Centrala begrepp och perspektiv inom funktionshinderforskning, del 3 Jörgen Lundälv Institutionen för socialt arbete SW2239 Socialt arbete och funktionshinder, 10 november 2017

Officiella språkbruket - källor Svenska akademin Socialstyrelsens terminologi

Socialstyrelsens terminologiråd 2007 skedde revidering av begreppen; funktionshinder, funktionsnedsättning och handikapp. Funktionshinder och funktionsnedsättning; ej synonymer Funktionshinder ett eget begrepp - miljörelaterat Begreppet handikapp utgår

Funktionsnedsättning – en definition ”Funktionsnedsättning är en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Funktionsnedsättningen kan vara bestående eller övergående”. (Källa s.14 i Statskontoret (2016). Myndighetsanalys för myndigheten för delaktighet).

Funktionshinder – en definition ”Funktionshinder är den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Det kan handla om svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och om bristande delaktighet i arbetslivet, sociala relationer, fritids- och kulturaktiviteter, utbildning och demokratiska processer. En funktionsnedsättning är därmed kopplad till en person och behöver inte innebär ett hinder för delaktighet. Funktionshinder uppstår först om miljön och omgivningen inte är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning”. (Källa s.14 i Statskontoret (2016). Myndighetsanalys för myndigheten för delaktighet).

Språkbruk inom funktionshinderområdet Vanför (rörelsehindrad) Lytt Invalid Handikappad Funktionshindrad Funktionsnedsättning Funktionsvariationer Funkis Funkofobi (olika fördomar mot personer med funktionsnedsättning) Funktionsrätt

Funktionsnormen och funktionaliteten Att bryta mot funktionsnormen – konsekvenserna Funktionalitet idag – funktionalitet imorgon – att åldras Att osynliggöras i samhället

Begreppet ”Funktionsrätt” – ett språkbruk https://www.youtube.com/watch?v=YMGldp2MRdA

Diskutera i mindre grupper: Är begreppet funktionsrätt tydligt?

Begreppen Beslutsmakt: fråga om vem som innehar makten att besluta. Beslutsram: fråga om vad som redan är beslutat Beslutsrum: fråga om vad som kan påverkas

Beslutsmakt? Vem kan ha den? T.ex. förtroendevalda i landsting: landstingspolitiker

World report on disability – WHO:s nya världsrapport (2011) rekommendationer inför framtiden (9 åtgärder) Gör de sociala stödsystemen och tjänsterna tillgängliga Regeringar måste se till att personer med funktionsnedsättningar kan ha tillgänglighet till utbildning, hälsa, sysselsättning och sociala servicetjänster. Alla hinder måste upptäckas och tas bort. Integrering kräver engagemang på alla samhällsnivåer

Bättre utbildning krävs! Attityder och kunskap hos personer som arbetar inom utbildning, hälsovård, rehabilitering, socialt arbete, media måste bli bättre.  Utbildning i bemötandefrågor viktigt.  Relevant utbildning om funktionshinder, mänskliga rättigheter måste integreras i skolans läroplaner. Likaså inom fortbildningen.

Öka allmänhetens medvetenhet och förståelse för funktionshinderfrågor Bättre utbildning i skolorna om funktionshinder krävs! Grundsyn för mångfald! Regeringar, frivilligorganisationer, brukarorganisationer bör genomföra s.k. sociala marknadsföringskampanjer för att förändra attityder i samhället som rör bl.a. psykisk ohälsa och funktionshinder.

VAD KAN BRUKARORGANISATIONER INOM FUNKTIONSHINDEROMRÅDET GÖRA ENLIGT WHO? stödja personer för att bli medvetna om sina rättigheter stödja barn med funktionsnedsättningar och deras familjer samarbeta med forskare och vara delaktig i forskningen driva och genomföra kampanjer för att öka medvetenheten och förståelsen hos allmänheten

WHO:s världsrapport att jobba vidare med! Bra att hänvisa till! Uppdaterad – 2011! Att läsa mer – gott om litteratur för nyfikne Informera om! Börja läsa den lättlästa versionen!

Ny rapport (2017)

Expertenkät till funktionshinderorganisationer och patientföreningar 1/8-31/12-2016 ”Hej! Myndigheten för delaktighet i Sverige har i sommar kommit ut med två nya rapporter (se nedan länk). Den ena rapporten är en sammanfattning av den förda funktionshinderpolitiken 2011-2016 medan den andra rapporten anger inriktningen för framtiden. Vi anser att det är mycket viktigt att funktionshinder- och patientorganisationernas röster hörs i samband med de här båda rapporterna”.

forts ”Vi avser att sammanställa synpunkter, kritik och erfarenheter hos funktionshinder- och patientorganisationer om rapporterna och hur vidare diskussioner skulle kunna föras. Därför vill vi nu att du/ni ger era synpunkter på de båda rapporterna, gärna utifrån de frågor som vi skickar med i detta brev”.

forts 1) Vilka är styrkorna med de resultaten och den framtida funktionshinderpolitiken som framkommer av rapporterna? 2) Vilka är svagheterna i resultaten och den framtida funktionshinderpolitiken som framkommer av rapporterna? 3) Vilka möjligheter ser du i resultaten och den framtida funktionshinderpolitiken som framkommer av rapporterna? 4) Vilka hot ser du i resultaten och den framtida funktionshinderpolitiken som framkommer av rapporterna?

Våra slutsatser Svårt att delta i studien eftersom det kräver kunnande och aktivt intresse. Ej alltid förenligt med arbete och engagemang i en lokal funktionshinderförening. Kräver personella och ekonomiska resurser i en förening att delta. Ser det ej som sin uppgift att påverka funktionshinderspolitiken på central nivå. Mänskliga rättigheter förs fram på flera områden. Ser mörkt på framtiden, ökade svårigheter att påverka.

Fler slutsatser ”Handikappförbunden skriver i sitt yttrande till Regeringskansliet att man uppmanar sina egna medlemsförbund att själva skicka in sina yttranden på utredningarna. Handikappförbunden kan själva inte samordna sina egna förbund vilket innebär att det i sådana fall blir Regeringskansliet själva så får göra detta. Detta kan ses som ett västgötaklimax”. (s.21, Lundälv och Larsson, 2017)

Västgötaklimax Uttrycket syftar på de västgötska gårdfarihandlarna, knallarna som brukade gå ut med ett högt pris på sina varor men fann sig i att pruta på det” (Catharina Grünbaum, 2008; Västgötaklimax – en utebliven höjdpunkt, DN, 12.11).

Synnedsättningar och SRF-föreningar ”Vanligt förekommande i svaren är att organisationerna refererar till mänskliga rättigheter i FN-konventionerna. Synskadades Riksförbund i Vara- Essunga-Grästorp betonar att mänskliga rättigheter kommit fram tydligt och väl i de båda rapporterna”.

Synnedsättningar och SRF i Dalarna ”Det är viktigt att regeringen implementerar FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i lagen så att myndigheterna inte godtyckligt kan åsidosätta dem”. Företrädaren menar också att det finns svagheter i utvärderingsrapporten: ”Det finns även en ovilja att se individens behov. Så länge man håller sig inom ramarna för de åtgärder som är tillgängliga finns inga hinder, men när behoven faller utanför ramarna jämförs individen med prejudicerande domar från andra beslut och fråntas därigenom sitt individuella behov. Det är i vissa fall även svårt att se att strategin utgått från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning”.

”Funktionshinder-propositionen”, maj 2017

AGENDA 2030 Minska ojämlikheter; hälsa, utbildning, arbete Det hållbara samhället

Några av målen: sysselsättning och inkludering ”Senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete”. (Agenda 2030, FN) ”Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människors, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet”. (Agenda 2030, FN)