Matspjälkningssystemet

Biologi Svenska Mål: Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, genomföra systematiska undersökningar i biologi, och använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. Centralt innehåll som behandlas: Människans kroppsdelar, deras namn och funktion Kunskapskrav åk 3 Eleven berättar också om några av människans kroppsdelar och sinnen, och diskuterar några faktorer som påverkar människors hälsa. Mål Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, Kunskapskrav åk 3 Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.  

Vi arbetar utifrån cirkelmodellens fyra olika faser Bygga upp kunskap Fas 4 Individuell textkonstruktion Fas 2 Modellera och dekonstruera Fas 3 Gemensam textkonstruktion

Fas 1 Kunskapsinhämtning Introduktion av arbetsområdet med hjälp av frågan Vad händer när vi äter? diskussioner enligt EPA modellen Gemensam diskussion,vi fyller i ett VÖLschema, (bilaga 1) Vi tittar på filmer som illustrerar och berättar om matspjälkningssystemet. Gemensam muntlig sekventiell förklaring av matspjälkninssystemets uppbyggnad Eleverna fyller i ett nyckelschema där återges händelseförloppet, syfte att ringa in det centrala stoffet och viktiga begrepp Eleverna arbetar i par med ett flödesschema, placerar organen i matspjälkningssystemet i rätt ordning och skriver kort om dess funktion.

VÖLschema bilaga 1

Vi tittar på film om matspjälkningssystemet Eleverna skriver stödord under filmens gång Efter filmen gör vi en gemensam sekventiell förklaring med hjälp av elevernas stödord Exempel: Tuggar – sväljer- åker ner i magen – maten smälter – går ut i tunntarmen – näringen tas upp av blodet – kommer in i tjocktarmen – vätskan sugs upp – resterna kommer ut som avföring Eleverna fyller i par i ett nyckelschema där de ringar in det centrala stoffet och det språk som för att utforska innehållet. Till sin hjälp har de, den gemensamma sekventiella förklaringen och stödorden (bilaga 2) (Hajer 2014 s.85)

Bilaga 2 Nyckelschema Matspjälkningen

Vi söker fakta kring arbetsområdet genom att läsa i vår lärobok, leta fakta i böcker från biblioteket och vi söker information på internet exempelvis på NE.Se Junior. För att bygga upp elevernas förståelse av texterna använder vi oss av textsamtal där vi läser tillsammans och delar in texten i olika segment, som vi diskuterar innan vi läser vidare. Vi tittar på ord och begrepp som behöver förklaras. (Reichenberg 2014 s.97) Eleverna fyller i ett flödesschema där de förklarar vilken funktion de olika organen i matspjälkningssytemet har och samtidigt sätts de ord och begrepp vi läst om in i ett sammanhang (se bilaga 2).

Matspjälkningssystemet Bilaga 3 Matspjälkningssystemet Flödesschema

Fas 2 Vi läser och dekonstruerar en text/texter för att få syn på ämnesområdets språkliga drag. Exempelvis: Allmänna och ofta abstrakta deltagare – matsmältning Aktionsprocesser, uttrycks ofta i passiv – svälja, bryta ner, pressas fram Relationella processer – kalls, består av, finns, är, har Nominaliseringar – matsmältningen Orsaksbindeord – när, därför att, eftersom, då Tempus oftast presens

Fas 3 Vi skriver en gemensam förklarande text där vi tränar på att använda de ord och begrepp vi lärt oss i det tidigare arbetet. Vi använder de språkliga strukturer vi lärt oss i fas 2 (Fritt efter Johansson, Sandell Ring 2015 s.140)

Fas 4 Eleverna skriver en individuellt en förklarande text om matspjälkningssystemet med stöd av den gemensamma text vi skrev i fas 3 och en skrivmall (se bilaga 4) Arbetsområdet avslutas med en sammanfattning av vad vi lärt oss, i VÖLschemat som vi inledde arbetet med

Bilaga 4

Formativ bedömning: Summativ bedömning: Den formativa bedömningen sker kontinuerligt under arbetets gång. Eleverna får feedback på de uppgifter de genomför och vi diskuterar och formulerar oss tillsammans i flera olika steg och uppgifter. Summativ bedömning: När den individuella texten har bearbetats i par används den som summativ bedömning av arbetet.

Referenslista Gear, Adrienne (2016). Att skriva faktatexter: medveten och explicit skrivundervisning. Stockholm: Natur och Kultur. Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2014). Språkinriktad undervisning. En handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Johansson, Britt & Sandell Ring, Anniqa (2015). Låt språket bära: genrepedagogik i praktiken. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Reichenberg, Monica (2014). Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur och Kultur.