Varför Familjecentral? Februari 2017 Varför Familjecentral?

Föreningen För Familjecentralers Främjandes styrelse har under 2016, på uppdrag av medlemmarna, arbetat fram detta informationsmaterial (power point). Syftet med materialet är att ge en grund för vad en familjecentral är, bakgrund och nuläge, regelverk och stöddokument. Materialet avslutas med mervärden av en familjecentral. Målgrupp för materialet är framförallt riktat till beslutsfattare. För att materialet ska kunna användas som både information och pp så innehåller bilderna mycket text.

Innehåll Vad är en familjecentral Syftet med en familjecentral Bakgrund familjecentral Familjecentralen idag Regelverk och stöddokument Vad säger nationella och nordiska rapporter Mervärden av en familjecentral

Vad är en familjecentral? En familjecentral är en verksamhet som riktar sig till blivande föräldrar, föräldrar och deras barn. Den är hälsofrämjande, stödjande samt generellt och tidigt förebyggande. En familjecentral ska minst innehålla mödra- och barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänstens inriktning mot förebyggande arbete. Verksamheten bedrivs i gemensamma lokaler. (Socialstyrelsen : Familjecentraler – Kartläggning och kunskapsöversikt 2008)

Vad är hälsofrämjande & förebyggande arbete? Process där människor uppmuntras att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Stärka det friska, förebygga psykisk ohälsa, sjukdom och ohälsa Hur? Öka skyddsfaktorer = hälsofrämjande arbete Minska riskfaktorer = förebyggande arbete (Socialstyrelsen: Vägledningdokument Barnhälsovård 2014)

Fortsättning – Vad är en familjecentral? Förutom de 4 grundprofessionerna kan det även finnas professioner såsom familjerådgivare, fritidsledare, psykologer, läkare och bibliotekarie. Samverkan kan också ske med andra aktörer. Hur verksamheten ser ut beror till stor del på familjernas behov och önskemål. Verksamhetens mål ska utgå från hela familjens livssituation och främja en god hälsa hos barn och föräldrar. (Socialstyrelsen : Familjecentraler – Kartläggning och kunskapsöversikt 2008)

Syftet med en familjecentral Utifrån barnkonventionen, den gemensamma värdegrunden, hälsofrämjande och förebyggande perspektiv, erbjuder familjecentralen en mötesplats med tillgång till ett samlat och lättillgängligt stöd av god kvalitet från samhällets olika aktörer, där arbetet genomsyras av barnets perspektiv, där barnets och familjens bästa sätts i centrum. http://familjecentraler.se/vad-ar-en-familjecentral/

Bakgrund & stöd Familjecentralsliknande verksamheter- 70 talet Första familjecentralen- 1993 Hagalund i Solna Folkhälsomyndigheten (tidigare folkhälsoinstitutet) har sedan mitten av 90-talet get stöd i frågorna om föräldraskapsstöd och familjecentraler. Till viss del av Socialstyrelsen och SKL. Graden av stöd har varierat År 2000 startade Föreningen För Familjecentralers Främjande (FFFF) i syfte att stödja utvecklingen av familjecentraler i Sverige (www.familjecentraler.se)

Stöd till Familjecentralerna arbete 2008 genomfördes en statlig utredning (SOU 2008:131) 2009 beslutade regeringen om en nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd Strategin är en del i en samlad långsiktig satsning på att främja hälsa och att förbygga ohälsa bland barn och ungdomar Sedan september 2015 finns en ny myndighet Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFoF, (tidigare MIA) (www.mfof.se) MFOF har i uppdrag att bedriva ett kunskapsbaserat arbetet genom att sprida, förvalta och utveckla den kunskapsbas som tagits fram inom ramen för den nationella strategin för föräldrastöd Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Regelverk kring föräldrastöd Barnkonventionen (Artikel 5 och 18) Nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Socialtjänstlagen (2001:453) Föräldrabalken (1949:381) Skollagen (2010:800) Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2016) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (rev. 2016) Läroplan för gymnasieskolan 2011 Polislagen (1984:387) (SOU 2008:131) Tydliga skrivningar om föräldrastöd Skrivning om samverkan med vårdnadshavare Barnkonventionen, Föräldrabalken och Socialtjänstlagen innehåller skrivningar om föräldrastöd och i Hälso- och sjukvårdslagen finns regler som kan användas som lagstöd vid föräldrastödjande aktiviteter. Aktiviteterna till föräldrar är av olika karaktär och omfattar både generellt och specifikt stöd. I vissa fall berör stödet alla föräldragrupper och i andra fall har lagen angett en grupp föräldrar som bedöms tillhöra en riskgrupp, så som föräldrar till handikap-pade barn. Det generella stödet i de aktuella lagarna handlar främst om att samhället ska tillhandahålla stöd till föräldrar som syftar till att främja en allsidig hälso- och psykosocial utveckling hos deras barn.

Styrdokumenten säger…. Nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd- En vinst för alla Alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets uppväxt 0-17 år. FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) Artiklarna 5 och 18 handlar om att barnets föräldrar/vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling och ska hjälpa barnet att få det som barnet har rätt till. Staten ska hjälpa föräldrarna. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Socialtjänstlagen SoL och föräldrabalken Socialtjänstens har skyldighet att främja förutsättningarna för goda miljöer och levnadsförhållanden och att samverka med andra aktörer i kommunen. Socialtjänsten erbjuder bl.a. öppna föräldrastödjande verksamheter och riktade verksamheter till grupper som har särskilda behov av stöd i sitt föräldraskap. Läroplan (Lpo 11 rev 2016) Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen. Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Strategi för föräldrastöd (socialdepartementet 2013) Övergripande mål: Alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets uppväxt 0-17 år Ökad samverkan mellan aktörer som riktar sig mot föräldrar Ökat antal hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar Ökat antal föräldrastödsaktörer med utbildning i hälso-främjande metoder och universella evidens-baserad föräldrastöds-program

Familjecentraler i Norden Norge: Familjens hus: nationellt initiativ, förebygga psykisk ohälsa Finland: Familjecenter: nationellt initiativ, stöd från regering Danmark: Familjens hus: Ej förebyggande arbete, riktar sig endast till riskgrupper Island: saknar FC Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Föreningen För Familjecentralers Främjande FFFF Startade år 2000. Det hittills enda samlande nationella organet för familjecentralerna i Sverige. Stödjer regionala kontaktpersoner som i sin tur stödjer det regionala arbetet såsom regionala nätverk och utbildningar. Följer och stödjer det internationella, nationella, regionala och lokala arbetet Arrangerar varje år en nationell konferens med olika tema www.familjecentraler.se

Nuläge! Under 2014 gjordes en kartläggning av FFFF som visade på att det finns ca 250 familjecentraler eller familjecentralsliknande verksamheter i Sverige. Ca 115 av dessa är samlokaliserade ”på fyra ben”. (www.familjecentraler.se) Under 2015 antog regeringen en ny definition - Föräldraskapsstöd kan beskrivas som en aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva och sociala utveckling, som stärker föräldrars sociala nätverk eller relation till varandra (PROP. 2015/16:1 UTGiFTSOMR. 9)

Nationella och nordiska rapporter Abrahamsson A, Bing V, Löfström M, 2009, Familjecentraler i Västra Götaland - En utvärdering Slutredovisning - uppdrag kring ett utvecklat föräldrastöd, 2010 FHI´s slutrapport – Kommunala strategier för föräldrastöd, 2012. Socialmedicinsk tidskrift*, temanummer 2, 2011 har titeln "Familjecentral som föräldrastöd". Nordens Välfärdscenter – Nordens barn; tidiga insatser för barn och familjer, 2012. Socialstyrelsen – Samverka för barns bästa, 2013. Socialstyrelsen – Barn som far illa eller riskerar att fara illa, 2013. SKL:s Psynkprojektet 2011-2014 lyfter fram FC som arena för 1:linjens psykiatri

Vad säger rapporterna? En arena med stor potential Möter alla blivande och nyblivna föräldrar Erbjuder ofta både generellt och riktat föräldrastöd Genom universella insatser når FC även familjer som behöver mer stöd Tvärprofessionell samverkan Möjligheter till tidig upptäckt och samverkan för att rätt insats i rätt tids sätts in. Struktur finns för att smidigt kunna hänvisa till annan profession/verksamhet vid behov (Folkhälsoinstitutets slutrapport – En vinst för alla, Sammanfattande analys och goda exempel, 2012)

Vad säger rapporterna? FC som viktig arena….. Föräldrarna själva lyfter FC som viktig arena för att: motivera till att delta på föräldragrupp få information om vad som erbjuds få tillgång till och betydelsen av nätverk och mötesplatser (Folkhälsoinstitutet Slutrapport – En vinst för alla, 2012, Sammanfattande analys och goda exempel) Familjer är nöjda med familjecentralen. Orsaken till att föräldrarna är nöjda ses som en konsekvens av de universella insatser som omfattar exempelvis öppen förskola, barnhälsovård och mödrahälsovård. Tröskeln för ett besök på FC upplevs som låg och verksamheten bidrar till att skapa en gemensam mötesplats. ( Tidiga insatser för familjer 2011-2012, Nordens välfärdscenter)

Vad säger rapporterna? Vad är mervärdet av samverkan? Den främsta vinsten med samverkan inom en familjecentral är att den ökar förmågan att tidigt upptäcka och tillgodose behov av stöd bland barnfamiljer (Socialstyrelsen 2007) Fler anmälningar till socialtjänsten från BVC som ingår i familjecentral jämfört med vanlig BVC (Region Skåne 2013, Jönköping 2014) Mer samverkan med socialtjänsten (Region Skåne 2013, Jönköping 2014) FC med sina många samverkande professioner, är en bra bas för tidig intervention (Nordens Välfärdscenter – Nordens barn; tidiga insatser för barn och familjer, 2012)

Varför familjecentral ur öppna förskolans perspektiv. •Mötesplats för att skapa relationer ÖF ger föräldrarna möjlighet att skapa nya relationer vilket i sin tur skapar större nätverk hos barn och föräldrarna. Att ha ett nätverk med vänner ger förutsättningar till en god psykisk hälsa Forskning i Sverige har visat att föräldraskapet är viktigt utifrån ett folkhälsoperspektiv därför att det indirekt påverkar barnets hälsa. Mammans och pappans fysiska, psykiska och sociala situation utgör betydelsefulla faktorer för både deras egen känsla av kontroll i föräldraskapet och barnets välmående). Här har Familjecentraler/öppna förskola en betydelsefull uppgift att i mötet med föräldrarna kunna fungera som kunskapskälla, stöd och vägledning samt mötesplats för utbyte av erfarenheter. Ett tydligt behov som finns hos föräldrarna är att aktivt kunna skapa dialog med varandra och inte endast utgöra mottagare av ny kunskap. •Inkludera till samtal kring frågor om föräldraskap och barns utveckling ÖF inkluderar föräldrar i samtal om föräldraskap och barnets utveckling, vilket i sin tur ger föräldrarna bättre förutsättningar att kunna möta och förstå sitt barn på bästa möjliga sätt. (Hallberg, Lindbladh, Råstam & Håkansson, 2001; Hjälmhult, Glavin, Ökland & Tveiten, 2014; Lefevre, 2014)

Varför Familjecentral ur öppna förskolans perspektiv •En pedagogisk miljö som uppmuntrar till utforskande, lek och lärande. ÖF erbjuda en god lärmiljö där barn och föräldrar lär genom interaktion och samspel med andra människor. (Strandberg menar i likhet med Vygotskij att: Inget är konstant och miljön är inte neutral utan förändras. Människan kan inte ses skild från kulturen. Var vi befinner oss påverkar vilka vi är(Strandberg Leif, 2006, Vygotskij i praktiken Bland plugghästar och fusklappar) ÖF erbjuder pedagogisk gruppverksamhet med olika aktiviteter såsom sångstund, sagostund, skapande verksamhet för barnen samt visar på ett pedagogiskt förhållningssätt samt stöd till föräldrarna. (Allmänna råd för öppen förskola, Skolverket 2000) • En föränderlig mötesplats På ÖF skapas arbetsformer där föräldrar och barn är delaktiga och bör utformas efter besökarnas behov och områdets karaktär. Det leder i sin tur till utveckling där ÖF förändras utifrån de besökare som finns just nu och att personalen är flexibel och anpassar verksamheten efter behov. (Skolverket 2000)

Familjecentralen- en unik arena för socialtjänsten Möjlighet att träffa i stort sett alla barn i ett tidigt skede I Socialtjänstlagen finns uttryckt socialnämndens ansvar för att bedriva uppsökande och förebyggande arbete och för att sörja för goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar. Se vidare Socialtjänstlag kap 3 och 5. Triangel - Socialtjänsten arbetar på olika nivåer (Bing 2011, Lundström-Mattson 2009, SoL 2001:453) GRUNDEN Till grund för allt arbete ligger FN:s Barnrättskonvention och principen om allas lika värde, med de rättigheter och skyldigheter som det medför. Arbetet är relationsbaserat och sker utifrån en helhetssyn på människan. Systemteori och anknytningsteori är viktiga grundpelare och ett stort antal olika metoder används. Socialrådgivarna håller sig uppdaterade med forskning och utvecklar nya arbetssätt för att bäst bemöta målgruppens behov. Detta kräver flexibilitet och kreativitet. Allt arbete sker utan myndighetsutövning, registrering och dokumentation, men med sedvanlig anmälningsplikt. Frivillighet och lättillgänglighet präglar arbetet. Samverkan är en förutsättning för arbetet. Det gäller såväl samverkan inom familjecentralen som med andra verksamheter inom socialtjänsten och med externa aktörer. Till externa samverkanspartners hör bland annat myndigheter, hälso- och sjukvård och frivilligorganisationer. frivillighet och lättillgänglighet präglar arbetet arbetet är relationsbaserat och bygger på en helhetssyn arbetet vilar på ett hälsofrämjande- och förebyggande- och barnperspektiv. det finns teoretiska grundpelare såsom systemteori, anknytningsteori, lösningsinriktat synsätt och metoder samverkan är en förutsättning.

Tack!

Litteratur referenser: Källförteckning Litteratur referenser: Abrahamsson A, Bing V, Löfström M (2009). Familjecentraler i Västra Götaland - En utvärdering. Västra Götalandsregionen: Folkhälsokommittén. Andershed, A-K. Andershed, H och Marklund, K (2012). Nordens barn. Tidiga insatser för barn och familjer :Resultat från projektet Tidiga insatser för familjer. Dronninglund : Nordens välfärdscenter. Bing, V. (2011). Vem skall annars göra det vi gör? Om socionomernas arbete på Jönköpings familjecentraler. Jönköping. Regionförbundet Jönköpings län. Fritze. (2008). Föräldrastöd - en vinst för alla : nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap : betänkande / av Föräldrastödsutredningen. Föräldrastöd - en vinst för alla : nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap : betänkande / av Föräldrastödsutredningen. Serie: Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 2008:131. Stockholm: Föräldrastödsutredningen. Hallberg, A-C., Lindbladh, E., Råstam, L., & Håkansson, A.(2001). Parents: the beast experts in child health care viewpoints from parents and staff concerning child health services. Patient Education and Counseling,P 44, 151-159. Hjälmhult, E., Glavin, K., Ökland, T., & Tveiten, S. (2014). Parental groups during the child’s first year: an interview study of parents experiences. Journal of Clinical Nursing, 1-10. Doi: 10.1111/jocn.12528 Lundström-Mattson, Å. (2004). Socialt förebyggande arbete med familjecentralen som arena. Stockholm: FoU Södertörn. Strandberg, L. (2009). Vygotskij i praktiken Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedt

Litteratur referenser: Socialdepartementet (2013). Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd: en vinst för alla. Stockholm: Socialdepartementet. Socialstyrelsen (2013). Barn som far illa eller riskerar att fara illa : en vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2008). Familjecentraler – Kartläggning och kunskapsöversikt. Stockholm: Socialstyrelsen Socialstyrelsen (2013). Samverka för barns bästa : en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2014). Vägledning för barnhälsovården. Stockholm: Socialstyrelsen. Statens skolverk (2000). Allmänna råd med kommentarer för öppen förskola. Serie: Allmänna råd / Skolverket, 99- 2575617-0 ; 2000:1. Stockholm: Statens skolverk Lagtexter: Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Socialtjänstlagen (2001:453) Föräldrabalken (1949:381) Skollagen (2010:800) Polislagen (1984:387)

Elektroniska källor: Folkhälsomyndigheten (2010). Slutredovisning - uppdrag kring ett utvecklat föräldrastöd. https://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/livsvillkor-levnadsvanor/barn-unga/foraldrastod/Slutrapport%20Utv%c3%a4rdering%20o%20utveckling%202014.pdf Föreningen för Familjecentralers Främjande. Vad är en familjecentral? http://familjecentraler.se/vad-ar-en-familjecentral/ Föreningen för Familjecentralers Främjande. Om föreningen http://familjecentraler.se/om-foreningen/ Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd www.mfof.se Socialmedicinsk tidskrift, temanummer 2, 2011 Familjecentral som föräldrastöd http://www.socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/issue/view/74/showToc PROP. 2015/16:1 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Förslag till regeringens budget 2009. http://www.regeringen.se/contentassets/49618bcb4fd94b6081d9696f55bc7f8d/utgiftsomrade-9-halsovard-sjukvard-och-social-omsorg.pdf PSYNK Psykisk hälsa barn och unga. Slutrapport för PSYNK år 2011-2014. http://www.uppdragpsykiskhalsa.se/wp-content/uploads/2016/10/Psynk-Slutrapport-2011-2014.pdf