Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.

En presentation över ämnet: "Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet."— Presentationens avskrift:

1 Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet och jämlikhet, APT- material och har ett filnamn som inleds med APT har till syfte att underlätta för dig som chef som vill ta upp frågor om jämställdhet, jämlikhet, normer och diskriminering på era arbetsplatsträffar Materialet är varierande och du väljer det som passar dig och din arbetsgrupp bäst och/eller det som du känner dig mest bekväm med att börja med Varje presentation är ca5 sidor och innehåller bakgrund, korta fakta samt några diskussionsfrågor Hur lång tid presentationen tar beror på ämnet liksom gruppens intresse för dialog och diskussion Ett tips kan vara att börja med de presentationer som är av ”lärande karaktär” Målsättningen är att varje enhet ska använda APT-materialet vid minst två APT:er/planeringsdagar per år för att få igång samtal och diskussioner kring jämställdhet, jämlikhet, normer och diskriminering på sin enhet eller i sin ledningsgrupp Behöver du stöd eller har frågor kring materialet kontakta Anna Ebenmark, mångfaldsstrateg,

2 Genushanden Genushanden är ett stöd i arbetet med sjukskrivningar och för att förhindra ojämställdhet i sjukskrivningsprocessen. När det gäller kvinnor och mäns hälsa så vet vi att det finns stora skillnader mellan kvinnor och män när det gäller ohälsa och dödlighet. Kvinnornas andel är två tredjedelar av alla sjukskrivningar medan männens andel är en tredjedel. Kvinnor är oftare sjuka och söker oftare vård än män. Trots det lever kvinnor i genomsnitt 4.36 år längre än män. Den förväntade livslängden har ökat mer för män än för kvinnor den senaste femårsperioden. Det kallas hälsoparadoxen att kvinnor lever längre trots att de är sjukare. Kristina Alexandersson, professor Karolinska Institutet, anger följande förklaringar till skillnaderna mellan kvinnors och mäns hälsa: Könsskillnader i sjuklighet: dvs kvinnor är sjukare Bristande medicinsk kunskap: Kunskapen är mindre om adekvat diagnos för och behandling och rehabilitering av kvinnors hälsoproblem Män får bättre stöd: Kvinnor och män behandlas olika när de är sjuka Arbetsmarknadens utformning: Kvinnor har andra typer av jobb eller andra villkor inom samma jobb och har svårare att återgå i arbete när de har blivit sjuka Skillnader mellan kvinnor och män när det gäller obetalt arbete: Kvinnor utför fler timmar obetalt hem- och omsorgsarbete än män. Kvinnors och mäns arbetstid än densamma. Det som skiljer är fördelningen av det obetalda arbetet. Kvinnors arbetstid är till 50 procent betalt och 50 procent obetald. Mäns arbetstid är till 67 procent betald och 33 procent obetald. Sjukpenningtalen i Jämtland ligger högst i landet och det finns stora skillnader mellan kvinnor och män. Det är nödvändigt att arbeta aktivt med sjukskrivningsprocessen och rehabinsatser för att sänka talen, och att arbetet har ett genusperspektivet, samt givetvis att även arbeta preventivt som arbetsgivare för att förhindra sjukskrivningar.

3 Bakgrund Jämställda sjukskrivningar
Sjukskrivningsmiljarden – överenskommelse mellan regeringen och SKL Pilotprojektet ”Jämt sjukskriven – ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen” Visade risk för att depressioner hos män missades, alkoholmissbruk hos kvinnor inte togs på allvar och att mäns våld mot kvinnor inte upptäcktes av vården Säkerställa en jämställd sjukskrivningsprocess Sveriges kommuner och landsting (SKL) har en överenskommelse med regeringen som handlar om att stötta landstingen när det gäller att förbättra sjukskrivningsprocessen. Överenskommelsen kallas för Sjukskrivningsmiljarden. Som en del i det arbetet vill SKL ge stöd för att höja kvaliteten för kvinnor och män i sjukskrivningsprocessen. Det var ett resultat av pilotprojektet ”Jämt sjukskriven – ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen”. ”Jämt sjukskriven” såg att det exempelvis fanns risk för att depressioner missades hos män, att alkoholmissbruk hos kvinnor inte togs på allvar och att mäns våld mot kvinnor inte upptäcktes av hälso- och sjukvården. Projektet visade också att längden på sjukskrivningen kunde kopplas till kön och att kvinnor och män fick olika typer av undersökningar och rehabiliteringsinsatser trots att det inte fanns medicinska skäl för det. Hälso- och sjukvården har ett dubbelt uppdrag i sjukskrivningsarbetet: Den medicinska delen som handlar om att utreda om sjukdom föreligger, fastställa diagnos och ge medicinsk behandling och rehabilitering Den försäkringsmedicinska delen som består av att bedöma arbetsförmåga, prognostisera behov av åtgärder och tid för återgång i arbete samt att utfärda medicinska underlag I det arbetet är det av största vikt att säkerställa att hälso- och sjukvården är kvalitetssäkrad utifrån ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv så att kvinnor och män, oavsett bakgrund, ålder, yrke utbildning, geografisk tillhörighet eller annat, garanteras en individuell vård, sjukskrivning och behandling som inte präglas av genusbias. Med genusbias menas att könsskillnader överdrivs eller att det påstås att könsskillnader inte finns, att bortse från könsskillnader som faktiskt finns och/eller att utgå från att patienten är typiskt för sitt kön. Genusbias som sker inom medicinen kan leda fram till att feldiagnostisering och felbehandling på grund av föreställningar om kön. Genushanden har utvecklats vid Skurups vårdcentral och är ett stöd för att undvika detta i sjukskrivningsprocessen. Lästips: Jämställda sjukskrivningar, arbetsbok för kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess, hittas här:

4 Tummen: Kvinnor tillfrågas om sin familjesituation men sällan mannen
Tummen: Kvinnor tillfrågas om sin familjesituation men sällan mannen. Tänkt tvärtom: fråga mannen! Pekfinger: Våld, hot och mobbing är en riskfaktor för långvarig sjukskrivning. Mäns våld mot kvinnor är ett dolt problem. Våga fråga, våga se! Långfinger: Somatisk inriktning på männen diagnoser och psykosomatisk inriktning på kvinnors diagnoser. Stor risk att vi missar mäns depressioner. Risk för medikalisering hos kvinnan. Ringfinger: Riskbruk, alkohol mer skamligt för kvinnor. Fråga Alltid, gör till rutin att kolla alla långtidssjukskrivna med prov. Lillfinger: Män får tidigare specialistremiser, får större stöd av sin arbetsgivare. Männen rehabiliteras utifrån sitt arbete, medan risk för att kvinnor rehabiliteras utifrån sin sociala situation. Tänkt tvärtom- alltid! Om patienten hade haft annat kön, hade Du tänkt annorlunda då? Genushanden är ett stöd för att upptäcka och förhindra genusbias i sjukskrivningsprocessen. Modellen arbetades fram vid Skurups vårdcentral när de arbetade i ett projekt kring jämställda sjukskrivningar och upptäckte att kvinnor och män behandlades och bemöttes olika under sjukskrivningsprocessen. Med genusbias menas att könsskillnader överdrivs eller att det påstås att könsskillnader inte finns, att bortse från könsskillnader som faktiskt finns och/eller att utgå från att patienten är typiskt för sitt kön. Genusbias som sker inom medicinen kan leda fram till att feldiagnostisering och felbehandling på grund av föreställningar om kön. Genushanden är ett stöd för att undvika detta i sjukskrivningsprocessen. Ovanstående blir ganska litet i visningsläge. Läs gärna högt. Genushanden

5 Filmer och material Kort film om Genushanden med Kerstin Jigmo, läkare på skurups vårdscentral Genushanden för utskrift Här finns en kort animerad film om genushanden som beskriver vad de fem områdena står för och varför vi behöver tänka tvärtom i sjukskrivningsprocessen. Det är Kerstin Jigmo från Skurups vårdcentral som talar under filmen. Hon deltog i pilotprojektet ”Jämt sjukskriven” och upptäckten genusbias i sjukskrivningsprocessen på deras vårdcentral. I och med det arbetades genushanden fram. Om ni klickar på ”Genushanden för utskrift” så kommer ni till materialet på sidan ”Våga fråga om våld” som ligger på insidan Där finns genushanden för utskrift för er som inte har haft tillgång till den tidigare. Den finns under rubriken ”Stöd till personal i patientnära verksamhet om att ställa frågan om våld”. Filmen finns även på engelska: Om ni önskar fördjupa er i ämnet så finns även en föreläsning med Kerstin Jigmo att ta del av som handlar om att tänka tvärtom i sjukskrivningsprocessen. Föreläsningen är drygt en timme och tjugo minuter lång. Ni hittar föreläsningen här:

6 Varför tänka tvärtom? För att säkerställa en jämställd, jämlik och god vård För att inte missa besvär hos varken kvinnor eller män För att undvika genusbias inom medicinen och sjukskrivningar på fel grunder Långa sjukskrivningar kan vara skadliga och bidra till att kvinnor och män kan bli sjuka. En felaktig sjukskrivning kan ha lika starka biverkningar som ett felaktigt läkemedel.

7 Att diskutera Förslag på diskussionsfrågor för smågrupper Hur ser ohälsotalet för kvinnor respektive män ut i länet? Hur ser ohälsotalet ut bland kvinnor och män inom regionen? Hur skulle skillnaderna i ohälsotal mellan kvinnor och män kunna förklaras? Hur ser sjukskrivningslängden ut för de patienter vår enhet sjukskriver? Finns skillnader mellan kvinnor och män? Sjukskrivs kvinnor och män olika? Vilka sjukskrivs på heltid/deltid? Går det att se några könsmönster? Ohälsotalen är höga i Jämtlands län. Vi ligger i topp i landet och skillnaderna är stora mellan kvinnor och män. Även inom Region Jämtland Härjedalen är sjuktalen höga och vi ser även där stora skillnader mellan kvinnor och män. Exakta siffror går att få från projektledaren för LUP (långsiktig utvecklingsplan) sjukskrivning och frisktal Karin Jonsson (avseende invånarna i länet) samt från Personalstaben (avseende landstingets egna medarbetare). Ovanstående går att diskutera och resonera kring i ett första skeende för att följa upp vid nästa APT och då ha med statistik på hur det ser ut just nu inom länet och inom regionen. I tidigare studier har det visat sig att kvinnor sjukskrivs i högre utsträckning på deltid och männen i högre utsträckning på heltid. Männen får i högre utsträckning andra typer av rehabiliteringsinsatser som ex utbildning som kan underlätta återgången till arbete. Hur ser det ut för de patienter ni sjukskriver? Går det att se några könsmönster? Om könsmönstren finns och de har uppstått genom omedvetet handlande som kan bero på genusbias, vad kan ni göra för att bryta de och skapa mer jämställda förutsättningar för sjukskrivningsprocessen?