Tillväxtverket Arlanda 15 oktober 2010 Lars Wikström Enhetschef Regional samverkan och landsbygdsutveckling

Vår bakgrund Tillväxtverket bildades 2009 och övertog verksamheter som bedrevs inom Verket för näringslivsutveckling, Nutek, och Glesbygdsverket. Vi fick också ett uppdrag från Konsumentverket. Så trots att Tillväxtverket är en relativt ny myndighet, kan vår bakgrund spåras långt tillbaka i tiden. Grunden för Nutek skapades exempelvis redan för 18 år sedan efter en sammanslagning av tre andra myndigheter. Glesbygdsverket har arbetat med gles- och landsbygdsfrågor sedan lika länge. All den här erfarenheten och kunskapen har vi med oss idag. 2

Våra kontor 11 kontor på 9 orter Huvudkontori Stockholm För tillväxt i hela landet Tillväxtverket har omkring 300 medarbetare på nio platser i landet. Våra kontor finns i Luleå, Östersund, Gävle, Stockholm, Örebro, Jönköping, Göteborg och Malmö. Åtta av dessa är programkontor, som ansvarar för myndighetens uppdrag kopplat till de regionala strukturfondsprogrammen. Huvudkontoret ligger i Stockholm. Idag arbetar Tillväxtverket med ett 60-tal program och insatser som sammantaget fördelar cirka 2,5 miljarder kr per år på åtgärder för att underlätta företagande och stärka regional utveckling. 3

Sverige – mellanmjölkens land …regional disparities in GDP per capita remain the lowest in the OECD due to Swedens comprehensive welfare system and ambitious fiscal equalisation system. OECD Territorial Reviews. Sweden 2010 4

Nationella utmaningar Globalisering Demografi Finansiering av välfärd Tillväxt och välfärd – det ena behöver det andra Generella lösningar är bra för generella frågor Generella lösningar är inte alltid lösningen för specifika frågor och utmaningar 5

Generella insatser Utveckla företag Förenkla för företag Samla tillväxtarbetet Främja kommersiell och offentlig service Förvalta program inom Europeiska regionala utvecklingsfonden

Riktade insatser eller generella insatser? Regelförenkling för företag Regionala kontaktpersonsgruppen Startlinjen Främja utvecklingen av tillgängligheten till kommersiell och offentlig service i gles- och landsbygd Transportbidrag … ….

Företagare, lika men olika… Men företagandet i Sverige står också inför en rad utmaningar. Till exempel upplever många att det är svårt och krångligt att starta företag, företagare med utländsk bakgrund upplever att de har svårt att få finansiering för sin verksamhet och många företag har svårt att ställa om för en mer miljöanpassad produktion. Dessutom upplever många näringslivsaktörer att de har svårt att koordinera sina aktiviteter när det gäller tillväxtfrågor. Diagrammet visar andelen småföretagare verksamma år 2008 som anser att olika faktorer utgör ett stort hinder för tillväxt. Bristen på egen tid upplevs som det största hindret för tillväxt i småföretagen. Hela 34 procent av alla småföretagare uppger att tidsbrist är ett stort hinder för tillväxt i det egna företaget. 30 procent av småföretagarna anser att krångliga regler utgör ett stort hinder för tillväxt. Nästan lika många upplever att bristen på lämplig arbetskraft är ett stort hinder för tillväxt. 8 8 Källa: Nutek/SCB, Företagens villkor och verklighet 2008 8

Exempel på insatser för jämställdhet och regional tillväxt Kvinnors företagande Resurscentra för jämställd tillväxt 2010-2012 Uppdrag att utreda och beskriva förekomsten av ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet

Jämställdhetsuppdraget Uppdrag att utreda och beskriva förekomsten av ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet Hur bidrar ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet till stärkt lokal och regional konkurrenskraft? Kunskap, kompetens och arbetssätt hos länsstyrelser, regionala självstyrelseorgan och samverkansorgan Samverkan, lärande och goda exempel Vilka utmaningar står de regionala organen inför vad gäller jämställdhet inom det regionala tillväxtarbetet?

Jämställdhetsuppdraget Strategier – finns jämställdhetsstrategier? Regionala utvecklingsprogram – finns perspektivet med? Konsekvensanalyser - tillämpas de och leder analyserna till förändring av politiken? Vunna kunskaper och resultat från riktade insatser och genomförda jämställdhetsprojekt – hur tillämpas dessa i regionala tillväxtprojekt samt i det ordinarie arbetet?

Jämställdhetsuppdraget Hur tar man tillvara erfarenheter och kunskaper Redovisa behov av nya nationella initiativ och utveckling av befintliga insatser på området Underlag och rekommendationer för hur programbaserat regionalt tillväxtarbete kan utvecklas för att skapa bättre förutsättningar för ett jämställt regionalt utvecklingsarbete

Lars Wikström Tillväxtverket lars.wikstrom@tillvaxtverket.se För att utveckla vår roll i det regionala tillväxtarbetet i linje med det Klas redovisade i programkomplexet redovisar vi några exempel på områden där vi har påbörjat ett förändringsarbetet i linje med nationella strategin. Kontaktytorna gentemot regionala nivån förändras – bjuder in tillväxtansvariga i länen/regionerna till RKG. Det innebär även en breddad länsdialog. Tydlig efterfrågan från regeringens sida, myndigheterna själva och regionerna är att hitta bättre samverkansformer mellan regionerna och nationella nivån. Vi arbetar aktivt i regeringsuppdraget Tvärsektoriellt myndighetsarbete samt i årets RTP-uppföljning har fördjupningsdel kring myndigheternas medverkan i RTP-programmen. Uppföljningsarbetet fokuserar i år mer på lärandet, populärversionen är ett verktyg och vi planerar att genomföra ett antal lärandeseminarier under hösten. Som en röd tråd genom allt det vi gör går den nationella strategin. Det är vi på regional samverkan som ansvarar för uppföljningen av nationella strategin – bidrag och resultaten av myndighetens medverkan i det regionala tillväxtarbetet. Lars Wikström Tillväxtverket lars.wikstrom@tillvaxtverket.se www.tillvaxtverket.se 08-6816558 13 13