Den klassiska dramaturgiska modellen.

Filosofen Aristoteles levde i Grekland under 300-talet f. Kr Filosofen Aristoteles levde i Grekland under 300-talet f.Kr. Han skrev ned och förklarade hur de stora grekiska tragedierna var strukturerade och varför de var så populära. Jastrow 2006 2010 BY GEORGIOS GIANNOPOULOS

Dramaturgi är hur man berättar en historia så att publiken tycker att den är spännande och intressant. Lika struktur som grekerna hade i sina pjäser används även idag inom film, teater, romaner, dataspel och serietidningar. Strukturen kallas för ”Den klassiska dramaturgin”. Berättelserna Illiaden och Odyssén är grekiska tragedier skrivna av författaren Homeros under 700-talet f.Kr. Det här är den trojanska hästen som byggdes som scenografi till filmen Troja med Brad Pitt som hjälten Akilles, 2004. Hästen är gjord i plywood och är placerad i Canakkale, Turkiet. Fredrik Posse, May 2006

1. Anslag. Historiens början kallas anslag 1. Anslag. Historiens början kallas anslag. Det är då vi får en föraning om vad historian handlar om. Missar du de första 10 minuterna har du svårt att komma in i handlingen. En doktor ska gå till en kvinna med medicin och träffar en främling på vägen dit. De börjar småprata med varandra och doktorn berättar vem han ska besöka. Främlingen visar tecken på att det är något skumt på gång.

I anslaget är det viktigt att göra åskådaren nyfiken på resten av berättelsen. Det är viktigt att skapa en medkänsla för huvudpersonen och åskådaren behöver känna igen sig i huvudkonflikten. Främlingen agerar hotfullt och doktorn känner sig kränkt men är ändå trevlig i sitt bemötande mot den otrevliga mannen.

2. Presentation. Under presentationen får du en utförligare beskrivning av konflikten, miljön och huvudpersonen. Nya personer dyker upp i handlingen och du får en förklaring hur de känner varandra och hör ihop. Doktorn är en snäll, hjälpsam och godtrogen man. Främlingen är en framfusig, otrevlig och opålitlig person. Den sjuka kvinnan är hjälplös och beroende av doktorns godhet. Berättelsen utspelar sig i en småstads miljö där alla känner alla, tar hand om varandra och är trevliga mot främlingar. Stadens ordningsman är sergeant Lukard.

Vanliga rollfigurer: Den drivande karaktären som ofta sätter igång huvudkonflikten. Karaktären utvecklas inte under historien och besegras i slutet. Antagonisten som jobbar mot den drivande karaktären. De vill olika saker och möts i slutet av historien där en vinner och en förlorar. Kan ibland vara huvudpersonen. Huvudkaraktären som utvecklas under historien och når sitt mål eller lär sig något. Ofta huvudpersonen. Närmaste relation som hjälper till och ger publiken information om huvudpersonens tankar och känslor.

3. Fördjupning. Spänningen stiger och åskådaren får veta orsakerna till konflikterna och relationerna. Huvudpersonens eller skurkens svaga och starka sidor visas för att du ska gilla eller ogilla honom eller henne. Främlingen visar sitt rätta jag. Han är en psykopat som tänker döda alla snälla och oskyldiga människor i småstaden. Doktorn anar främlingens avsikter och kontaktar sergeant Lukard. Doktorn skyndar sig till den sjuka kvinnan för att stoppa främlingen men kommer försent.

4. Konfliktupptrappning 4. Konfliktupptrappning. Tempot ökar i filmen och konflikten trappas upp. Det händer massor av saker för att du inte ska tappa intresset. Steg för steg trappas huvudkonflikten upp tills den inte har någon ingen återvändo. Främlingen dödar den sjuka kvinnan genom att strimla henne. Doktorn blir strypt och gömd i en garderob. Sergeant Lukard kommer och ger främlingen en spark i skrevet.

5. Klimax/konfliktlösning 5. Klimax/konfliktlösning. Klimax är höjdpunkten i filmen och brukar även kallas ”nyckelscen”. Här får huvudkonflikten sin lösning och det kan t.ex. vara vilka som får varandra, segrar eller förlorar. Sergeant Lukard besegrar psykopaten och låser in honom på ett mentalsjukhus. Lugnet och friden är återställd i den lilla staden.

6. Avrundning/avtoning. I avrundningen får publiken dela huvudpersonens glädje, sorg eller triumf. Konflikter eller relationer reds ut eller bryts. Under avrundningen får publiken chans att samla ihop sig och själva fantisera kring fort- sättningen eller kanske förberedas för en uppföljare. Sergeant Lukard är nöjd med sin insats och blir hyllad som hjälte i småstaden. Ett par år senare rymmer psykopaten från mentalsjukhuset och historian får en uppföljare.

De gamla grekiska pjäserna men även dagens historier har en premiss d De gamla grekiska pjäserna men även dagens historier har en premiss d.v.s. ett budskap. T.ex: Ensam är stark. Brott lönar sig aldrig. Den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket. Kärleken övervinner allt. Synden straffar sig själv.

Nästa gång du tittar på t. ex Nästa gång du tittar på t.ex. en film kan du kolla om den följer den klassiska dramaturgins struktur. Du kommer nog bli förvånad över hur många berättelser det finns som har lika upplägg som de gamla grekiska tragedierna. Källor: sv.wikipedia.org/ wiki /Den klassiska_dramaturgiska_modellen www.nykoping.se/Global/.../Den%20dramaturgiska%20modellen.pdf

Power Point upplägg: Camilla Hermansson Foto: Camilla Hermansson Marius Jonassen Victor Sundqvist Pratbubblor och fotoredigering: Victor Sundqvist