Vad kännetecknar en Reggio Emilia inspirerad förskola?

1.Kollektiv reflektion Ett sammanhang som bygger på och präglas av att alla vet vikten av sitt egna ansvar. Ett ansvar för helheten inte bara sitt eget sammanhang. Att vi är ömsesidigt beroende av varandra. Att vi tillsammans intar en projekterande / forskande hållning där våra ställningstaganden, begrepp och praktik blir kollektivt, kritiskt granskade. Öppen för kritik av vår egna praktik och söker dialog med oliktänkande. Eftersom vi vill utmana och inspireras av allt det som kan bidra till våra gemensamma ställningstaganden.

2. Värnande om den människosyn, kunskapssyn och syn på det demokratiska uppdraget. Varför ska barn gå i skola och förskola? Skolan ses som ett verktyg för medborgarna att fostras in i ett demokratiskt samhälle. Alla människor är unika och ständigt involverade i att omskapa sig själv och sina kunskaper genom relationer och delaktighet. Det livslånga lärandet tar inte slut…. Värden som man formulerar sig kring är tilltron till varje människas subjektivitet, behovet av respekt för skillnader och olikhet. Men även vårt ömsesidiga beroende i lärande, det vidgade perspektivet. Här är behövs värnadet om delaktighet och dialog snarare än kontroll tänkande.

3. Viljan att skapa och undersöka delaktigheten Utveckla dialogens olika former med och mellan de som omger barnet i lärandet. Barn och vuxna bör vara upptagna av att formulera hypoteser som de sedan undersöker, debatterar och förhandlar om Utveckla samarbetet med hemmet.

4. Grupplärande som den högsta formen av individuellt lärande Respekten inför varje individ är unik och den är förbunden med dess relationer till andra. Förväntningarna på vad som är normalt måste därför vara vida och rika. Vara medveten om att det finns risker med att kategorisera in barn i olika grupper. Exempelvis kan olika mönster bli osynliga. Ex genusmotsättningar om man har pojkar för sig och flickor för sig. Hur gör vi här?

5. Lärande måste ses som något att projektera för genom utforskning och kollektiva överväganden. Allt lärande utgår från ett aktivt experimenterandemed, konstruerande av, tolkande av och förhandlande kring världen och värden. Ett överskridande av begrepp genom projektarbeten/teman samt en praktik som präglas av experiment, utforskande och kritiskt granskande av rutiner och upprepning. Hur syns det i vår praktik?

6.Tilltron till att allas reflektioner behöver understödjas av pedagogisk dokumentation Reflektions arbetet sker genom pedagogiska observationer som sammanställs och tolkas till pedagogiska dokumentationer. Det gör att många kan bli delaktiga och bidra med andra tolkningar än de som gjordes under processen. Man kan förvänta sig ett dokumenterande för att synliggöra framtida möjligheter och bidra till en vidare förståelse än de som framgick under själva processen. Det gör att den inte bara synliggör den enskilda processen utan flätar den samman med andra. Det gör att pedagogisk dokumentation blir ett verktyg för barnens samarbete men också för att fördjupa delaktigheten mellan barn, föräldrar och pedagoger mfl. Har ni några exempel från er praktik?

7. Insikten om miljöns betydelse som en tredje pedagog. Att se organiseringen av rum/miljö och tid som ett verktyg för att ge draghjälp åt de värden och teorier som lärandet utgår ifrån. Vi behöver prova, utforska och experimentera med tid/material och miljö så att de arbetar åt oss. Mot de värden och teorier vi vill sträva mot. Vi har inte tid! Hör man då och då. Men det beror på hur man organiserar runt omkring sig. Hur utnyttjar vi rummet? Hur utnyttjar vi materialet? Hur utnyttjar vi tiden?

8.En tilltro till ”de hundra språken” och till ett estetiskt perspektiv på kunskapandets processer kring världen och värden. Det skapar ett engagerat och värde orienterat förhållningssätt. Det binder samman och skapar helheter. Lärandets estetiska dimension, det transdiciplinära. Att se på ämnen och företeelser utifrån hundra perspektiv. Utforska och uttryck genom de hundra språken.

9. Ett starkt intresse för barnen och barndomens rättigheter i den egna staden. Viktigt att bidra till att barnen blir delaktiga och erkända medborgare. Synliggöra barns och ungas rättigheter och förmågor för hela samhället. Bjud in till samtal och aktivitet. Att försöka relatera till verkligheten utanför och finna projekt som ifrågasätter schablonbilder av barn. Försöka förstå vad barndom, uppväxt är idag. Utgångspunkt är att vi inte vet! Vill lära oss mer om uppväxt och lärande.

10. Ett pågående arbete med att utmana hierarkiska ideer till förmån för samarbete och välkomnande av olika perspektiv Med betoning på dialog och samarbete. En pedagogista eller ateljerista är ingen överordnad som bestämmer hur pedagogerna ska arbeta. Snarare ett samarbete mellan olika kompetenser och uppdrag. Här kan finnas både konflikt och dialog. Vi måste undersöka rollerna.

Slutord Dessa 10 punkter är alltså kännetecken för en förskola som säger sig vara Reggio Emilia inspirerad. Vi ska inte skapa ett nytt Reggio Emilia men vi ska använda oss av inspirationen i vårt eget sammanhang, tradition och utvecklingsarbete.