Tack för ni använder och sprider kunskap och engagemang

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
© European Space Agency Living Planet Report 2014 Sammanfattning av Världsnaturfonden WWFs.
Advertisements

Regiongemensam elevenkät 2016 Skolrapport Fjordskolan ÅK2.
Opinionsbildning och påverkan i stort och smått. Varför beslutsfattarna ska lyssna på Företagarna?
Världsnaturfonden WWF presenterar Living Planet Report 2006 Lars Kristoferson, Lennart Nyman och Carina Borgström Hansson 24 oktober 2006.
Det här gör vi Vi har dialoger med kommunala politiker och tjänstemän Vi drar igång projekt som engagerar stora som små Vi knyter samman producenter och.
Allra första kameran År 1826 gjordes den allra första kameran av fransmannen Joseph Nicéphore Niépc men det tog åtta timmar att exponera bilden och den.
Miljödepartementet Ökat skadeståndsansvar och förutsättningar för generationsskifte Miljöminister Andreas Carlgren, Torsdagen den 18 februari 2010.
Toppning vs. Nivåindelning IK Zenith F02 Per-Olof Johansson.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
LAG OCH RÄTT Brott och straff. Varför behöver vi lagar och regler? Lagarna är till för att : göra det lättare att leva tillsammans. De talar om vad som.
Bioekonomi – från ord till handling. Sverige är ett fantastiskt skogsland! Vår vision kan skapa en positiv dialog och samsyn om skogens möjligheter. Skogen.
Kalmar Energis arbete för att minska utsläppen och påverkan på miljön Johanna Vöks.
Östra Europa Puls Geografi Europa. Länder i östra Europa s  Ryssland  Vitryssland  Ukraina  Rumänien  Bulgarien  Moldavien
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL? HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN.
Detta är miljömåltider
Klimat och miljö.
Barn och ungdomars utveckling
Fossilbränslefritt Kronoberg
Religion - vad är det?.
VÄLKOMMEN! BABBEL OCH BUBBEL Klassföräldraträff
Utställning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen
Vad kan du som förälder göra? Om någon annan inte har det bra
Sally R utvecklar en ny typ av ventilationslösning för fastigheter, som sänker energikostnaden och garanterar ett hälsosamt inomhusklimat.
Agenda - Reflektioner vårsäsongen
Samhällskunskap år 6 Catha Glaas, Thomas Smith
Iris Rosengren Larsson
Mat på hållbar väg Gitte Jutvik Guterstam Världsnaturfonden, WWF 1.
Att långsiktigt säkra konkurrenskraften genom att samverka
LÄSSTRATEGIER på högstadiet.
Kompetensförsörjningsgruppen presenterar
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Kommer ni ihåg våra STORA frågor?
- Geografi - Att studera helheten.
Det här arbetar vi med för att du ska kunna nå kunskapskraven
Balanserad hand öppning i NT
Hur många kilo kött äter vi per person?
Kommunikationsplan Bilaga 11 till överenskommelsen mellan Hudiksvalls kommun och Arbetsförmedlingen gällande samverkan för att minska arbetslösheten.
Klimat- och energistrategi för Jönköpings län
Välkommen till ett samtal om VÄRDERINGAR
9...
Miljömålen består av tre slags mål
Miljövinster med cykling
Vart tar det smutsiga vattnet vägen?
En klimat- och luftvårds-strategi för sverige
Ett samarbete mellan biologi, BILD och idrott och hälsa
Om du har mat i kylen, Kläder att ta på dig, tak över huvudet och en säng att sova i ... Då är du rikare än 75% av världens folk.
Barnkonventionen.
Förenklad bild av kolets kretslopp
Ny vision VARFÖR HAR VI EN VISION?
Regiongemensam elevenkät 2016
Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö
Johan gustafsson, kommunikationschef c more
- Tobaksfri utmaning, för tobaksfria ungdomar
Har du räknat? -ekonomi i klimatåtgärder
Regiongemensam elevenkät 2016
Tack för ni använder och sprider kunskap och engagemang
Bostadstillägg Pensionsmyndigheten har av regeringen fått uppdraget att öka kunskapen om bostadstillägg och verka för att mörkertalet inom bostadstillägg.
Klimatgasutsläpp från Svenskt jordbruk 2009
Ersättningskollen.
Hållbar utveckling måste vara
Hållbart jordbruk - argument i miljö och klimatdebatten
Utgifter för miljöskydd inom massa- och pappersindustrin samt trävaruindustrin* Massa- och pappersindustrin har under många år lagt ner stora.
En genomsnittlig svensks utsläpp – 11 ton/år
Kreativa verktyg och metoder
En genomsnittlig svensks utsläpp – 11 ton CO2/år
Bakgrund Sedan 2018 har staden ett program för en jämlik stad som sträcker sig fram till Programmet har en bred politisk förankring.
Det är lätt & rätt att återvinna!
KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER
Samordningswebbinarier om Skapande skola
Presentationens avskrift:

Tack för ni använder och sprider kunskap och engagemang När ni använder materialet vill WWF att ni hänvisar till www.wwf.se/earthhour-skola Lycka till!

För att få en omställning till en mer hållbar utveckling måste vi förändra och påverka. Vilka råd vill barn ge vuxna i sin omgivning? Använd pandorna eller hitta andra kreativa former att meddela goda och uppmuntrande råd. Barnen kan klippa ut pandorna i bilagan och skriva sitt eget budskap och sprida korten genom att sätta upp dem eller dela ut. 1 Brainstorma i grupp: Samla på olika råd för en planet i toppform, idéer som gör att vi får en bättre och renare miljö på vår jord.   2 Pargrupp: Be eleverna välja budskap och till vilka budskapen ska förmedlas. Välj panda och skriv ner budskapet väldigt tydligt. Överräck­ budskapet personligen. Be gärna eleverna återkoppla efter ett par veckor. 3. Sprid och peppa! Beskriv gärna på er verksamhets hemsida samt meddela WWF på vad ni gör för planeten på er förskola/skola.    Här några exempel som inspirerar: - Släng inte mat! Laga något gott av rester. - Bäst-före koll i kylen! Lukta o smaka. - Morot och vitkål på vintern. Solmogna tomater och jordgubbar i sommar. - Bönor är busbra! - Är vår skola miljöbra? Snälla rektorn, berätta! - Samåk, kul o bra!

Ta hand om planeten Detta är ett förslag till ”uppvärmning”. Fokus ligger på de globala sammanhangen och vårt gemensamma ansvar.   Syfte: Samtal och reflektion där barnens kunskap och förståelse för hållbar utveckling utvecklas. Pedagoger/lärare får veta vad barnen har för kunskap inom området. Vad ser ni på bilden? Vad gör barnen? Låt oss anta att det är vi i vår grupp/klass som är med på bilden. Vem är du och vad vill du göra för planeten Jorden? Vissa personer får bestämma mer än andra. Vad skulle du ge dem för goda råd? När ni leker har ni regler. På samma sätt måste vi ha ”spelregler” för planeten Jorden. Det är det Earth Hour handlar om. Presentera gärna de goda råden på något kreativt sätt för beslutsfattare (rektor, elevråd, kommunledning, vaktmästare, föräldrar etc.) Illustration: Anna-Karin Engberg. Bilden kommer från OMEP som arbetar för barn i åldrarna 0–8 år över hela världen med målsättning att ge dem de bästa förutsättningar för en god uppväxt http://www.omep.org.se/.

Jorden sedd från satellit. Reflektera över bilden Vad ser ni på bilden? - Hur är fotot taget tror ni? - Vilka tankar väcker bilden? - Hur ser idealkartan ut 2050? Varje idrott har regler. På samma sätt måste vi ha ”regler” för planeten Jorden så att resurserna räcker och vi inte förgiftar och förstör. Det är det Earth Hour och hållbar utveckling handlar om. Vilka regler finns? Vilka regler saknas? Vilka regler finns men efterlevs inte?   Fler uppgifter i inspirationsmaterial till Earth Hour 2015 wwf.se/earthhour-skola

Alla vinner när elever arbetar med riktiga utmaningar Alla vinner när elever arbetar med riktiga utmaningar. Fyra lärare med olika ämneskompetens samarbetar på en skola, i ett projekt. De når 100 elever med utbildning för hållbar utveckling. Eleverna tar projektet ut i samhället, och hem till föräldrar och syskon. Därmed når varje elev i genomsnitt fyra vuxna. 100 elever som är bärare av kunskapen och engagemanget i projektet når därmed i genomsnitt 400 vuxna när de arbetar ute i samhället. Genom utställningar och uppmärksamhet i lokalmedia når frågorna ut med elevernas hjälp till tusentals vuxna och verksamma på orten.

Hjälp, jorden är för liten Hjälp, jorden är för liten! Idag lever genomsnittssvensken som om vi hade 3,5 planeter. År 2050 beräknas världens befolkning ha växt till 10 miljarder. Allt fler ska alltså dela på allt mindre. Kan planeten räcka till alla? Svaret är ja, men då måste vi bli smartare när det gäller att leva resurssnålt och lära oss att uppskatta andra värden i livet än i prylar. Det gäller speciellt oss i den rika delen av världen. Vår konsumtion sliter på planeten. Fossila bränslen påverkar klimatet. Resurser används ofta slösaktigt och fördelas och konsumeras väldigt ojämnt mellan länder och inom länderna. Hållbar utveckling innebär att anpassa produktion och konsumtion efter vad planeten tål. Vi måste minska användningen av fossila bränslen till nära noll och i vår mat måste andelen vegetabilier öka och andelen kött minska. Dessutom måste matsvinnet minska rejält. Kunskap, kreativitet och handlingskraft är motorn i detta gigantiska omställningsarbete som redan är igång. För att vi ska lyckas måste tempot öka och alla måste bidra – privatpersoner såväl som företag och politiker.

Klurig klimat statistik Sveriges officiella redovisning av utsläppsstatistik för växthusgaser visar en långsam minskning. Samtidigt finns ett flertal rapporter som visar att svenskarnas klimatpåverkan i praktiken ökar. Anledningen är att vi köper många produkter som tillverkas i andra länder och att dessa utsläpp redovisas i det landet, trots att det är vår konsumtion som är orsaken. Naturvårdsverket visar i sin första konsumtionsbaserade utsläppsstatistik att utsläppen orsakade av oss i Sverige har ökat med 15 procent mellan 1993 och 2010. Två exempel; en mobiltelefon som produceras i Kina eller en tröja ”Made in India”. Se inspirationsmaterial Earth Hour för förskolebarn och yngre elever sid 11.

Våra stora klimatutmaningar - Vi vill ha fossilfri biltrafik och fossilfria transporter Vi behöver halvera vår köttkonsumtion! Vi vill ha förnybar energi i alla svenska hem! Vi vill ha ett klimatsäkert pensionssparande! Mer om bilen, biffen, bostaden och börsen http://www.wwf.se/vrt-arbete/klimat/earth-hour/1415461-earth-hour-2015

Kartan visar ekologiska fotavtrycket (EF) i tre länder. USA har ett EF på cirka 7gha (globalhektar = ett hektar med genomsnittlig produktivitet). Mer än hälften utgörs av koldioxidutsläpp, men även skog och åkermark tar stora arealer. Sudan har endast cirka 1,5 gha. De släpper ut väldigt lite koldioxid, istället är det bete som de använder naturresurserna till. Det gäller att minska det ekologiska fotavtrycket och fördela resurserna mer rättvist mellan länder och inom landet. Vilka krafter jobbar för denna utvecklingen?

Ekologiska Fotavtryck Living Planet Report 2014 Ekologiska Fotavtryck Per land, per capita, 2010 Sverige allt högre på listan över länders ekologiskt fotavtryck I den senaste rapporten Living Planet Report, som släpptes globalt 30 september 2014, har Sverige tyvärr klättrat från en trettonde plats till att ha det tionde största genomsnittliga ekologiska fotavtrycket i världen efter länder som Saudiarabien, Belgien, Singapore och USA.  Från att i 2012 års rapport behöva 3,4 jordklot om alla på jorden skulle ta efter vår konsumtion, så motsvarar det svenska fotavtrycket nu 3,7 planeter. Vilka krafter arbetar för ett minskat fotavtryck i Sverige?