FORSKA TILLSAMMANS – samverkan för lärande och förbättring (SOU 2018:19) Betänkande av Utredningen om praktiknära skolforskning i samverkan Särskild utredare Cecilia Christersson

UPPDRAGET Kartlägga befintlig samverkan Ökad samverkan kring praktiknära forskning (mellan universitet och högskolor med lärar- och förskollärarutbildningar och skolhuvudmän) för stärkt vetenskaplig grund i skolväsendet Kartlägga befintlig samverkan Redovisa hinder för långsiktig samverkan Föreslå modeller för långsiktig samverkan Bedöma vilka åtgärder som intresserade behöver vidta för att genomföra modellerna Föreslå författningsändringar och andra åtgärder

AVGRÄNSNINGAR Andra pågående utredningar av betydelse för uppdraget - Utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner - 2017 års Skolmyndighetsutredning - Styr- och resursutredningen (Strut) En femårig försöksverksamhet med praktiknära forskning pågår parallellt (2017-2021) - Samordnas av Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet och Karlstads universitet

ARBETSFORMER Särskild utredare och utredningssekreterare Gemensamma möten med samverkansparterna Samråd, intervjupersoner, studiebesök Expertgrupp från Utbildningsdepartementet

Förbättringsloopen Beskriva de båda samverkansparterna: 28 lärosäten med lärar- och/eller förskollärarutbildningar, närmare 1 000 skolhuvudmän (290 kommunala huvudmän, ca 700 enskilda huvudmän med olika förutsättningar). Benämningen praktiknära forskning: forskningsfrågorna formuleras utifrån professionens behov av kunskap om lärande och undervisning med fokus på elevers/studneters lärande, forskare och lärare/förskollärare bedriver forskningen tillsammans, kunskapen har direkt nytta och användbarhet i verksamheten och bidrar till att stärka utbildningens vetenskapliga grund.

14 GEMENSAMMA MÖTEN MED SAMVERKANSPARTERNA Umeå Sundsvall Falun Uppsala Västerås Stockholm Karlstad Trollhättan Linköping Göteborg Jönköping Halmstad Kristianstad Malmö

FRÅGEOMRÅDEN Vad, eller vilka faktorer, påverkar långsiktigheten i samverkan om praktiknära forskning Vilka är framgångsfaktorer respektive begränsningarna för samverkan om praktiknära forskning Hur utvärderas samverkan kring praktiknära forskning Hur utformas samverkansavtalen, finns det olika typer av överenskommelser Hur ser finansieringsmodellen ut Hur används praktiknära forskning i arbetet med att utveckla skolan resp. lärarutbildningen

SLUTSATSER Samverkansformerna ser olika ut beroende på vilka som samverkar, i vilket syfte de samverkar och vad deras samverkan avser. Det går inte att uttala sig generellt om vad en gemensam samverkansmodell skulle kunna vara och hur den uppnås bäst. Den praktiknära forskningen karakteriseras av ett antal steg. Graden av samverkan varierar mellan stegen.

SLUTSATSER (forts.) Samverkan kring praktiknära forskning kan bidra till förbättringsarbete avseende lärande såväl i skolsystemet som i lärarutbildningarna. Det förutsätter: ett etablerat systematiskt kvalitetsarbete en tydlig process för praktikutvecklande forskning forskningsmetoder som involverar lärare att lärarstuderande deltar i FoU arbete under VFU uppföljningar och utvärderingar

Tre samverkande delar i ett sammanhållet lärandesystem

SLUTSATSER (forts.) Det finns ett behov av att tydliggöra skolhuvudmännens ansvar att medverka i praktiknära forskning fortsatt utveckla ett system för systematisk kunskapsuppbyggnad om praktiknära forskning fortsätta stödja vidareutbildning och forskarutbildning för lärare, förskollärare och skolledare rikta successivt ökade resurser till området Utredningen ser ett samlat behov av att stärka och utveckla samverkan kring den praktiknära forskningen. Mot den bakgrunden lämnar utredningen sina rekommendationer.

REKOMMENDATIONER Stärka skolhuvudmännens medverkan i praktiknära forskning Stärka lärosätenas roll i utbildningssystemet Skapa utrymme för samverkan i det dagliga arbetet Utökat uppdrag till Skolforskningsinstitutet Öka medelstilldelningen för praktiknära forskning Förtydliga uppdraget till försöksverksamheten med praktiknära forskning Rekommendationer ges till lärosäten, skolhuvudmän och regeringen inom sex områden.

1. Stärka skolhuvudmännens medverkan i praktiknära forskning tydlig och varaktig ingång för samverkan tydligt och varaktigt stöd för förbättringsarbete Regeringen: överväga en reglering av huvudmännens medverkan påskynda övergången till ett öppet vetenskapssystem Samverkan förutsätter en jämbördig relation mellan parterna. Samverkan förutsätter också ett gemensamt ansvar för att utveckla skolan och lärarutbildningen.

2. Stärka lärosätenas roll i utbildningssystemet gemensam ingång för samverkan kring lärar- och förskollärarutbildningarna och relaterad forskning tydligare forskningsintegrera VFU och utbildning premiera samverkan i forskning och utbildning arbeta för att attrahera motiverade studenter Regeringen: överväga en översyn av examensbeskrivningarna för lärar- och förskollärarexamina

3. Skapa utrymme för samverkan i det dagliga arbetet Lärosäten: inom ramen för forskares och lärares arbetsuppgifter skapa utrymme för samverkan kring såväl praktiknära forskning som lärar- och förskollärarutbildningar Skolhuvudmän: inom ramen för lärares och förskollärares arbetsuppgifter skapa utrymme för samverkan kring såväl praktiknära forskning som lärar- och förskollärarutbildningar

4. Ett utökat uppdrag till Skolforskningsinstitutet Regeringen: öka Skolforskningsinstitutets förvaltningsanslag för att möta behovet av systematiska översikter anslå medel till Skolforskningsinstitutet för att intensifiera arbetet med databasen med information om kunskapsluckor uppdra åt Skolforskningsinstitutet att utveckla och ansvara för en nationell webbplats för att underlätta för verksamma inom skolväsendet att medverka i praktiknära forskning Skolforskningsinstitutet inrättades 2015 till följd av den nya bestämmelsen om att utbildningen i skolväsendet ska vila på vetenskaplig grund. Det behövdes en funktion som liknar den som finns inom hälso- och sjukvårdsområdet, SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering). Skolforskningsinstitutet har i uppgift att sammanställa forskningsresultat i s.k. systematiska översikter inom skolväsendets område och att identifiera områden där relevant praktiknära forskning saknas. (2017 års Skolmyndighetsutredning ska analysera fördelningen av uppgifter mellan myndigheter inom skolområdet, däribland Skolforskningsinstitutet. I det sammanhanget kan man välja att gå vidare med rekommendationerna som rör Skolforskningsinstitutet. Skolmyndighetsutredningen ska redovisa sitt uppdrag i juni 2018.)

5. Öka medelstilldelningen för praktiknära forskning Lärosäten: säkerställa att medel avsätts inom ramen för den interna resursfördelningen Regeringen: säkerställa forskningsmedel i proportion till utbildningsvolymen uppdra åt lämplig myndighet att göra en översikt över befintlig finansiering överväga en strategisk satsning i nästa forskningspolitiska proposition verka för att praktiknära forskning ska ingå i EU:s nästa ramprogram för forskning och innovation Man kan jämföra med medelstilldelningen för den medicinska kliniska forskningen.

6. Förtydliga uppdraget till försöksverksamheten med praktiknära forskning Regeringen: förtydliga uppdraget till försöksverksamheten med praktiknära forskning Utredningen har identifierat några områden att utveckla och pröva: metoder för att initiera och precisera forskningsfrågor gemensamma forskningsmiljöer finansieringsmodeller där alla parter bidrar former för fördelning av arbetstid och arbetsuppgifter modeller för att skala upp forskningsprojekt modeller för att tillgängliggöra forskningsresultat underlätta för skolhuvudmän att hitta rätt samverkanspart utveckla VFU utveckla handledarrollen inom VFU Skolkommissionen uttalade sig positivt om försöksverksamheten i sitt slutbetänkande och ansåg det gynnsamt om samverkansmodellerna även kan inkludera VFU.

FORSKA TILLSAMMANS – samverkan för lärande och förbättring (SOU 2018:19) Betänkande av Utredningen om praktiknära skolforskning i samverkan Särskild utredare Cecilia Christersson