Hur mår niondeklassare i Sörmland? Trender

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vetenskaplig studie av det alkoholpreventiva
Advertisements

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne och Helsingborg 2012
HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI) Tobak Alkohol Övervikt hos barn och unga RISKBRUK OCH RISKBETEENDE Resultatmål Andelen överviktiga barn.
Andel rökare “Röker du?” % Källa: Salems kommun & Jörgen Larsson, 2004.
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Välfärdsbokslut år 2009 ur ett barn-och ungdomsperspektiv
Länsresultat.
Bilder från rapporten: Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten 2008/2009 Annika Nordstrand utredare folkhälsa Norrbottens läns landsting
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting
Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2010
Landstingsstyrelsens utbildningsdag , K Sandberg Att vara barn, ungdom, vuxen eller äldre i Norrbotten? Hälsosamtalen åk 4, åk 7 och gymnasium.
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Örebro län och kommunerna
Drogvaneundersökning 2014
Målområde 10: Goda matvanor och säkra livsmedel Trender och förändringar Ammade barn vid 4 och 6 månaders ålder: Variationerna i amningsfrekvens är stora.
CAN undersökningen våren 2013 Drogvanor i årskurs 9 i Norrbottens län Kommunredovisning 28 oktober 2013.
Välkommen till en konferensdag om barns och ungdomars hälsa med avstamp i folkhälsoenkäten Liv & Hälsa ung.
Personligt 2012 En undersökning bland eleverna i skolår 7, 9
Örebro län och kommunerna Skolår 7 och 9. Liv & hälsa ung  Enkätundersökningen har sitt ursprung i den drogvaneundersökning som genomfördes för första.
Liv och Hälsa ung 2013 – kort om undersökningen Hur mår våra ungdomar? Vi tittar på några utvalda livsstilsfaktorer och levnadförhållanden… Vi analyserar.
Resultat för utvalda frågor från LIV OCH HÄLSA UNG 2013 Uppsala län.
Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkäten 2012 Skolrapport Spånga grundskola Årskurs 9.
The Capital of Scandinavia Stockholmsenkäten 2014 Stadsövergripande tidsserier.
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Sju av tio norrbottningar tycker sig ha bra hälsa –en av tio tycker sig ha dåligt hälsotillstånd Andel med gott hälsotillstånd.
Hälsa på lika villkor Presentation för förbundsdirektionen 10 mars 2015, Umeå.
Liv & Hälsa ung Ojämlikhet i hälsan Källa: - ”På väg mot Sveriges Friskaste län år med Liv & Hälsa ung. Hur mår niondeklassare i Sörmland?” -
10 år med Liv & Hälsa ung Hur mår niondeklassare i Sörmland? Källa: ”På väg mot Sveriges Friskaste län år med Liv & Hälsa ung Hur mår niondeklassare.
Liv & Hälsa ung Alkohol Narkotika Dopning Tobak Källa: ”Alkohol Narkotika Dopning Tobak resultat ”
Liv & Hälsa ung Kommunprofil Källa: Kommunprofil (finns en för varje kommun) resultat
Drogvaneundersökning 2007 År 7 pojkar 166 svar och flickor 186 svar År 9 pojkar 170 svar och flickor 153 svar År 2 gymn 17 flickor och 7 pojkar.
Enkätresultat för Grundskolan
Hur kan vi använda Skånes befolkningsundersökningar i det hälsoinriktade arbetet? Mathias Grahn Enheten för Folkhälsa och Social hållbarhet Region Skåne.
Folkhälsoenheten Elevundersökning om tobak, alkohol och narkotika Åk 9 och Gy 2 Genomförd vårterminen 2010.
Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 Undersökning vart 4:e år 11-, 13- och 15-åringar 8000 elever Start 1985/86 Nationell – internationell jämförelser.
Drogvaneundersökning 2016 Öckerö kommun Genomfördes 7 mars 2016 Totalt externt bortfall 371 av 443 elever deltog (bortfall 16,3%) Externt bortfall i årskurser.
Undersökningen Ungdomars drogvanor i Värmland 2015/2016 -en kartläggning av elevers attityder och bruk av alkohol, narkotika, tobak och doping 25 april.
Skolår 7, 9 och år 2 gymnasiet
Liv & Hälsa ung Alkohol Narkotika Dopning Tobak Trender
LIV & HÄLSA UNG Örebro län.
Carin Östling Projektledare: Carin Östling Henrik Andréasson
Liv & Hälsa ung Alkohol Narkotika Dopning Tobak
Hur mår niondeklassare i Sörmland? Trender
Regiongemensam elevenkät 2016
Regiongemensam elevenkät 2016
Redovisning av drogvanor – september 2008
Regiongemensam elevenkät 2016
Liv & Hälsa ung Alkohol Narkotika Dopning Tobak Trender
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Ungdomsenkäten Om mig hälsa och livsstil bland ungdomar i Östergötland
Stockholmsenkäten 2014 – vad har ungdomarna svarat?
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
Liv & Hälsa ung Alkohol Narkotika Dopning Tobak Trender
Liv & Hälsa ung Alkohol Narkotika Dopning Tobak Trender
Stockholmsenkäten Temarapport – Psykisk hälsa Grundskolan årskurs 9
Regiongemensam elevenkät 2016
Enkät i gymnasieskolan 2015
Stockholmsenkäten 2018 Temarapport – Psykisk hälsa Gymnasieskolan år 2
Rapporten innehåller totalresultaten för åk 2, 5 och 8.
Stockholmsenkäten 2014 Skolrapport
Stockholmsenkäten Temarapport – Psykisk hälsa Gymnasieskolan årskurs 2
Stockholmsenkäten Temarapport – Psykisk hälsa Grundskolan årskurs 9
Regiongemensam elevenkät 2016
Regiongemensam elevenkät 2016
Regiongemensam elevenkät 2016
Länsrapport Värmland Gymnasiet åk 2
Länsrapport Värmland Årskurs 9
Enkät i gymnasieskolan
Drogvaneundersökning 2019
Kvalitetsanalys – förskola och skola i Nacka år 2017
Presentationens avskrift:

Hur mår niondeklassare i Sörmland? Trender 2004-2017 www.landstingetsormland.se/lhu

”Ta inte allting som om det är allvarligt, jag har ett bra liv men ibland så blir det stökigt. Annars tycker jag det är bra att ni kollar vad som händer med ungdomar i våran ålder” Röster från Liv & Hälsa ung

Om Liv & Hälsa ung Enkätundersökning riktad till elever Följande årskurser 2017 7 och 9 i grundskolan 2 gymnasiet Undersökningen genomförs på lektionstid Frågeområden: livsvillkor, levnadsvanor, hälsa Har genomförts åren 2004 2006 2008 2011 2014 2017 Vid alla undersökningarna har svarsfrekvensen varit god och det har varit få skolor som inte deltagit. Ett undantag var 2014 då 15 skolor inte deltog*. Detta år inkluderades också årskurs 5 och särskolan så 150 skolor blev inbjudna. *Två större fristående grundskolor i Eskilstuna valde att inte medverka Det motsvarar 18 procent av eleverna i grundskolan i Eskilstunas årskurs 5, 7 och 9. Jämförelser med tidigare undersökningsår för årskurs 7 och 9 i Eskilstunas kommunprofil ska därför göras med en viss försiktighet. I Nyköpings kommun valde sex skolor med elever i årskurs 5 att inte medverka. Det motsvarar ungefär 30 procent av alla elever i årskurs 5. Resultaten i Nyköpings kommunprofil kan därför inte ses som representativa för samtliga elever i årskurs 5 i Nyköpings kommun. Övriga skolor som inte deltog var små och jämt fördelat över länet.

Liv & Hälsa ung 2017 59 skolor deltog i undersökningen, av 63 möjliga, sammanlagt cirka 7 800 elever. Svarsfrekvens: Åk 7 Åk 9 Åk 2 gymn. Totalt 85 % 84 % 82 % Fyra skolor deltog inte, samtliga högstadieskolor. Tre var från Eskilstuna, en från Flen och en från Nyköping. En skola var kommunal och resterande friskolor. Totalt hade skolorna 341 elever. Skolorna i Eskilstuna 156 elever åk 7, 163 elever åk 9. Skolan i Flen 3 elever åk 7, 4 elever åk 9. Skolan i Nyköping 15 elever åk 9 (åk 7 deltog).

Hur ska resultaten tolkas? På länsnivå ger resultaten en bra generell bild av hälsa, livsvillkor och levnadsvanor hos skolungdomar På länsnivå kan jämförelser mellan olika undersökningsår visa på faktiska trender över tid Viktigt att komma ihåg att livsvillkor, levnadsvanor och hälsa påverkar varandra i ett komplext samspel

Andel elever i årskurs 9 som mår bra % Andelen elever som rapporterar att de mår bra eller mycket bra har legat relativt konstant runt 80 procent fram till 2011. Dock har det funnits en könsskillnad till tjejernas nackdel. Andelen har därefter minskat för att 2017 ha de lägsta andelarna som har rapporterats. För tjejernas del är det en markant förändring på nästan tio procentenheter mellan 2011 och 2017. Andelen tjejer som uppger att de mår bra eller mycket bra är 66 procent 2017, motsvarande andel för killar är 82 procent. Andelen som rapporterar att de mår dåligt eller mycket dåligt är åtta procent av tjejerna och fyra procent av killarna.

Andel elever i årskurs 9 med värk i axlar/skuldror/nacke mer än 1 gång i veckan % Det finns könsskillnader, till tjejernas nackdel, när det gäller andelen elever som har värk i axlar, skuldror eller nacke minst en gång i veckan. Andelen tjejer som uppger att de har värk minst en gång i veckan är 23 procent 2017, motsvarande andel för killar är 11 procent.

Andel elever i årskurs 9 som känner sig stressade mer än 1 gång i veckan % Det finns stora könsskillnader, till tjejernas nackdel, när det gäller andelen elever som uppger att de är stressade minst en gång i veckan. Nivåerna 2017 är i nivå med 2014 års nivåer som var en markant ökning från tidigare tillfällen. Andelen tjejer som uppger att de är stressade minst en gång i veckan är 67 procent 2017, motsvarande andel för killar är 42 procent.

Andel elever i årskurs 9 som har svårt att somna mer än 1 gång i veckan % Det finns könsskillnader, till flickornas nackdel, när det gäller andelen elever som uppger att de har svårt att somna minst en gång i veckan. Nivåerna har minskat något sedan 2014. Andelen tjejer som uppger att de har svårt att somna minst en gång i veckan är 34 procent 2017, motsvarande andel för killar är 24 procent.

Andel elever i årskurs 9 som trivs bra i skolan % Andelen elever som trivs mycket eller ganska bra i skolan visade en positiv utveckling för både tjejer och killar fram till 2011. Tjejernas trivsel har sedan minskat och 2017 är det i nivå med 2004 års värden. För killarna har andelen ökat med fyra procentenheter 2017 jämfört med 2004. Könsskillnaden har ökat vid de två senaste mättillfällena till tjejernas nackdel. Andelen tjejer som uppger att de trivs bra eller mycket bra i skolan är 72 procent 2017, motsvarande andel för killar är 80 procent. Andelen tjejer som uppger att de trivs dåligt eller mycket dåligt i skolan är sju procent 2017, motsvarande andel för killar är fem procent.

Andel elever i årskurs 9 som inte skolkar % Det finns inga könsskillnader när det gäller skolk. Andelen elever som inte skolkar har ökat kraftigt under de senaste tio åren. Dock är det en minskning med några procent sedan 2014. Andelen elever som uppger att de inte skolkar är 73 procent 2017. Andelen elever som skolkar en gång i veckan eller oftare är fem procent av eleverna.

Andel elever i årskurs 9 som röker dagligen % Det positiva trendbrott som uppmättes 2014 för daglig rökning fortsätter. För tjejers del är det en kraftig minskning från 2004 då andelen dagligrökare var 12 procent. Andelen är fyra procent för både flickor och pojkar 2017. Andelen elever som röker ibland är sex procent för tjejer och fem procent för killar.

Andel elever i årskurs 9 som snusar dagligen % Andelen dagligsnusare har minskat under perioden. Tjejer har under hela mätperioden haft mycket låga andelar som fram till 2017 har minskat till under en halv procent. Andelen killar som uppger att de snusar dagligen har minskat med tio procentenheter. Andelen tjejer som uppger att de snusar dagligen är 0,4 procent 2017, motsvarande andel för killar är 5 procent.

Andel elever i årskurs 9 som inte druckit alkohol under de senaste 12 månaderna % Andelen elever som inte har druckit alkohol fortsätter den mycket positiv utveckling både för tjejer och killar. Andelen tjejer som uppger att de inte druckit alkohol är 59 procent 2017, motsvarande andel för killar är 64 procent. 2017. Frågan något ändrad från Hur ofta har du… till Har du… Svarsalternativ tidigare ”Aldrig”, nu ”Nej”

Andel elever i årskurs 9 som dricker läsk dagligen % Det är fortfarande en högre andel av killar som dricker läsk dagligen även om killarnas nivå har minskat jämfört med 2004. Dock ses en ökning hos både tjejer och killar sedan 2014 års resultat. Andelen tjejer som uppger att de dricker läsk dagligen är 10 procent 2017, motsvarande andel för killar är 19 procent.

Andel elever i årskurs 9 som är överviktiga eller feta % Andelen elever som är överviktiga eller feta är ungefär det samma, med små variationer, under mätperioden. För killarnas del ses en positiv utveckling då en lägre andel uppvisas 2017 jämfört med de senaste mättillfällena. Andelen tjejer som är överviktiga eller feta är 12 procent 2017, motsvarande andel för killar är 20 procent.

”Vad gör ni åt det?” Vad kan jag göra i min kommun/organisation? Röst från Liv & Hälsa ung Vad kan jag göra i min kommun/organisation? Vad kan jag göra tillsammans med andra? möjligheter och hinder Exempel på diskussionsfrågor till det resultat som har redovisats.

Mer om Liv & Hälsa ung www.landstingetsormland.se/lhu På webbsidan finns enkäterna och presentation av mer resultat.