Döden – en del av livet Lund 180205 Inger Fridegren Specialist i Allmänmedicin Diplomerad i Palliativ Medicin Ordförande NRPV

Vad är palliativ vård? Pallium = mantel Helhetsvård Tidig / sen fas Vård i livets slutskede

Palliativ vårds fyra ben symtomkontroll teamarbete Palliativ vård relation & kommunikation anhörigstöd

WHO´s definition av palliativ vård 2002 Erbjuder lindring av smärta och andra besvärande symtom Bejakar livet och ser döendet som en normal process. Varken påskyndar eller fördröjer döden Integrerar psykologiska och existentiella aspekter i vården Erbjuder stöd att hjälpa pt leva ett så aktivt liv som möjligt fram till döden Erbjuder stöd till familjen under och efter vårdtiden Använder teamets resurser att hjälpa pt och familj Är användbart även tidigt i sjukdomsförloppet tillsammans med livsuppehållande behandlingar.

”Ett annat tänk” Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom.

Hälso- & sjukvårdslagen § 2:2 Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården.

Prioriteringsutredningen; grupp 1 Vård av livshotande akuta sjukdomar Vård av sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död Vård av svåra kroniska sjukdomar Vård i livets slutskede Vård av människor med nedsatt autonomi

Politiska ställningstaganden och beslut SOU 2001:6 Europarådets rekommendationer 2003 Riksdagsbeslut 2005; ökad läkarmedverkan betonades, kommuner och landsting uppmanades ta gemensamt ansvar, skapa lokala vårdprogram och palliativa team.

Socialstyrelsen Rapport 2006; den palliativa vården är ojämlikt utbyggd, sämst på särskilda boenden. Nationella riktlinjer i palliativ vård 2010 Flera publikationer angående äldreomsorg 2011 Nationellt kunskapsstöd i palliativ vård 2013 Tilläggsspecialitet för läkare 2015 Utvärdering av kunskapsstödet 2016

Vårdprogram m.m. Nationellt vårdprogram i palliativ vård, inriktat på livets slutskede, gäller alla åldrar, alla diagnoser, nyligen uppdaterad: www.cancercentrum.se Nationell vårdplan för vård i livets slutskede 2016: www.palliativtutvecklingscentrum.se

Brytpunkter ”Brytpunktssamtal” brytpunkt 1 brytpunkt 2 diagnos kurativ fas tidig palliativ fas sen palliativ fas obotlig sjukdom livets slutskede död döendefas

När är det dags för ”brytpunktssamtal”? När vården ändrar inriktning Kan bli många samtal Ska inte göras för sent

Hur vet vi att patienten är döende? Sängliggande Äter inte, dricker inte Medvetandet grumlat Vit spetsig näsa Marmorerad, perifert kall Oregelbunden andning Rosslighet Urinproduktion minskar Trådfin snabb puls, BT lågt

Döendet Läkaren avgör när vården inriktas på vård i livets slutskede Beslut ska tas tillsammans med annan legitimerad personal enligt SoS

Läkaruppgifter! Ont om tid! Dropp eller inte? Inspektera munhålan Sanera LM-listan Tillför väsentliga LM parenteralt Ordinera vid behovsläkemedel KAD? Informera! Brytpunktssamtal! (Palliativregistret)

Informationsansvar ”brytpunktssamtal” Patienten om möjligt Anhöriga/närstående Närståendepenning Förväntad utveckling (Livets sista tid) Personal LCP/Nationell vårdplan Var vill patienten dö? Vid dödsfallet Konstaterande Vad gäller sedan?

Film brytpunktssamtal www.palliativ.se fliken: Palliativ vård klicka på: Media/video/brytpunktssamtal

Brytpunktsamtalet inför livets slutskede Patienten vet ofta att hen är döende långt innan läkaren förstått det Inom sjukvården måste vi alla lära oss att känna igen döendet och följa dess psykologiska förlopp ”Den vårdandes främsta uppgift är att låta den döende leva tills han dör” Feigenberg

Att tala om döden Ovanligt – var lär man sig det? Tabu? Vad är svårast? Vem tycker att det är svårast?

Hoppets transformation Hoppet om att bli frisk Hoppet om att leva länge Hoppet om att inte bli sämre Hoppet om en bättre dag i morgon Hoppet om en lindrig sista tid (Hoppet om att dö värdigt)

Dame Cicerly Saunders: Först måste man veta var man har sin egen död - sedan kan man hjälpa andra med deras!

Att kommunicera Det svåraste som finns – jfr viskleken Det viktigaste att göra Palliativ vård bygger på kommunikation - inom teamet till patient och närstående mellan familjemedlemmar mellan vårdgivare

Kommunikation Verbalt Icke-verbalt Hur uppfattas man? Ord 10% Röst 30% Kroppsspråket 60%

När? Vid alla möten människor emellan! Patientmöten Närståendekontakt På arbetsplatsen – ronder, teamkonferenser, ”i korridoren”, i lunchrummet, på APT Behov av kontakt med andra vårdgivare

Hur? Lyssna Prata Förstå vad som sägs Förstå vad som inte sägs Jobba med att vara tydlig Vara medveten om kroppsspråket Dokumentera Följa upp

Det är svårt med kommunikation! Jag vet att Du tror att Du tycker att Du förstår vad jag sade men jag är inte säker på att det Du hörde var vad jag tänkte när jag sade vad jag menade.

Rak kommunikation Inte för alla - men för de flesta Man blir mindre missförstådd Om man sårar går det alltid att be om ursäkt Barn förstår alltid

Vad vill patienten tala om? Beror på vem samtalspartnern är Alltid: när kommer jag att dö? Oftast sociala frågor (t.ex. hur ska det gå för min fru?) Ibland rädsla för döden (döendeprocessen, dödsögonblicket, att vara död) Sällan hur det går till att dö

Dödsångest Vanligt? Hur rädda är vi för döden? Döendeprocessen – dödsögonblicket – vara död Samtal och/eller ritualer bra

Fallbeskrivning 82årig man, ensamboende. Vårdades i hemmet pga coloncancer, sent palliativt skede. Klagade alltid över smärta, kunde inte precisera var. Behandlades med opiater, vilket hjälpte dåligt. Fick tillägg av anxiolytika, vilket gjorde honom lugnare men inte smärtfri. Efter mycket trixande med läkemedel som bara gjorde honom sederad, kröp det fram att han var ”så väldigt rädd för skärselden”. Prästen gjorde hembesök, varefter han blev helt lugn och läkemedel kunde sättas ut. Vad gjorde prästen?

”Att tala om döden” Vad är det? Att tala om de praktiska förhållandena – begravning, ekonomi, barn. Så tänker ofta de sjuka och de närstående Att tala om relationer och psykiska reaktioner. Så tänker ofta vårdpersonal Vi kan således ha olika uppfattning om vi har ”talat om döden”

Hur kan man ge en människa en ”god död”? Weisman´s 6 S: Självbild Självbestämmande Sociala relationer Symtomlindring Sammanhang Samtycke

Närståendes behov efter dödsfall Behov av information Att göra i ordning den döda kroppen Hämtning Formalia Praktisk information ”Vad händer nu?” ”Normala” reaktioner Behov av att få samtala och berätta Efterlevandesamtal

Syfte med efterlevandesamtal Avsluta sjukdomstiden Lyssna och bekräfta sorgen Höra hur närstående har det och hur de går vidare Höra om det finns kvarvarande frågor Behov av särskilt stöd Ta tillvara närståendes synpunkter Avsluta relationen med familjen

Ett ord som en människa fäster sig vid Kan verka i oberäknelig tid Det kan framkalla glädje vid livets slut Det kan väcka obehag livet ut Ja, det påverkar livet på jorden Så slarva inte med orden! Alf Henriksson

Bra sajter www.nrpv.se www.palliativ.se

Tack för mig!