Verktygen Hur avläser vi kvaliteten ur brukarnas och andra intressenters perspektiv? Frågemetoder, klagomål mm Hur beskriver vi processerna och deras kvalitet?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Advertisements

Kvalitet i förskolan Erfarenheter från Kungälvs kommun
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
Handläggarnas roll och handläggningens förutsättningar
Nyttorealisering på 10 min
Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen – Från egen erfarenhet till inflytande – Delaktighet och kunskapsutveckling David Rosenberg.
Exempel utifrån ett antal målområden
KOMMUNKOMPASSEN - vad är det?
Pedagogisk dokumentation
Molndal.se Kultur och Fritid - Bibliotek Synliggör biblioteket - i teori och praktik Anette Eliasson
Att arbeta praktiskt.
VÅRD & OMSORG.
Uppföljning och utvärdering arbetsmarknadsinsatser
Processorienterat förbättringsarbete
Göteborgs universitet förnyas
Balansen Balanserad resultatredovisning med balanserat styrkort.
Kompetensfrågorna en del av kvaliteten
VerksamhetsutvecklingVerksamhetsutveckling I arbete med funktionshinder.
Föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten Det finns ingenting så svårt att ta itu med, ingenting så vådligt att.
Välkommen till Ledardagen!
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Mål- och resultatstyrning
Ramverk för patientmedverkan
VÅGA VISA är ett samarbete mellan Danderyd
Modell för Utveckling av ledningssystem
Kommunstyrelsens styrkort 2009 Antagen i KS DNR
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Systematiskt kvalitetsarbete i våra kommuner
OBS Material bearbetat av GBG: Stad
Nya föreskrifter och allmänna råd
Våra planerade arbetssätt - Våra processer
Förslag på pilot: FoU-växthus i Nacka kommun version 0.2.
Balanced Scorecard Processen steg för steg
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Lärande utvärdering genom följeforskning
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
Beställning av tjänster
Lunds universitet / Samordnat IT-stöd vid LU / Mars 2010 NETinfo-möte Samordnat IT-stöd Lunds universitet Johnny Nilsson, PL Birgitta Lastow,
Kvalitetsutveckling - administrativa processer
Vimmerby Magnus Klofsten Generella framgångsfaktorer i kluster.
Skolutveckling genom aktionsforskning
Ledningssystem på 60 minuter
Västerås stad Medarbetarundersökning 2007 Konsult och service Västerås stad:Anneli Jansson Synovate Sweden:Christer Siwertz Anna Fransas Projektnummer:S
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Vestlin Vår värdegrund Vi utgår ifrån följande tankar och begrepp Alla människors lika värde Värdigt åldrande Respekt, självbestämmande, integritet,
Samhälle Mål: ”Gotland erbjuder hög livskvalitet med social rättvisa, inomregional balans och en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka.
Specialpedagogik Ht 12. Introduktion 7 sept kl , 12:131 Erfarenhetsutbyte/diskussion och information inför ventileringen 5 december kl ,
Den rationella bakgrunden Utveckling: Yrkesliv och ledarskap alltmer ”vetenskapligt” Kvalitetsbegrepp: Professionellt – lärande, ansvar, vetenskaplighet.
Kvalitetsutveckling I
The Balance Scorecard Det balanserade styrkortet är ett styrningsverktyg Det länkar ihop organisationens vision, affärsidé och strategi med det operativa.
Kvalitetsutveckling II
Föreläsningar i SMGAO Jan-Olof Åberg
SMGAO Jan-Olof Åberg Utvärdering I SMGAO Jan-Olof Åberg.
The Balance Scorecard Det balanserade styrkortet är ett styrningsverktyg Det länkar ihop organisationens vision, affärsidé och strategi med det operativa.
på personer i behov av hjälp
Heby kommuns kvalitetspolicy
Strategi för Bästa Heby
Kommunikationsprocesser
Regionalt utvecklingsarbete EBP inom verksamhetsområdet stöd till individer med funktionsnedsättning
Verktyget Utmärkelsen….
på personer i behov av hjälp
på personer i behov av hjälp
Introduktion till processen för balanserad styrning
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
SIQ Managementmodell i skolan
Strategi för kollektivtrafik på jämlika villkor
Gnosjö kommuns styrmodell
VärNa modellen – att mäta och styra samverkan
Presentationens avskrift:

Verktygen Hur avläser vi kvaliteten ur brukarnas och andra intressenters perspektiv? Frågemetoder, klagomål mm Hur beskriver vi processerna och deras kvalitet? Processbeskrivning, nyckeltal Hur sammanfattar vi underlaget? Kvalitetsindikatorer, kvalitetskartor Hur får vi fram förslag till förbättringar? Heuristiska metoder Hur skriver vi mål och regler för de nya arbetssätten? Målformulering

Subjektiv kvalitet Vad man får Hur man får det Vem man är Tjänstens ”image” UPPLEVELSE ANSPRÅKSNIVÅ Utv e Grönros, 1983

Frågemetoder Samtal och intervjuer Enkäter Särskilt eller i verksamheten Standardisering, strukturering? Bäst för att upptäcka Enkäter Bäst för att kartlägga Täckning vs djup Vetenskaplighet eller bara beslutsunderlag? Faktaorientering Politisk kontext Fokusgrupper ”Upptäckande metod” med många varianter

Om indikatorer Indikatorer anger / avslöjar / tyder på mer svårobserverade underliggande förhållanden eller processer Krav på validitet, relevans, mätbarhet och entydighet Preferens för kvantitativa mått - nyckeltal Kan konstrueras utifrån expertkonsensus, evidens eller lagstiftning Indikatorer för struktur, process och resultat

Indikatorer på brukarkvalitet: Klagomål Synpunkter i vardagen Observationer

Rättssäkerhet och medinflytande för brukaren Övergripande kvalitetsfaktorer i den interna analysen (se Bergstrand/Hermansson avsnitt 6) Rättssäkerhet och medinflytande för brukaren Effektiv organisation Ledarskap, samverkan, snabbhet mm Strategisk hållning Långsiktighet, läraktighet, processyn, utvärdering mm Kultur Empati, delaktighet, kundorientering mm Jfr ”Modell för utv av KI…”: Integritet, helhet, kunskap/effektivitet, tillgänglighet, rättssäkerhet

SIQ:s kvalitetskriterier och deras relativa vikt 1 Ledarskap 150 2 Information och analys 70 3 Strategisk planering 50 4 Medarbetarnas engagemang och utveckling 150 5 Verksamhetens processer 120 6 Verksamhetens resultat 160 7 Kundtillfredsställelse 300 Total poäng 1000

SIQ:s kvalitetskriterier 1 Ledarskap 150 1.1 Verkställande ledning 45 1.2 Ledarskap för ständiga förbättringar 30 1.3 Processledning 30 1.4 Samhällsengagemang 15 1.5 Miljöledning 30

SIQ:s kvalitetskriterier 2 Information och analys 70 2.1 Hantering och användning av information 45 2.2 Information om ledande organisationer och konkurrenter 25 3 Strategisk planering 50 3.1 Arbetsformer vid strategisk planering 50

SIQ:s kvalitetskriterier 4 Medarbetarnas engagemang och utveckling 150 4.1 Strategisk kompetensutveckling 25 4.2 Individuell kompetensutveckling 25 4.3 Medarbetarnas engagemang och delaktighet 35 4.4 Erkännanden och uppmuntran 20 4.5 Arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse 20 4.6 Resultat – Medarbetarnas engagemang och utveckling 25

SIQ:s kvalitetskriterier 5 Verksamhetens processer 120 5.1 Styrning av verksamhetens processer 60 5.2 Förbättring av verksamhetens processer 40 5.3 Samverkan med leverantörer och partners 20 6 Verksamhetens resultat 160 6.1 Resultat - Processer 100 6.2 Resultat - Samverkan med leverantörer och partners 20 6.3 Resultat - Samhällsengagemang och Miljöledning 40

SIQ:s kvalitetskriterier 7 Kundtillfredsställelse 300 7.1 Kundförväntningar 50 7.2 Samverkan med kunder 45 7.3 Utfästelser till kunder 25 7.4 Mätning av kundtillfredsställelse 60 7.5 Resultat – Kundtillfredsställelse 120

Ledningsperspektivet: kvalitet i huvud- och stödprocesser (se t ex Metoder och verktyg, sid 70) Indikatorer på input, dvs resursförbrukning, t ex: personalantal och -kostnader i olika kategorier fasta anläggningar, fordon mm Indikatorer på processerna, t ex: Antal ärenden per anställd Genomsnittlig handläggningstid Indikatorer på resultatet, t ex: Behandlingsresultat Antal/andel som kommit ut på arbetsmarknaden

Det professionella perspektivet: granska delprocesser utifrån yrket och arbetsrollerna Identifiera delprocesser/aktiviteter Specificera kvalitetsfaktorer inom dessa Operationalisera i sin tur dessa till observerbara förhållanden och förändringar Ange hur de ska kunna mätas/observeras rent praktiskt

Kvalitetskarta: kvalitet för vem och i vad (Exempel på intressenter, områden och kvalitetsfaktorer) Brukare Personal Ledning Anhöriga Utbud Flexibilitet Utifrån reell kompetens Utifrån SoL Process Pålitlig information Att kunna planera Styrbarhet Information Resurser I rätt tid Relationer Trygghet

Bra mål är… Specificerade, entydiga Mätbara Aktivitetsinriktade Kan målformuleringen tolkas på flera olika sätt? Mätbara Hur kan man avgöra om målet är uppnått? Aktivitetsinriktade Kan målformuleringen brytas ner i aktiviteter? Realistiska Är målet verkligen möjligt att uppnå? Tidsbestämda När skall målet vara nått?

Gör kvalitetssystem någon nytta. Eller skada. Stämmer följande Gör kvalitetssystem någon nytta? Eller skada? Stämmer följande? Vad är i så fall motdraget? Sambandet mellan kvalitetsindikatorer och upplevd brukarkvalitet är svagt Man mäter i första hand det som kan formaliseras och mätas, och prioriterar därför fel Mätningarna/kvalitetsarbetet tar resurser från själva verksamheten Vem bestämmer vad man ska mäta? Brukarna får ge svar, men inte ställa frågorna

Gör kvalitetssystem någon nytta. Eller skada. Stämmer följande Gör kvalitetssystem någon nytta? Eller skada? Stämmer följande? Vad är i så fall motdraget? Noggranna processbeskrivningar förstärker en mekaniserad syn på omsorgsarbetet och bortser från verklig kvalitet Kvalitetsarbetet tar inte hänsyn till personalens arbetstillfredsställelse och arbetsförhållanden Synsättet, att omsorgerna är tjänsteproduktion för ”kunder”, urholkar solidariteten med välfärdsarbetet, offentliga sektorn och kanske hela samhället

Forskning - omfattande, utspridd, skiftande EBP i princip Forskning - omfattande, utspridd, skiftande Resultat Metaanalys (metasyntes?) ”barriären” mellan forskare och praktiker granskning urval sammanfattning Lagen Andra organisationer Beslut Praktikern sakkompetens och erfarenhet utvärderingskompetens nätverk osv Klienten systematisk beskrivning säkrat inflytande medvetenhet om inter- kulturella villkor mm situation historia önskemål perspektiv Organisationen Utvärderingar resurser ledning handlingsutrymme ”lokal evidens”