Karin Robertsson Ersta Sköndal Bräcke högskola SISU, 6 december 2017

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
HSO Skåne Ett samarbetsprojekt mellan HSO Skåne och Furuboda Arbetsmarknad Finansierat av Arvsfonden De Offentliga Arbetsgivarnas Ansvar DOA.
Advertisements

EBP-cirkel 3: En lärande organisation BESÖKSADRESS: RÅDHUSGATAN 72, ÖSTERSUND
Ett forskningsbaserat arbetssätt i teorin och praktiken.
Vad är egentligen ett samhälle? Hur skulle ni definiera ordet samhälle? Dvs när vi pratade om ett samhälle sist, vad pratade vi om då? Ta ngn minut och.
Opinionsbildning och påverkan i stort och smått. Varför beslutsfattarna ska lyssna på Företagarna?
Förväntningar! – BIM Alliance? BIM Alliance är en sektorsdriven ideell förening som arbetar för bättre samhällsbyggande med hjälp av BIM Med hjälp av BIM.
Från knattelag till årskullsverksamhet SvFF BSK P-00 Spelaren.
I ett globalt perspektiv växer nu många marknader snabbt och konkurrensen ökar också om kunderna. Hur bedömer du att detta påverkar.
ÖS Anvisningar. ÖS Anvisningar 2011 Bakgrund: ÖS anvisningar är de planeringsanvisningar som ÖS ger ut till kansliet och förbunden för att inrikta planering.
Etik - Att göra det rätta.
Värdergrund Tränigslära/Etik. Intro qOI qOI.
Pedagogernas roll. Hur du kan utveckla MIK-arbetet på din skola?
Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland
Bästa utveckling för alla
Taltidning till fler 16 mars 2017 Götabiblioteken.
Varför läser ni religionskunskap?
Hur viktigt är det här för dig på en skala 0-10?
Lektionsuppgift Under dagens lektion kommer ni att delas in i 4 olika grupper där det kommer att lottas ut vilken grupp som får ansvar för vilken av de.
Lärarlöner Löneavtal Statliga satsningar Lokal lönebildning
Religion.
Fotbollen i Hovsta Vision
Mänskliga rättigheter istället för välgörenhet
En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga
VÄGEN TILL MÅLGÅNG"   MålGång är en programförklaring som ska verka som stöd för våra aktiva, ledare och föräldrar och hela GSK/MIFs gemensamma fotbollsverksamhet.
Vår sammanfattning av kultur- och fritidsvaneundersökningen
Vad är sociologi? – en repetition Momentöversikt Vad är en analys?
Kan man förutsäga vem som blir brottsling?
Att långsiktigt säkra konkurrenskraften genom att samverka
Fyra företags förväntningar på kommunal tillsyn – en intervjustudie
Erfarenhetsutbyte 25 november
Alsike IF - Presentationsmall
REKTOR Möjlighet till mindre styrelser för universitet och högskolor och om rektors möjlighet att vara ordförande i styrelsen Remiss av promemoria från.
Föräldramöte P/F f.11 och bollek
Religion.
EXEMPEL GLOBALISERING Megatrend Konsekvenser för Helsingborg
Lokalt gåvogivande - Förslag som läggs fram till styrelsen 5 feb
Fritidsbank 27 september.
Riksrevisionen Årlig Revision
Med kundval HAR nackaborna makten över sin service.
Vi gör Sverige rikare genom att få människor och företag att växa
FRIIDROTT ÅR INTRODUKTION.
Nya skuldsaneringslagar
Föreningen Samtal och erfarenhetsutbyte
Systematisk uppföljning
Ny vision VARFÖR HAR VI EN VISION?
Medlemsdialog Framtidens folkrörelse
Trapphusmöte Stadgeändringar
Vem kan bli politiker?.
Suicidpreventiv handlingsplan
Vi är facket för alla på din arbetsplats – oavsett yrke eller utbildning.
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Hot och hat mot förtroendevalda
Systematiskt kvalitetsarbete
8 av 10 ser positivt på framtiden
Nästa steg regionkalmar.se.
- Tobaksfri utmaning, för tobaksfria ungdomar
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Strategi för närvårdssamverkan i Uppsala län
Mänskliga rättigheter -
EXEMPEL Ökade välfärdskostnader Brännpunkt Konsekvenser för staden
Kostnader för inhyrd personal i hälso- och sjukvården
Samordnad hantering Inledande utgångspunkter
Vägledning för framtidens arbetsmarknad
Hållbar utveckling måste vara
Civilsamhällets betydelse i Sverige och övriga Skandinavien
Systematiskt förbättringsverktyg för samverkan
Idéburet offentligt partnerskap (IOP)
Friskis&Svettis Friskis&Svettis är dess människor.
Verksamhets- och grupputveckling
Projektplan: Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa
Presentationens avskrift:

Karin Robertsson Ersta Sköndal Bräcke högskola SISU, 6 december 2017 Mot flexiblare former för ideellt engagemang – resultat från två olika fält Karin Robertsson Ersta Sköndal Bräcke högskola SISU, 6 december 2017

Bakgrund Förklaringar Relationen mellan individer och ideella organisationer har förändrats, Inte lägre medlemsantal och mindre frivilligt/ideellt arbete, men en anpassning till en förändrad medlemskapsroll och formellt frivilligt/ideellt arbete, Organisationer inser att människor inte längre är beredda att ingå långsiktiga åtaganden och erbjuder därmed möjligheter till mer flexibla former av engagemang, Mer systematisk forskning behövs för att empiriskt undersöka nya former av engagemang, deras förekomst och konsekvenser Viktig skillnad mellan formellt och informellt engagemang Förklaringar Ett uttryck för en ökad individualisering Organisationen som förändringsaktör

Socialt inriktade ideella organisationer Två olika case Idrotten Hur tänker och resonerar idrottsföreningar om kostnader, medlemmar och medlemskap, människors ideella engagemang i allmänhet och alternativa former för detta i synnerhet? Undersökning inom ramen för Centrum för idrottsforsknings (CIF) uppföljning av statens stöd till idrotten 2014 Intervjudata, 16 företrädare Sex olika idrotter: Ishockey, fotboll, simning, gymnastik, ridning, golf i Stockholmsområdet Socialt inriktade ideella organisationer Vilka former för engagemang erbjuder socialt inriktade ideella organisationerna och hur har det förändrats mellan 1996-2015? Om förändringar finns, hur kan vi förstå dem? Del 1 i avhandlingsprojektet ”Nya former för engagemang i det civila samhället och deras betydelse för ideella verksamheters organisering och ledning” Fyra organisationer: Röda Korset, IOGT-NTO, Rädda Barnen, Sthlm Stadsmission Longitudinell analys av arkiverade webbsidor

Resultat, idrotten Gradvis förändring av ideella engagemanget i idrottsrörelsen Fler och fler idrottsföreningar är beroende av anställd personal och arvoderade ledare Från långvariga till kortvariga punktinsatser Medlemskapet fortsatt viktigt, men under omförhandling Ett förändrat sätt att benämna och se på medlemmar – betrakta och prata om medlemmar som kunder Mer eller mindre kommersialiserade inslag i verksamheten   Betydelsen av alternativa sätt att knyta individer till idrottsföreningar Finansierar den huvudsakliga verksamheten Nå fler utövare och ideella ledare men också bygga föreningens varumärke Bidrar till socialt ansvar för barn och ungdomars inkludering och hälsa

Resultat, socialt inriktade ideella org. Ett sönderdelat medlemskap: Medlemskapet som en integrerad helhet ersätts av en-eller fådimensionella relationer mellan individ och organisation Volontärer, givare och digitalt engagemang på uppgång Mer flexibilitet, exemplet IOGT-NTO: Från medlemslöfte till digitala aktivister utan krav på formellt medlemskap

Vad spelar det för roll? Område 1: Verksamhetens organisering och ledning ”Enklare” att styra och leda en effektiv och modern organisation utan medlemmar? Bättre/effektivare för de människor man finns till för/gör service till? Område 2: Maktdynamiken i organisationen Vilken makt har volontärer, givare eller digitala aktivister att påverka internt, jämfört med formella medlemmar? (vad gäller t ex uppdraget, det demokratiska styrsystemet) Vem har den egentliga makten i organisationerna? Område 3: Organisationens identitet och legitimitet Är medlemskapet mer än en legitimitetsmarkör? Volontärer, givare eller digitala aktivister – mer än ett sätt att ”hänga med”?

Nästa steg: Intervjustudie med organisationsföreträdare (ordförande + GS) Syfte: Undersöka, beskriva och analysera hur företrädare ser på olika former för engagemang och betydelsen av dessa för a) verksamhetens organisering och ledning samt b), organisationens identitet och legitimitet. Frågeställningar: Vad är frivilligt/ideellt engagemang i organisationen enligt dess företrädare? Hur tänker företrädare om betydelsen av olika former för frivilligt/ideellt engagemang för verksamhetens organisering och ledning? Hur ser företrädare på betydelsen av de engagemangsformer organisationen erbjuder för deras identitet och legitimitet? Vilka faktorer anser företrädare att de behöver förhålla sig till? Hur hanterar organisationen dessa faktorer?

Kontakt karin.robertsson@esh.se