Årskurs 2 gymnasiet, år 2016

11 Elever under 18 år som köper cigaretter eller snus själv i butik eller kiosk (bland de som röker eller snusar dagligen eller ibland) * Årskurs 2 gymnasiet, år 2016

12 Kolla att CAN har jämförbar fråga

13 Elever som inte dricker alkohol
Årskurs 2 gymnasiet, år 2016

14 Omkring 20 procent dricker inte bland gymnasieeleverna.
Storkonsument: Dricker minst en gång i månaden alkohol motsvarande; 1 flaska vin, en kvarts liter sprit eller 4 burkar öl eller cider eller 6 burkar folköl

15 Grundskola – uppfattning om föräldrars åsikt
8 procent uppger att de får dricka alkohol för föräldrar (2014=10 procent) 15 procent vet inte om de får dricka alkohol för föräldrar (2014=15 procent)

16 Elever som storkonsumerar alkohol en gång i månaden eller oftare
* Storkonsument - konsumerar minst en gång i månaden alkohol motsvarande 18 cl sprit (en halv kvarting) eller en helflaska vin eller fyra stora flaskor stark cider/läsk eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl. Årskurs 2 gymnasiet, år 2016

17 Av samtliga svarande

18 Elever som känt sig berusade under den senaste 4-veckorsperioden
Årskurs 2 gymnasiet, år 2016

19 Hur når vi pojkarna? . I undersökningar av populationer 15+ brukar man räkna upp självrapporterade värden på grund av att det finns en underrapportering av köpt alkohol (jämfört med försäljning). Det är troligt att även ungdomar underrapporterar.

20 Totalt årlig alkoholkonsumtion omräknat i 100 procent alkohol (cl)
Årskurs 2 gymnasiet, år 2016

21 Tillgång till alkohol – var får man alkohol, högstadiet, andel (%)

22 De höga värdena för pojkar 2014 kan möjligen delvis härledas till att fler pojkar på gymnasiet har möjlighet att prova än flickor. Vid mätningen 2016 har andelen flickor som använt narkotika ökat och det har även andelen flickor som haft möjlighet men inte provat. Bland de som aldrig använt narkotika uppgav 55 procent av pojkarna år 2014 på gymnasiet att de hade kunnat prova om de hade velat. Det är, grovt räknat, dubbelt så stor andel som bland flickorna på gymnasiet under samma år. År 2016 har 45 procent haft möjlighet att prova men inte gjort det, både bland flickor och pojkar. Sannolikt delar/bjuder/säljer man mellan kamrater

23 Elever som någon gång använt narkotika
Årskurs 2 gymnasiet, år 2016

24 Vilken narkotika gymnasiet andel (%) av de som använt narkotika
Det frågas även efter: injicerat heroin, kat, metadon, psilocybinsvamp, subutex Ingen av respondenterna har svarat att detta använts Bland flickorna har två svarat att de använt respektive crack, heroin som röks och metabolit. Metabolit är en kontrollfråga – de som svarat metabolit är sannolikt oseriösa och ska rensas bort av Markör.

25

26 Elever som någon gång använt narkotika under den senaste 4- veckorsperioden (bland samtliga)
Årskurs 2 gymnasiet, år 2016

27 VÅRD/OMSORG 99 procent i grundskolan har inte varit det
Det är ingen förändring från förra mätningen i frågan om man varit i kontakt med omsorg (socialvård, akutvård, maria ungdom med flera) pga alkohol eller droger. 99 procent i grundskolan har inte varit det 98 procent på högstadiet har inte varit det

28 Tillgång till narkotika – var får man narkotika, gymnasiet andelar (%)

29

30 Frågor om huvudvärk, aptit, magproblem, svårt att somna samt om man sover olustigt/vaknar om natten
Skillnad mellan könen

31 Grad av god psykisk hälsa - index mellan 0 och 100 där 0 är lägsta och 100 motsvarar högsta tänkbara värde Årskurs 9, år 2016

32 Elever som ofta tycker att de inget duger till
Skillnad mellan könen Årskurs 2 gymnasiet, år 2016

33 Elever som känner sig ganska eller mycket trygga om de går ut ensam sent en kväll i området
Årskurs 2 gymnasiet, år 2016