Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet och jämlikhet, APT- material och har ett filnamn som inleds med APT har till syfte att underlätta för dig som chef som vill ta upp frågor om jämställdhet, jämlikhet, normer och diskriminering på era arbetsplatsträffar Materialet är varierande och du väljer det som passar dig och din arbetsgrupp bäst och/eller det som du känner dig mest bekväm med att börja med Varje presentation är ca 5 sidor och innehåller bakgrund, korta fakta samt några diskussionsfrågor Hur lång tid presentationen tar beror på ämnet liksom gruppens intresse för dialog och diskussion Ett tips kan vara att börja med de presentationer som är av ”lärande karaktär” Målsättningen är att varje enhet ska använda APT-materialet vid minst två APT:er/planeringsdagar per år för att få igång samtal och diskussioner kring jämställdhet, jämlikhet, normer och diskriminering på sin enhet eller i sin ledningsgrupp Behöver du stöd eller har frågor kring materialet kontakta Anna Ebenmark, mångfaldsstrateg, 2 76 32

Hur fördelas resurserna?

Jämställd och jämlik resursfördelning Enligt CEMR-deklarationen ska jämställdhetsperspektivet beaktas vid bl a budgetarbetet. Fokus när det gäller en jämställd och jämlik resursfördelning är: Synliggöra hur offentliga verksamheter och offentliga resurser når ut till kvinnor, män, flickor och pojkar Hur resurserna möter upp kvinnor, män, flickor och pojkars behov Prioriteringar av den aktuella fördelningen och uppföljning avseende hur dem stödjer utvecklingen mot ett jämställt samhälle Att prata om jämställd och jämlik resursfördelning (ett annat begrepp är genderbudgeting) innebär att se över hur våra offentliga resurser fördelas och prioriteras gentemot kvinnor, män, flickor och pojkar. Arbetet går på ett sätt hand i hand med den etiska plattformen i hälso- och sjukvården som säger att prioriteringar i vården ska ske efter 1) Människovärdesprincipen 2) Behovs- och solidaritetsprincipen och 3) Kostnadseffektivitetsprincipen Det kräver givetvis att vi också funderar och resonerar kring hur våra resurser verkligen prioriteras. Sker det av gammal vana och slentrian eller har vi gjort en ordentlig analys av behoven utifrån verksamhetens målgrupp? 2009 undertecknade Jämtlands läns landsting CEMR-deklarationen (Den Europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå) och det innebär att vi som organisation också har förbundit oss till principen om att ”jämställdhetsperspektivet måste beaktas vid utformningen av politiska åtgärder, metoder och instrument som påverkar människornas vardag – till exempel genom jämställdhetsintegrering (gender mainstreaming) och jämställdhetsintegrering i budgetarbetet (genderbudgeting). Kvinnors erfarenheter på lokal och regional nivå, inklusive deras livs- och arbetsvillkor, ska analyseras och beaktas i detta sammanhang.” Genderbudgeting är, enligt SKL, En strategi för att synliggöra hur offentliga verksamheter och offentliga resurser når ut till kvinnor och män, i alla åldrar, och hur de möter upp kvinnors och mäns behov och preferenser (prioriteringar) samt om den aktuella fördelningen stöder utvecklingen mot ett jämställt samhälle. Genderbudgeting definieras enligt Europarådet som Genderbudgeting är tillämpning av principen om jämställdhetsintegrering i budgetförfarandet. Detta innebär en utvärdering av budgetpolitikens genuseffekter och en integrering av genusperspektivet på alla nivåer i budgetförfarandet, samt en restrukturering av inkomster och utgifter för att främja jämställdheten. Förslag på diskussionsfrågor för medarbetarna (mindre grupper eller storgrupp): Hur upplever ni att det är? Tas hänsyn till kvinnors erfarenheter på lokal och regional nivå, inklusive deras livs- och arbetsvillkor? Hur kan det märkas hos en offentlig verksamhet som ex Region Jämtland Härjedalen? Går det att komma på några exempel på hur det skulle kunna ta sig uttryck så att det blir påtagligt för invånarna och de som nyttjar hälso- och sjukvården och andra verksamheter som regionen ansvarar för?

Exemplet Örebro läns landsting Förvaltningen för habilitering och hjälpmedel Studerat förskrivningen av eldrivna rullstolar med manuell styrning, manuella rullstolar och rullatorer mellan kvinnor och män och ev konsekvenser ur ett genusperspektiv Huvuddelen av förflyttningsmedel förskrivs till kvinnor, rullatorer och manuella rullstolar Huvuddelen av de dyrare och mer tekniskt avancerade eldrivna rullstolarna med manuell styrning skrivs ut till män Genomsnittspris för en rullator är 1017 kr, för en manuell rullstol 5737 kr och för en eldriven rullstol 28 376 kr Statistiken togs fram vid centrum för hjälpmedel avseende förskrivning av vissa förflyttningshjälpmedel, trehjuliga eldrivna rullstolar med manuell styrning, manuella rullstolar och rullatorer. Statistik från 2011-2012 användes och utöver kön studerades även ev skillnader mellan alla brukare och brukare över 75 år. När det gällde förflyttningsmedel såsom rullatorer och manuella rullstolar sågs också att i den äldre åldersklassen ökade skillnaden, fler kvinnor fick förflyttningshjälpmedel. När det gällde de dyrare och mer tekniskt avancerade eldrivna rullstolarna med manuell styrning var det tydligt att det var fler män som de skrevs ut till och skillnaden blev också mer markant hos de äldsta brukarna. Kostnaderna för de hjälpmedel som skrevs ut till kvinnor låg lägre än kostnaderna för hjälpmedel som skrevs ut för män. Lägst låg kostnaderna för hjälpmedel förskrivna till äldre kvinnor. Däremot går det att se att kostnaderna för hjälpmedel till de äldsta är lägre än för yngre, oavsett kön. Sammanfattningsvis visade studien att män får dyrare hjälpmedel än kvinnor och yngre får dyrare hjälpmedel än äldre. Jämställt och jämlikt?

Tre steg med genderbudgeting Utvärdering Utvärdering av budgetens effekter ur könsperspektiv. Integrering Införandet av ett genusperspektiv på alla nivåer i budgetförfarandet Ex: Styrning, ledning, statistik, fakta, representation i arbetet, begrepp och text Restrukturering Göra förändringar i budgeten utifrån de två första stegens resultat med syftet att uppnå en jämställd verksamhet Att analysera en budget och hur resurserna fördelas handlar om att granska 1. Hur budgeten främjar jämställdheten i samhället 2. Hur budgetprocessen kan ha bidragit till vissa könsstereotypa föreställningar (ex om män av fått tillgång till mer resurser än kvinnor) Utgångspunkten är den genusordning som genomsyrar samhället som består av två principer 1) Isärhållandet av könen som innebär att kvinnor och män ska hållas isär vilket bland annat yttrar sig i att kvinnor och män befinner sig i olika stor utsträckning i den offentliga sektorn respektive den privata sektorn eller att kvinnor och män förväntas ha olika fritidsintressen 2) En hierarki som innebär att mannen är överordnad kvinnan i samhället vilket kan ses exempelvis när det gäller chefspositioner i samhället, VD-poster, höga politiker på nationell nivå (även om det just där börjar förändras men betänkt att Sverige hittills inte haft en kvinna som statsminister…) Mannens överordnande och utgörandet av normen i samhället innebär att kategorin män och dess egenskaper, kunskap och beteenden många gånger värderas högre än kvinnors. Genussystemet genomsyrar hela samhället och det innebär givetvis att det även genomsyrar Jämtlands läns landsting. Det innebär att även inom denna organisation finns en stor risk att könsstereotypa synsätt och traditionella normer har fått prägla budgetprocessen. Genderbudgeting har fokus på utvärderingen av den utvalda budgeten och på den konstext, det vill säga det organisatoriska sammanhang, som bidrar till att budgeten ser ut som den gör. Ovanstående punkter i längre format är: Utvärdering av budgetens effekter ur könsperspektiv. Utvärdering av budget görs vid delårsrapporter och bokslut och är en kartläggning och analys av hur budgetmedlen fördelats. Integrering av genusperspektiv på alla nivåer i budgetförfarandet såsom styrning och ledning, statistik och fakta, begrepp och text samt representation i arbetet. Restrukturering innebär att göra förändringar i budgeten utifrån resultat från de två första stegen i arbetet i syfte att främja jämställdheten.

Hur styr vi över våra resurser? Förslag till diskussionsfrågor Att diskutera: Vad är en jämställd budget? På vilket sätt påverkar resursfördelningen vår verksamhet och verksamhetsutveckling? Finns det resurser hos oss som vi skulle kunna titta närmare på hur de är fördelade utifrån målet om en jämställd och jämlik vård? Hur ser det ut när det gäller exempelvis tillgång till dyra läkemedel, läkartider, dyra behandlingar eller ex utbildningar och tjänsteresor för medarbetarna? Förslag är att välja ut ett par av nedanstående diskussionsfrågor i gruppen. Diskutera i storgrupp eller i smågrupper beroende på vad som passar. Finns det något av det som ni kommer fram till som kanske är aktuellt att lyfta vid den dagliga/veckovisa styrningen vid målstyrningstavlan?

Mål och mätetal Förslag till diskussionsfrågor Hur kan vi formulera våra mål och mätetal så att resursfördelningen är både jämställd och jämlikt fördelad? Finns det vissa patientgrupper som bör ha mer resurser än andra patientgrupper? Vilka i så fall?