Föreläsning Svenska II

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pedagogisk planering Åk 7 - 9
Advertisements

Nya skolan till hösten Projektarbete En personlig dator Aktivt lärande
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 – Svenska
Samtala om böcker.
Från Vasatid till Vasalopp Lpp Historia åk 5, Vasatiden
Hur arbetar vi… …på Slöingeskolan?
Referat En sammanfattning.
Muntliga nationella prov i svenska
Att utveckla barns förståelse med hjälp av återberättande
Lärdomar från skolor med mer traditionellt undervisningsmönster
Från Fanta till Fleece Lokal pedagogisk planering Biologi åk 5
Handlingsplan för matematikutveckling
Närvaro!!.
Lära sig läsa, skriva och räkna med datorn som första verktyg.
Att skriva sig till läsning
”DU KAN ENDAST BLI BÄTTRE PÅ ATT SKRIVA GENOM ATT FAKTISKT SKRIVA” Doris Lessing – Nobelpristagare 2008.
Mål och betygskriterier
Pedagogisk dokumentation
Krönika av latinets Chronika= tid (årskrönika)
Lokal pedagogisk planering
Om du vill att dina barn ska bli kloka, läs sagor för dem Om du vill att dina barn ska bli kloka, läs sagor för dem. Om du vill att de ska bli.
Läroplansträff Välkomna!. Program för dagen 8.30 Inledning och program 8.40 Lars introducerar dagen med några bilder om undervisning och lärande.
Uppföljning av lärares arbete i klassrummet
Nya utvecklingssamtal
Lokal Pedagogisk Planering
SVENSKA.
Att övertyga ! Disposition och mall.
Det här arbetar vi med för att du ska kunna nå kunskapskraven
Mall för alignmentmatris
Projektmetodik Varför projektmetodik? Viktig del i kommunikation - Samarbete och planering tillsammans med andra än närnaste kollegor -
Nationella proven i kursen Svenska B.
Välkomna till klass 3!.
Skriva.
En guide för arbeten i SO
 Catharina  Elisabet  Evalena  Jennie  Ulrika.
Vad måste jag kunna? SFI kurs C.
Leda Avdelning Leda Kår Ditt Personliga Ledarskap
Vilka är vi och vem är jag?
Resultat av klassrumsbesök
Inledning och avslutning
Nationellt prov Sv – I andras ögon.
Caroline Hansson, Pilbäckskolan
NOVELL En novell är en kort berättelse. Det kan vara en djupdykning i en persons tankar under en kort tid, eller en spännande återgivning av en enda händelse,
Genom undervisningen i svenska ska eleverna utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, anpassa språket efter olika syften,
Välkomna till musiken! Solsången Hur långt har ni kommit med er rap? Hur kan vi arbeta med texterna? Kan man sätta ihop texterna med varandra? Träna på.
Vad måste jag kunna? SFI kurs D.
Exempel på skriftligt omdöme
på föräldramöte för år 3-6!
ATT SKRIVA SIG TILL LÄSNING. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Undervisningen ska även syfta till att eleverna.
LYSSNA TALA LÄSA SKRIVA SpråkUtvecklande Arbetssätt i teknik Linda Lindkvist
SUA – Skriva.
Uttala de flesta svenska språkljuden Bokstävernas namn och ljud (stora och små). Ordbilder på vanligt förekommande korta ord t.ex. jag, och, kan. Läsa.
Systematisk problemlösning enligt EPA-modellen -MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR.
Språkbruk och språkliga variationer i svenska Kurs 11 SA1U Susanne Schmitt Neth Lektion i svenska som andra språk Tidsåtgång 80 minuter.
SKRIVA TEXTER Vad är uppgiften? Berätta om det inte något annat! Skriv mycket! Bättre med lång text och fel än lite och rätt. Några exempel på bisatser.
Att synliggöra det synliga lärandet. Bedömning för lärande Åsaskolan onsdagen den 5/10.
4 processer att behärska:
Välkommen till svenska 1
När säger du ifrån? Om civilkurage på nätet.
(använd bildspelsläge) Så här fyller du i omdömesformuläret
Lektionsplanering Hanna Sepp.
Videokonferens 4 Läsa upp dikt Hålla föredrag
Tips för det praktiska ledarskapet
Novellanalys.
Planering november – kurs D Tema kultur
Svenska – skriva berättelser
Hållbar utveckling.
Kursplan för svenskundervisning för invandrare
Betyg i moderna språk nu redan i år 6
Inför NP Svenska Våren 2019.
Presentationens avskrift:

Föreläsning Svenska II Instruktion till lektions- planering

1. Genomgång av rubrikerna i lektionsplaneringen. Innehåll 1. Genomgång av rubrikerna i lektionsplaneringen. 2. Bikupa: -prova att formulera konkreta mål 3. Konkreta mål-exempel 4. Examinerande seminarium 6. Avslutning

Lektionsplanering rubriker Sammanhang Förkunskaper Innehåll-vad och varför? Konkreta mål! Arbetssätt och metoder-Hur och varför? Inledning Arbetsmaterial Arbetsformer-enskilt, par, grupp Pedagogisk miljö Motivera dina val! Elevrollen-för vem och varför? Uppföljning och efterarbete

Lektionsplanering rubriker Sammanhang

Exempel på sammanhang I lektionen som beskrivs ligger fokus på att eleverna ska få lära sig hur man skriver en saga och utifrån detta skriva sin egen. Lektionen startas med en ”minilektion” om en berättelses uppbyggnad och paralleller dras till en saga som de fått höglästs för sig en lektion tidigare. Eleverna och läraren skapar tillsammans en saga på tavlan med hjälp av ett berättelseschema, sedan får eleverna jobba i par. Lektionen är anpassad till årskurs 3, men kan även användas i årskurs 1 eller 2, beroende på elevernas förmågor. Detta är en del i av en serie av lektioner som kommer lära eleverna hur man skriver olika typer av texter.

Lektionsplanering rubriker Förkunskaper

Exempel på förkunskaper De förkunskaper som eleverna behöver för denna uppgift är att de har de mest grundläggande skrivkunskaperna och enkla skrivreglerna, det vill säga, skriver med stora och små bokstäver och använder sig av interpunktion. Att eleverna kan skriva texter så att andra kan förstå, med enkla handlingar och få fram ett budskap samt planerar sitt skrivande med hjälp av tankekartor och diskuterar med andra elever om texter (Skolverket, 2012, s. 43, 45, 49).

Lektionsplanering rubriker Innehåll -hur och varför?

Innehåll -hur och varför? Det konkreta målet är att du som elev tillsammans med en klasskompis ska skriva en saga med hjälp av berättelseschemat. Du ska skriva faktatext utifrån en mall Du ska kunna stava tio ord från boken och veta vad de betyder.

Lektionsplanering rubriker Arbetssätt och metoder-hur och varför? Inledning Arbetsmaterial Arbetsformer-enskilt, par, grupp Pedagogisk miljö

Lektionsplanering-rubriker Motivera dina val!

Lektionsplanering rubriker Elevrollen -för vem och varför?

Exempel på elevrollen -för vem och varför? Genom att använda mig av pararbete ser jag till att alla, oavsett hur långt de kommit i sin skrivutveckling, blir delaktiga i skapandet av berättelsen och på något sätt utvecklas. Jag har valt att para ihop “starka” skrivelever med “svaga” för att de ska kunna hjälpa varandra i deras fortsatta utveckling. Den “svaga” skriveleven kanske är bättre på att hitta på historier medan den ”starka” är bra på att skriva. På så sätt hjälper de varandra i skrivprocessen.

Lektionsplanering rubriker Uppföljning och efterarbete

Exempel på uppföljning och efterarbete Jag kommer att ha en uppföljande lektion tillägnat fortsatt skrivande, eftersom att jag utgår från att alla par inte hunnit skriva färdigt sagan under lektionens 60 minuter. För att sedan följa upp den här lektionen hade jag låtit eleverna läsa upp och visa sin text för en annan klasskamrat, som inte varit i samma grupp.

Hur bör konkreta lektionsmål formuleras? Sätt ord på dina tankar. Konkreta mål Hur bör konkreta lektionsmål formuleras? Sätt ord på dina tankar. Ge exempel på flera konkreta lektionsmål.

Exempel på konkreta mål: Diskussion om föreslagna konkreta mål

målformuleringar Målet handlar om vad eleven lär sig Formulera målen konkret och utvärderingsbart Målet bör kunna uppnås under lektionen Målet bör vara något eleven lär sig under lektionen

Konkreta mål, exempel Ni ska få träna på att skriva text till bilder. Ni kommer också träna på att använda stor bokstav, punkt, utropstecken och frågetecken. Du ska kunna skriva en saga med en början, mitten och slut. Jag kan göra en saga med tydlig början, problem, lösning och slut med hjälp av min mall som stöd.

Examinerande seminariet Arbetslagen läser varandras lektionsplaneringar. Skicka in två dagar innan dvs tidigt onsdag 13/9 för U grupp 1 och 2 och tidigt torsdag 14/9 för U grupp 3 och G (examination fredag 15/9 + måndag 18/9 för U och måndag 18/9 för G). Skriftlig feedback enligt opponeringsprotokoll till alla Muntlig feedback och diskussion om varje lektionsplanering Studenten bearbetar sin lektionsplanering efter seminariet och använder feedback till den slutgiltiga lektionsplaneringen

Avslutning Frågor? jenny.runeson@edu.uu.se