Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Denna powerpoint-presentation är en bilaga till rapporten Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet. Presentationen är tänkt att användas som bildbank där man kan välja bilder som passar till möten eller andra sammanhang där ekosystemtjänster ska behandlas.

Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet ”Ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande.” (TEEB, 2011) Naturen ger oss t ex luft- och vattenrening, jordbildning, primärproduktion och naturupplevelser som kan påverka vår hälsa positivt. Ett socialt-ekologiskt begrepp som tydliggör människans beroende av naturen. Ekosystemtjänster är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande (TEEB, 2011). Utredningen Millenium Ecosystem Assessment (MA) definierar ekosystemtjänster som de naturens varor och nyttigheter som leder till människors välbefinnande, ”The benefits people obtain from ecosystems” (MA 2003, s. 53). En ekosystemtjänst är ett naturens arbete som har stor ekonomisk betydelse eftersom vi slipper göra arbetet själva t.ex. pollinering, fröspridning, vatten- och luftrening. Begreppet ekosystemtjänster ska ses som ett socialt-ekologiskt begrepp vilket betyder att det handlar om ett samspel mellan människan och naturen.

Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Syftet med begreppet ekosystemtjänster är att visa vikten av att värna om och hållbart nyttja de ekosystem och deras bidrag till människans välbefinnande. Genom att använda begreppet visa beslutsfattare vårt beroende av naturen. Synliggöra värdet av ekosystemtjänster i viktiga samhällsbeslut kan ge en god grund att uppnå miljömålen. Regeringen har givit Naturvårdsverket uppdrag att kommunicera värdet av ekosystemtjänster under åren 2014-2017.

Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Miljöbalken 1 kap. ”Att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö”. ”Naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl”. ”… en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas …” Se 1 kapitlet 1 § i Miljöbalken (1998:808), där återfinns bildens text.

FNs 17 globala hållbarhetsmål Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet FNs 17 globala hållbarhetsmål Den 25 september 2015 antog FN 17 nya hållbarhetsmål, Sustainable Development Goals (SDGs) under samlingsnamnet Agenda 2030 (www.globalamalen.se). De 17 målen består i sin tur av 169 delmål. De nya hållbarhetsmålen är integrerade och odelbara vilket innebär att det krävs framgång inom alla områden för att det övergripande målet för Agenda 2030 ska uppnås. De 17 målen är betydligt mer omfattande än deras föregångare Millenniemålen, och universella, alltså relevanta för alla typer av länder, fattiga som rika. För att målen ska få genomslag och ha en verklig innebörd för Sverige så måste en nationell tolkningsprocess bedrivas. Under en period om 15 år, med start 1 januari 2016 har världens länder förbundit sig att tillsammans jobba för att uppnå långsiktigt hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling.

Riksdagsbeslut om miljömålsstrukturen Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Riksdagsbeslut om miljömålsstrukturen Generationsmålet: Anger inriktningen för en samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen (16 st): Anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Varje miljömål har preciseringar Etappmål: Anger steg på vägen till miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Det svenska miljömålssystemet består av ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och tjugofyra etappmål. Se www.miljomal.se

Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Generationsmålet "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.” Riksdagens definition av generationsmålet

De 16 miljökvalitetsmålen Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet De 16 miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar & vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Det finns även preciseringar av miljökvalitetsmålen. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av målen. Ambitionen är att alla miljömål förutom det första om klimat ska vara uppnådda till 2020.

Etappmålen Identifierar en önskad samhällsomställning Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Etappmålen Identifierar en önskad samhällsomställning Steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljömål Vägledande i miljöarbetet Tydliggör var insatser bör sättas in Anger inte önskade tillstånd för miljön (det läggs fast i miljömålen med preciseringar) För närvarande (augusti 2016) finns 24 st. 24 etappmål har antagits av regeringen för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan samt inom områdena avfall, biologisk mångfald, farliga ämnen och luftföroreningar. Etappmålen ska underlätta möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen.  Etappmålen identifierar en önskad samhällsomställning. De är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. De visar vad Sverige kan göra och tydliggör var insatser bör sättas in. Etappmålen anger inte önskade tillstånd för miljön eftersom de läggs fast i miljökvalitetsmålen med preciseringar. Ett viktigt syfte med miljökvalitetsmålen och etappmålen är att de ska vara vägledande för allas miljöarbete, såväl för regeringen som för myndigheter och övriga aktörer. Etappmålen ersätter tidigare delmål.

Ett etappmål inom miljömålsstrukturen Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Ett etappmål inom miljömålsstrukturen ”Senast år 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt.” Ovan etappmål är ett av de tio etappmål som riksdagen fastställt för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (se http://www.miljomal.se/sv/etappmalen/Biologisk-mangfald/). Etappmålet innebär att tjänstemän inom exempelvis länsstyrelser och Skogsstyrelsen ska ta hänsyn till ekosystemtjänster i sin ärendehandläggning och övrig verksamhet.

Kort historik om ekosystemtjänster Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Kort historik om ekosystemtjänster Ekosystemtjänster fanns i forskarvärlden i slutet av 1970-talet. Blev mest känt genom FN:s forskningsprojekt Millenium Ecosystem Assessment (MA) 2001-2005. MA bedömde konsekvenserna av förändrade ekosystem för människans välbefinnande. Ekosystemtjänster är mycket aktuellt inom Sverige och övriga EU. Forskningsprojektet Millennium Ecosystem Assessment (MA) initierades av förre generalsekreteraren Kofi Annan. MA bedömde vilka konsekvenser förändringar av ekosystem får för människan. Under åren 2001 till 2005 var fler än 1 300 experter över hela världen involverade i projektet. Resultatet projektet var en vetenskaplig värdering av statusen och framtida utveckling av världens ekosystem och vilka tjänster de ger till människan. Vidare presenterades också, på en vetenskaplig grund, en handlingsplan för att bevara ekosystemen och kunna använda dem på ett uthålligt sätt. http://www.millenniumassessment.org/en/About.html

Viktiga grunder Biologisk mångfald Ekosystem Redundans Resiliens Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Viktiga grunder Biologisk mångfald Ekosystem Redundans Resiliens Grön infrastruktur Ekosystemtjänster De nämnda begreppen ovan är viktiga för att öka förståelsen för vad ekosystemtjänster är. För förklaring av begreppen, se kapitel 2 i rapporten Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet. Foto: Ulf G. Sandström

Näringskedjor blir en väv Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Näringskedjor blir en väv Bilden visar den komplexitet som kan finnas i naturen i form av näringsvävar. Bilder: Lotta Ström, Länsstyrelsen i Västerbottens län.

Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Biologisk mångfald ”Variationsrikedomen bland levande organismer i alla miljöer, inklusive bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem, samt de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och ekosystem.” (CBD, 1992) CBD betyder konventionen om biologisk mångfald (Convention on Biological Diversity). Den kom 1992.

Biologisk mångfald – inte enbart arter Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Biologisk mångfald – inte enbart arter Genetisk variation Landskap Ekosystem Med biologisk mångfald, eller biodiversitet, menas: variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka de ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och ekosystem (Konventionen om biologisk mångfald, 1992). Av definitionen framgår tre nivåer, variationen inom en art, dvs. den genetiska, variationen av arter samt variationen av ekosystem   På senare tid har det blivit allt vanligare att lägga till en fjärde nivå nämligen variationen av landskap. Oset i östra kanten av Örebro. Foto: Ulf G. Sandström Arter

Biologisk mångfald är också Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Biologisk mångfald är också Strukturer i naturen, t ex Olika typer av vegetation Processer, t ex Djurs betande av vegetation Stormar och skogsbränder Människans omdaning av landskap Bilderna visar att biologisk mångfald inte enbart är arter även innefattar processer mm som t ex brand. Foton: Ulf G. Sandström. Personen på bilden heter Daniel Bergdahl och har givit sitt medgivande att bilden publiceras.

Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet ”Ett dynamiskt komplex av växt-, djur- och mikro-organismsamhällen och dessas icke-levande miljö som integrerar som en funktionell enhet.” CBD, 1992 CBD betyder konventionen om biologisk mångfald (Convention on Biological Diversity).

Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Grön infrastruktur ”Ett ekologiskt funktionellt nätverk av livsmiljöer och strukturer, naturområden samt anlagda element som utformas, brukas och förvaltas på ett sätt så att biologisk mångfald bevaras och för samhället viktiga ekosystemtjänster främjas i hela landskapet.” Naturvårdsverket, 2015 Med anlagda element avses ett brett spektrum av artificiellt skapade strukturer i landskapet, till exempel vandringstrappor för fisk, andra ekodukter, skapade biotoper, vägkanter eller anlagda grönområden.

Grön infrastruktur & ekosystemtjänster Grön infrastruktur – en förutsättning för ekosystemtjänster För att ekosystem ska fungera krävs samband mellan olika biotoper Isolerade arter utarmas vilket innebär att ekosystemen där de ingår fungerar sämre Följden blir en försämring av de ekosystemtjänster vi önskar från ekosystemen

Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Resiliens ”Ekosystemets förmåga att klara sig igenom en plötslig förändring utan att förlora viktiga funktioner.” Regeringskansliet, 2002 Exempelvis förmågan hos en sjö att klara ett utsläpp av näringsämnen. Resiliens är ett mått på ekosystemets förmåga att klara sig igenom en plötslig förändring utan att förlora viktiga funktioner. Denna förmåga beror av ekosystemets långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas. Resiliens innefattar alltså både systemens förmåga att stå emot stress eller förändring och att återuppbygga viktiga funktioner efteråt. Detta är viktigt om ekosystemet utsätts för påfrestningar som exempelvis större utsläpp av näringsämnen eller något giftigt I längden kräver detta en förmåga att både anpassa sig och ständigt kunna förnya sig. För ingående arter innebär det att finna nya relationer och lära sig nya sätt för att upprätthålla funktionerna som de kollektivt beror av.

Layout och foto Lotta ström (älven), övriga foton Mostphotos Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Referens: Foley, J. A., DeFries, R., Asner, G. P., Barford, C., Bonan, G., Carpenter, S. R., Chapin, F. S., Coe1, M. T., Daily, G. C., Gibbs, H. K., Helkowski, J. H., Holloway, T., Howard, E. A., Kucharik, C., J., Monfreda, C., Patz, J., A., Prentice, I., C., Ramankutty, N. & Snyder, P. K. (2005) Global Consequences of Land Use. Science 309(5):70-574. Layout och foto Lotta ström (älven), övriga foton Mostphotos Efter Foley et al, 2005

Kopplingen ekosystem - människan Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Kopplingen ekosystem - människan Figuren är ett försök att illustrera kopplingen mellan ekosystem och människans välbefinnande. Två exempel ges: våtmarker som kan dämpa större flöden av nederbörd och därmed skapa trygghet mot översvämningar och minska kostnaden för artificiella konstruktioner mot höga vattenflöden. Det andra exemplet är att ekosystem kan producera råvaror till livsmedel som vi behöver och mår bra av. Den blå pilen med mönster symboliserar människans förvaltning av landskapet och hur vi använder det. Modifierad efter Haines-Young & Potschin (2010) och Emilsson (2015).

4 kategorier av ekosystemtjänster Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet 4 kategorier av ekosystemtjänster Det finns flera klassificeringssystem för ekosystemtjänster. Naturvårdsverket gör följande indelning (Naturvårdsverket, 2014): försörjande – ger oss varor som t ex livsmedel, träfiber och bioenergi reglerande – påverkar eller styr ekosystemens naturliga processer genom exempelvis pollinering, rening av luft och vatten, biologisk kontroll av skadegörare kulturella – ger upplevelsevärden för t ex rekreation och skönhetsupplevelser. stödjande – är underliggande förutsättningar för att övriga ekosystem ska fungera, t ex fotosyntes, bildning av jordmån mm Av de fyra kan den sistnämnda betraktas som nödvändig för de övriga tre tjänsterna. Biologisk mångfald är viktig för att upprätthålla ekosystemens funktion. Följaktligen råder ett positivt samband mellan hög biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Biologisk mångfald betraktas alltså inte som en ekosystemtjänst utan som ska ses som en förutsättning för alla ekosystemtjänster.

Tabell över EST från skogen Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Tabell över EST från skogen Försörjande Timmer, vedfibrer och dekorativa material Biobränsle Bete och foder Bär och svamp Dricksvatten Reglerande Reglering av klimat Kolupptag och kolinlagring Förebyggande av stormskador Förebyggande av erosion och jordskred Kulturella Vardagsrekreation och träningsaktiviteter Naturturism Mental och fysisk hälsa Estetiska värden Kunskap och information Stödjande Biogeokemiska kretslopp, t ex vatten, kol, kväve, syre, fosfor Jordmånsbildning och markbördighet Primärproduktion Pollinering Habitat och livsmiljöer Stabilitet och resiliens Exempel på olika typer av ekosystemtjänster (EST) som skogen tillhandahåller. Modifierad efter IVL Svenska Miljöinstitutet (2014) Ekosystemtjänster i svenska skogar. Modifierad efter Svenska Miljöinstitutet (2014)

Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Ett ekosystems tjänster kan ofta vara mer värdefulla än dess varor. Det gäller till exempel många skogars tjänster, t ex översvämningsskydd, rekreationsvärden, erosionsskydd och koldioxidupptag, vilka i regel är åtminstone tre gånger mer värdefulla än skogens värde som timmer och bränsleråvara. Även om kalhuggning av ett visst skogsområde kan vara lönsamt för ett enskilt skogsföretag kan det alltså innebära stora kostnader för samhället i stort i form av förlorade ekosystemtjänster och uteblivna försörjningsmöjligheter för lokalbefolkningen. (Källa: Naturskyddsföreningen, 2010)

Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Olika exempel på ekosystemtjänster i sötvatten.

Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Olika exempel på ekosystemtjänster i havet.

Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Olika exempel på ekosystemtjänster i fjällen.

Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Stöd för arbetet? Hur kan tjänstemän förmedla ekosystemtjänsters betydelse till en verksamhetsutövare? Vilka hjälpmedel behövs för att kunna uppfylla fråga 1? Hur ska hjälpmedlet vara utformat? Argumentera? Se också rapporten Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet.

Argument Förstå situationen Skräddarsy argument Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Argument Förstå situationen Skräddarsy argument Använd kombination av argument Ha en positiv ansats Ha tålamod och var ihärdig Tänk tvärsektoriellt Se även rapporten Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet.

Hur säkerställa ekosystemtjänsterna? Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Hur säkerställa ekosystemtjänsterna? Ett ekosystems resiliens ökar om det finns flera arter som kan utföra samma tjänst eller funktion Biologisk mångfald → resiliens (riskspridning & försäkring)   Se även rapporten Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet.

Varför ekosystemtjänster? Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Varför ekosystemtjänster? Tydliggör vårt beroende av ekosystemen och kan visa konsekvenser av beslut i ett bredare perspektiv Sätter värden på nyttigheter vi tidigare tagit för givna Tydliggör att flera nyttiga tjänster kan komma från ett och samma ekosystem samtidigt Hjälper oss fatta långsiktigt hållbara beslut Se även rapporten Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet.

Hur säkerställa ekosystemtjänsterna? Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Hur säkerställa ekosystemtjänsterna? Ett ekosystems resiliens ökar om det finns flera arter som kan utföra samma tjänst eller funktion. Biologisk mångfald → resiliens (riskspridning & försäkring).   Se även rapporten Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet.

Hur ska jag tänka i mitt arbete? Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Hur ska jag tänka i mitt arbete? Synliggör ekosystemtjänster i ditt ärende Peka ut: förekommande ekosystemtjänster nyttan med dem vem gynnas och vem drabbas? Hur undvika negativ påverkan? Se även rapporten Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet.

Lagrum och ekosystemtjänster Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Lagrum och ekosystemtjänster Figuren visar ett sätt att belysa tillämpningen av lagar och bestämmelser i relation till lagstiftaren vid konkret ärendehandläggning enligt till exempel miljöbalken. För ärendehandläggning krävs först en bestämmelse och ett konkret ärende. Därefter kan handläggaren beakta introduktionskapitlen i miljöbalken, det vill säga kapitlen 1-4. Se även kapitel 4 i rapporten Ekosystemtjänster i ärendehandläggning. Den gröna cirkeln indikerar det tolkningsutrymme som myndighetens handläggare har.

Flödesschema för EST-analys 1 Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Flödesschema för EST-analys 1 Försörjande ekosystemtjänster   Livsmedel: Vattenförsörjning: Bioenergi: Från jordbruksmark Från sötvatten Från havet Dricksvatten Från jordbruk Övrigt vatten Från skogsbruk Biologisk efterbehandling Reglerande (och upprätthållande) ekosystemtjänster Reglering av avfall och föroreningar: Reglering av den fysiska miljön: Reglering av den biotiska miljön: Utspädning, nedbrytning, återcirkulation etc. Upprätthållande av livscykler, skydd av habitat & genpooler Pollinering, Fröspridning Arters livsmiljöer Figuren visar ett förenklat flödesschema för att underlätta för handläggare vid handläggningen av ett ärende. EST = ekosystemtjänster.

Flödesschema för EST-analys 2 Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Flödesschema för EST-analys 2   Kulturella ekosystem- tjänster Symboliska: Intellektuella eller upplevelse- baserade: Kultur- & naturarv Landskapskaraktärer Resurs för forskning och utbildning Estetiska värden Stödjande ekosystemtjänster Primärproduktion Biogeokemiska kretslopp: Jordmånsbildning Stabilitet och resiliens hos ekosystem Livsmiljöer: Ekologiska samspel: Näringsämnenas cirkulation, vattnets kretslopp Näringsämnenas cirkulation, vattnets kretslopp Barnkammare, livscykler hos migrerande arter Figuren visar steg 2 förslag till vägledning vid bedömningen hur ett ärende kan påverka ekosystemtjänster. Tänk på mångfunktionaliteten, dvs. samma område kan fylla många funktioner samtidigt. Fritt efter TEEB (2011) samt Naturvårdsverket.

Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Stadsmiljön ”Städer bör investera i ekosystemtjänster och i landskapets ekologiska infrastruktur, till exempel gällande luftkvalitet, vattenekosystem (hav, sjöar, vattendrag), jord­ och skogsbruk, pollinering, gröna korridorer och vandringsvägar, mikrohabitat som kantzoner och våtmarker samt skydd av speciellt utsatta arter.” WWF, 2015 Många ärenden berör städer och andra tätorter. Citatet visar att det finns en hel del ekosystemtjänster som bör bevaras och sannolikt stärkas i stadsmiljön.

Grönytefaktor Grönytefaktor (GYF) Ett verktyg för en grönare stad Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Grönytefaktor Grönytefaktor (GYF) Ett verktyg för en grönare stad Värderar ytor utifrån olika faktorer ger en uppfattning om hur grönt ett område är Kan lyfta betydelsen av ekosystemtjänster Se om grönytefaktorn i rapporten Vägledning om ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet.

Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Träd i stadsmiljö Tar upp regnvatten Ger skugga Tar upp CO2 Renar luften Ventilerar staden Grön korridor/stråk Invånarna kan följa årstiderna från t ex sitt fönster Ökar den biologiska mångfalden Landmärke, som stadsbyggnads- element Kan ha kulturhistoriskt värde Bidrar till stadens identitet och karaktär Avstressande Bidrar till grundvatten- bildning Förbättrar stadens klimat Gamla träd kan vara en refug för sällsynta arter Pedagogiskt värde Förebygger erosion Träd har många funktioner som vi kanske inte tänker på. Här ges några exempel på funktioner ett träd kan ha i stadsmiljön. Bild: Ek målad av Lotta Ström, Länsstyrelsen i Västerbottens län.

Ekosystemtjänster i staden Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Ekosystemtjänster i staden Försörjande Mat Råmaterial Friskt vatten Medicin Reglerande Lokalklimat CO2 -bindning Buffert mot extremväder Erosionsskydd Pollinering Luft- & vattenrening Stödjande Biotoper för olika arter Genetisk variation Omsätter komposterbart avfall Kulturella Rekreation, fysisk & psykisk hälsa Turism Estetiskt, inspiration Symbolik & andlighet Här presenteras några exempel på ekosystemtjänster som kan förekomma i en stadsmiljö.

Vilka ekosystemtjänster kan återfinnas i denna bild? Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Vilka ekosystemtjänster kan återfinnas i denna bild? En övning för att skapa diskussion om vilka ekosystemtjänster vi tar för givna i olika sammanhang. Kalhygge vid sjö i Ångermanland. Foto: Ulf G. Sandström.

Vilka ekosystemtjänster kan återfinnas i denna bild? Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Vilka ekosystemtjänster kan återfinnas i denna bild? En övning för att skapa diskussion om vilka ekosystemtjänster vi tar för givna i olika sammanhang. Oset i östra delen av Örebro. Foto: Ulf G. Sandström

Vilka ekosystemtjänster kan återfinnas i denna bild? Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Vilka ekosystemtjänster kan återfinnas i denna bild? En övning för att skapa diskussion om vilka ekosystemtjänster vi tar för givna i olika sammanhang. En gatubild. Skiss av Agnes Sandström

Vilka ekosystemtjänster kan återfinnas i denna bild? Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Vilka ekosystemtjänster kan återfinnas i denna bild? Fiskande personer mm. Vindkraft är inte någon ekosystemtjänst. Skärgården Kosteröarna. Foto: Ulf G. Sandström