– en fråga om allas lika värde [Ort och datum] [Namn på skolinformatör] Diskriminering – en fråga om allas lika värde - Presentera er själva och berätta varför ni har kommit till klassen

LO – vilka är vi? Berätta om LO och varför ni har valt att engagera er fackligt LO:s kamp började för mer än 100 år sedan Arbetsdagarna var ofta upp till 16 timmar om dygnet, lönerna gick knappt att leva på och någon semester var det inte tal om överhuvudtaget Efter år av fackliga ansträngningar har Sverige idag en av de mest moderna och välfungerande arbetsmarknaderna i världen Om du förlorar jobbet ska det finnas trygghetssystem som fångar upp dig tills du hittar ett nytt jobb, vi har höga löner som folk kan leva på samtidigt som några av världens mest framgångsrika företag verkar här, och vi har fem veckors semester så att alla få njuta av att vara lediga på sommaren Även om mycket har gjorts så finns det mycket som fortfarande behöver bli bättre på arbetsmarknader, till exempel är alldeles för många unga arbetslösa. Att bryta den höga arbetslösheten är vår viktigaste prioritet och det är vad som driver oss idag

Vad är diskriminering? Inled passet med en diskussionsövning Dela upp klassen i grupper om tre och be dem diskutera konkreta exempel på vad diskriminering kan vara för något Efter att de har fått diskutera i cirka fem minuter, avbryt och be varje grupp ge några exempel på vad de diskuterade Skriv upp några nyckelord från varje grupp (gärna med beröring på olika diskrimineringsgrunder)

Vad är diskriminering? Missgynnande av en person antingen direkt eller indirekt Trakasserier Bristande tillgänglighet Diskriminering är en beteckning på en rad olika handlingar som kan röra sig om ganska många olika saker Men den minsta gemensamma nämnaren är att det alltid rör sig om någon form av missgynnande eller kränkning utifrån att den utsatte tillhör en viss grupp, har en viss läggning eller tillhör en viss trosuppfattning De vanligaste exemplen på diskriminering är utan tvekan missgynnande och trakasserier, men sedan 2015 är omfattas även bristande tillgänglighet av diskrimineringslagstiftningen, så även det är en vanligt förekommande form av diskriminering. Lite förenklat kan man säga att diskriminering är när en person eller en grupp gör åtskillnad på olika människor som inte bygger på talanger eller meriter och det drabbar de utsatta negativt.

De sju diskrimineringsgrunderna Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder För att något ska bli klassat som diskriminering krävs att det finns en koppling till någon av diskrimineringsgrunderna Om du till exempel upplever att du blir missgynnad på grund av ditt utseende, men det inte har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna, så rör det sig inte rent juridiskt om diskriminering. Då finns det dock andra lagar som kan ge dig rättvisa, exempelvis i Brottsbalken finns skrivelser om ärekränkning eller ofredande. Vilka är då de sju diskrimineringsgrunderna? Kön – diskriminering utifrån om du är man eller kvinna. Oftast är det kvinnor som diskrimineras i förhållande till män. Könsöverskridande identitet eller uttryck – när någon inte identifierar sig som man eller kvinna och diskrimineras på grund av det. Rör framför allt transpersoner. Etnisk tillhörighet – diskriminering utifrån nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller liknande omständighet. Kallas i dagligt tal för rasism. Religion eller annan trosuppfattning – diskriminering utifrån vilken religiös identitet har. Diskrimineringsgrunden avser inte etiska eller politiska övertygelser. Funktionsnedsättning – diskriminering tar sin grund i vilken funktionskapacitet du har. Exempelvis om du sitter i rullstol. Sexuell läggning – diskriminering utifrån vilket kön du råkar vara kär i. Diskrimineringsgrunden omfattar hetero-, homo- och bisexuella. Ålder – diskriminering som tar sin utgångspunkt i hur gammal du är. Framför allt vanligt att unga eller äldre diskrimineras i förhållande till medelålders personer.

Två former av missgynnande Direkt diskriminering När en person missgynnas genom att direkt bli behandlad sämre än någon annan i jämförbar situation Exempel: En krog nekar, utan sakliga skäl, mörkhyade personer inträde till krogen samtidigt som ljushyade personer får komma in utan problem Indirekt diskriminering När en tillämpning av en regel, som framstår som neutral, indirekt missgynnar personer med viss diskrimineringsgrund Exempel: En arbetsgivare anställer bara personer över 165 cm, trots att längd inte är ett nödvändigt krav för yrket, vilket exempelvis skulle missgynna kvinnor Om vi djupdyker lite kort i några konkreta former av diskriminering så måste vi först göra en åtskillnad mellan direkt och indirekt diskriminering Direkt diskriminering handlar om att en person blir direkt behandlad sämre än någon annan i en jämförbar situation Läs upp krogexemplet högt Indirekt diskriminering är en lite mer raffinerad form av diskriminering som tar sin utgångspunkt i regler som indirekt missgynnar personer med viss diskrimineringsgrund. Läs upp det andra exemplet högt (observera att i vissa fall kräver arbetet vissa förutsättningar, som till exempel längd, för att kunna nå saker. Som exempel kan nämnas flygvärdar och piloter, det kan också finnas hygieniska skäl till att arbetstagare inte kan bära te.x smycken, löst hår och så vidare och då handlar det inte om diskriminering). Men det kan även röra sig om arbetsgivare som vid en anställning ställer krav på mycket goda kunskaper i svenska trots att det inte är nödvändigt för jobbet som sådant. Huruvida sådana regler är diskriminerande eller inte varierar med olika situationer. Om du till exempel söker ett jobb som programmerare kanske det inte är helt avgörande att du kan allt om ”reciproka pronomen”. Men om du söker jobb som svensklärare vore å andra sidan ett sådant krav inte oskäligt. För att avgöra om det handlar om diskriminering eller inte är det först och främst avgörande att undersöka om det finns någon diskrimineringsgrund. I fallet med krogen är det ganska tydligt att etnisk tillhörighet spelar roll för dina möjligheter att komma in. För det andra prövas diskriminering utifrån om en jämförelseperson – som inte tillhör diskrimineringsgrunden i fråga – skulle behandlas på ett annorlunda sätt. Om svaret är ja på båda de frågorna – om det finns en diskrimineringsgrund och om en jämförelseperson blir behandlad annorlunda – så rör det sig om diskriminering I vårt fall med krogen är det tydligt att en vit person, som alltså inte omfattas på samma sätt av diskrimineringsgrunden, får komma in och således klarar caset även en jämförelseprövning. Det borde med andra ord vara bortom rimligt tvivel att det rör sig om diskriminering. Avgörande i båda fallen är att det finns koppling till en diskrimineringsgrund

Trakasserier Trakasserier är ett agerande som kränker någons värdighet utifrån någon av diskrimineringsgrunderna Ett exempel skulle kunna vara att någon kallar en tjej för hora Om kränkningen är av sexuell natur eller anspelar på sex så kan det röra sig om sexuella trakasserier En minst lika vanlig form av diskriminering som missgynnande i sliden innan är trakasserier Trakasserier är kränkningar av någons värdighet som har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna Tyvärr är den svenska skolan full av exempel på trakasserier Mobbning av funktionsnedsatta, tjejer som kallas horor – listan kan göras lång med exempel från skolvärlden. (Den här typen av språkliga jargong bör inte heller accepteras på en arbetsplats där alla givetvis har rätt att bli bemötta med respekt). Ett specialfall av trakasserier är sexuella trakasserier. Sexuella trakasserier inträffar när någon gör ovälkomna sexuella närmanden – till exempel tafsar eller kastar objektifierande blickar – eller anspelar på sex på ett icke uppskattat sätt. Det är den som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är oönskat eller kränkande. Enligt lagen måste den som trakasserar förstå hur agerandet upplevs för att det ska bli fråga om trakasserier eller sexuella trakasserier. Det är därför viktigt att den som är trakasserad klargör för den som trakasserar att beteendet är obehagligt och ovälkommet.

Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med funktions-nedsättning missgynnas på grund av att en verksamhet inte har vidtagit tillräckliga tillgänglighetsåtgärder Ett exempel kan vara en skola som saknar rullstolsramper eller en arbetsplats som inte har hiss, vilket missgynnar personer i rullstol Tillkom i diskrimineringslagen 1 januari 2015. Bestämmelserna gäller dock inte för företag med färre en tio anställda som erbjuder varor och tjänster Den nyaste – men minst lika vanligt förekommande – formen av diskriminering är bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet kopplar direkt till diskrimineringsgrunden ”funktionsnedsättning” och kan exempelvis röra skolor som saknar rullstolsramper eller bussar som saknar höj och sänkbara dörrplatåer så att rullstolsburna ska kunna komma in Tyvärr är samhället fullt av naturliga trösklar för funktionsnedsatta som vi utan funktionsvariation sällan tänker på. Ta en sådan sak som trottoarkanter. För personer med fysisk funktionsvariation kan det vara ett helvete att bara röra sig i stadskärnan. Dock är mindre näringsidkare med färre än 10 anställda undantagna från diskrimineringslagens krav på tillgänglighet och det är till exempel därför vi inte ser ramper på varje liten kiosk eller butik i stan.

Vilken diskrimineringsgrund? • En arbetsgivare kallar inte en arbetssökande tjej med ett utländskt klingande namn på intervju – trots hon har lika bra meriter som alla andra sökande. • En gymnasieskola antar regler som förbjuder huvudbonader inomhus vilket drabbar elever som bär slöja. • En ung kvinna som precis har fått sitt första jobb får inte sin provanställning förlängd efter att hon har meddelat sin chef att hon är gravid. Okej, nu har vi kommit ungefär halvvägs och vi tänkte därför att vi skulle ha en snabb reality check med er. Gå tillbaka till de grupper ni satt i början och ta en minut och bestäm vilken diskrimineringsgrund som tillhör vilket fall. Låt grupperna diskutera i en eller två minuter (fallen är ju ganska uppenbara) och ha sedan en snabb genomgång i helgrupp Facit: Case 1: Etnisk tillhörighet, Case 2: Religion, Case 3: Kön

Hur vanligt är diskriminering? Under 2014 tog Diskrimineringsombudsmannen (DO) emot nästan 2000 anmälningar om diskriminering Men hur vanligt är då diskriminering i Sverige? Förra året tog Diskrimineringsombudsmannen emot nästan 2000 anmälningar om diskriminering De tre vanligaste diskrimineringsgrunderna var etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning och ålder (tätt följt av kön) Men som alltid när det kommer till anmälningar är det antagligen bara toppen av ett isberg vi ser. Långt ifrån alla vet var man kan vända sig om man blir diskriminerad eller att man kan anmäla det Men det kan också vara väldigt svårt att veta om han har blivit diskriminerad. Låtsas till exempel om du heter Fatime, söker ett jobb och inte blir kallad till intervju – då kan det vara väldigt svårt att veta om det beror på att alla andra hade bättre kvalifikationer eller om arbetsgivaren sållade bort personer med utländska namn. Mörkertalet är stort – det vi ser är antagligen bara toppen av ett isberg.

Poäng på nationella proven i svenska Inte heller skolan är förskonad från diskriminering. Till exempel har anonyma prov visat sig leda till en mycket mer opartisk rättning. Vanligast förekommande är att man pratar om diskriminering i arbetslivet, men inte heller skolan är förskonad från diskriminering. När tre skandinaviska forskare i en studie 2014 undersökte effekten av anonymiserade prov gjorde de en förbluffande upptäckt: När proven inte var anonyma, och rättades av lärare som kände eleverna, hade elever med etnisk svensk bakgrund (blå stapel) i genomsnitt en poäng högre på det nationella provet i svenska än elever med utländsk bakgrund (röd stapel) När proven sedan anonymiserades och rättades av en oberoende lärargrupp visade det sig att det i själva verket borde ha varit tvärtom. Eleverna med utländsk bakgrund hade då resultat som i genomsnitt låg en halv poäng bättre än eleverna med etnisk svensk bakgrund. - Anonymiserade prov är med andra ord ett bra sätt att få en mycket mer opartisk rättning av proven, men ändå är det väldigt få skolor som tillämpar sådana skrivningar Källa: Hinnerich, Höglin & Johannesson (2014)

Om du upplever att det finns diskriminering på skolan Prata med din rektor Alla skolor ska enligt lagen upprätta likabehandlingsplaner Rektorn har det yttersta ansvaret för det arbetet Om det är större problem kan man behöva gå till skolnämnden eller motsvarande Ta kontakt med DO DO kan ge råd och stöd kring hur du går vidare I vissa fall leder en anmälan till DO att de gör en tillsynsinsats gentemot den anmälde och kan hjälpa dig att driva fallet i domstol I vissa delar av Sverige kan du även vända dig till lokala Antidiskrimineringsbyråer [Berätta vad man kan göra om arbetsmiljön är dålig i skolan och att det ytterst är rektorn som är ansvarig för att likabehandlingsplanen åtföljs samt att eleverna känner till innehållet. Det ska inte vara ett ”papper i en skrivbordslåda som ingen känner till”] Här kan man dra en parallell kring hur det fungerar på arbetsplatser utanför skolan Exempelvis hjälper vi i LO jättemånga av våra medlemmar som varje år upplever att de har blivit diskriminerade Ute i arbetslivet är det faktiskt så att det är facket som du i första hand ska vända dig till i diskrimineringsärenden Så om du någon gång skulle behöva råd och stöd kopplat till diskriminering i arbetslivet kan LO vara en jättebra organisation att gå igenom Vi har också möjlighet att driva ditt ärende i domstol och ge dig den rättsliga upprättelse som du förtjänar

Vidare läsning www.do.se (Diskrimineringsombudsmannens hemsida) www.lo.se (LO:s hemsida) www.arbetslivskoll.se (Arena Skolinformations hemsida)

Tack för att ni har lyssnat! För vidare kontakt: [infoga namn] [infoga e-postadress] [infoga telefonnummer]