Länsstrategi för att främja goda matvanor samt ökad fysisk aktivitet hos barn och unga i Värmland 2017-2021

Länsstrategin Länsstrategin togs fram 2012 av Värmlands 16 kommuner, Landstinget i Värmland, Värmlands Idrottsförbund och Friskvården Värmland. Strategin reviderades 2017 och heter nu Länsstrategi Arbetet sker i samverkan inom ramen för Nya perspektiv.

Övervikt och fetma är multifaktoriell- orsaker För lite fysisk aktivitet och för mycket stillasittande Ohälsosamma matvanor Ärftlighet Vuxnas levnadsvanor Socioekonomiska faktorer, som till exempel utbildning Yttre miljö och infrastruktur Orsakerna till övervikt och fetma är multifaktoriella. Konkret är det bristande fysisk aktivitet och för mycket mat som är orsaken. Men bakom dessa faktorer kan ligga många andra faktorer. Socioekonomiska faktorer som låg utbildning eller arbetslöshet påverkar valet av livsmedel exempelvis. Stadsplanering är viktigt, att bygga lekplatser och idrottsplatser som är lättillgängliga för alla barn och unga ökar oftast rörelsen. Säkra cykelvägar, inbjudande skolgårdar är ett andra exempel. Därför gäller det angripa problemet med övervikt och fetma bland barn och unga från olika håll.

Hälsans bestämningsfaktorer Stress Strategin är därför utformad utifrån att fetma är multifaktoriellt och utgår från hälsans bestämningsfaktorer som på olika sätt påverkar utvecklingen av folkhälsan. Med folkhälsa menas det allmänna hälsotillståndet i befolkningen, det vill säga den samlade summan av alla individers hälsa. Eftersom befolkningen är sammansatt av många människor av olika kön, i olika åldrar och tillhörande en rad olika samhällsgrupper med olika utbildning och socioekonomiska förutsättningar så handlar folkhälsan också om hur den samlade hälsan fördelas i befolkningen. En individs hälsa påverkas av en rad olika faktorer. Några faktorer går inte att påverka t ex ålder, kön och det biologiska arvet. Individens livsvillkor och levnadsvanor har stor betydelse för folkhälsan. Levnadsvanorna kan individen själv påverka (val av kost, motionsvanor, användning av tobak, alkohol eller andra droger) men också den sociala miljön har en stor inverkan på levnadsvanorna. Livsvillkoren hänger samman med hur samhället är organiserat och de påverkas i första hand av politiska beslut och opinionsbildning både nationellt och lokalt (t ex bostadsplanering, trafikmiljö, tillgång/utbud av alkohol och tobak, arbetsmiljö). Ansvaret för individens hälsa ligger både hos individ och samhälle. Folkhälsan är i högre grad ett ansvar för samhället i stort. Solvanor Livsvillkor Samhällets organisation Politiska beslut Levnadsvanor Individen kan själv påverka Social miljö inverkar

Styrande dokument Internationella styrdokument Nordiska näringsrekommendationer 2012 Agenda 2030 EU:s vitbok – EU strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma Nationella styrdokument FN:s konvention om barnets rättigheter Nationella folkhälsomål Sveriges skollag Tandvårdslagen (1985:125) Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Regionala styrdokument Landstingsplanen samt Flerårsplan 2016–2018 Landstingets folkhälsostrategi 2015-2020- En god och jämlik hälsa i hela befolkningen Vårdprogram för Uppsala-Örebro regionen Värmlandsstrategi

Resultat efter länsstrategins första åren Kommun och landsting ser vinster i att öka samverkan. Vilja finns! Otydligt huvudansvar i vissa organisationer Kommunikation är eftersatt Flera intressanta projekt och satsningar i länet Länsnätverk Efter strategins första 4 år gjordes en uppföljning av implementeringsarbetet i länet. Uppföljningen visade behovet att samordna arbetet på ett mer effektivt sätt. Detta ledde till bildandet av länsnätverket med representanter från alla kommuner och organisationer som tog fram strategin.

Länsstrategins struktur Titel – Gå till Infoga – Sidhuvud/sidfot Länsstrategins struktur Länsstrategin innefattar 4 delmål: Främja goda matvanor Främja ökad fysisk aktivitet Utvecklad samverkan mellan förebyggande och behandling Ökad kunskap och utvecklad kommunikation Varje delmål innehåller förslag på åtgärder och insatser

Delmål 1: Främja goda matvanor Barn och unga erbjuds bra och näringsriktig mat i offentliga miljöer. Stödja barn, ungdomar och föräldrar att göra hälsofrämjande val.

Delmål 2: Främja ökad fysisk aktivitet Alla elever i skolan deltar aktivt och når målen i ämnet idrott och hälsa. 30 minuter daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan. Bryta stillasittandet. Daglig fysisk aktivitet i förskolan. Varje rektorsområde/kommun ska ha minst en aktiv skolidrottsförening. Öka förutsättningarna för vardagsmotion. Livslångt intresse för daglig fysisk aktivitet. Stödja barn, unga och föräldrar att göra hälsosamma val i skolan och på fritiden.

Delmål 3: Utvecklad samverkan mellan förebyggande och behandling Samverkansmodell förankras hos alla berörda parter. Samverka med medicinska verksamheter. Samverka med icke medicinska samarbetspartners. Resursförstärkning med länsövergripande dietistresurs som internt stöd för vårdnivå 1 och 2.

Delmål 4: Ökad kunskap och utvecklad kommunikation Att ha ett aktuellt kunskapsläge gällande flertalet viktiga områden och följa det över tid. Kommunikationsplan för handlingsplanen och fortsatt arbete med åtgärder. Behov av fortbildning för ökad kompetens.

Statistik från ELSA, elevhälsodatabas Titel – Gå till Infoga – Sidhuvud/sidfot Statistik från ELSA, elevhälsodatabas Skolår 2015-2016 Varje kommun har egen ELSA statistik som kan användas för att genomföra insatser.

ISO-BMI Trend i länet - Elevhälsodatabas Elsa

ISO-BMI Trend i länet - Elevhälsodatabas Elsa

ISO-BMI Trend i länet - Elevhälsodatabas Elsa

ISO-BMI Trend i länet - Elevhälsodatabas Elsa

ISO-BMI Trend i länet - Elevhälsodatabas Elsa Här kan vi se hur det ser ut med frukostintag och fysisk aktivitet från förskoleklass till första året på gymnasiet ser ut bland eleverna 6-17 år i Värmland. Att äta frukost och röra på sig minskar parallellt med minskad rörelse.

Samverkan för framtiden Hälsofrämjande arbete är en investering i barn och ungas framtid. Övervikt och fetma ökar risken för sjukdomar vilket leder till lidande för den enskilde individen och ökade kostnader för samhället. Barnkonventionen föreslås bli lag 2018. Samverkan på olika nivåer är nödvändigt.

Klinisk samordningsgrupp Organisation Lokal arbetsgrupp LÄNSNÄTVERK Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Läns- arbetsgrupp Region Värmland Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Klinisk samordningsgrupp Lokal arbetsgrupp Organisationsmodellen Länsnätverket består av alla kommuner och organisationer som tog tillsammans fram strategin. Länsarbetsgruppen ansvarar för att strategidokumentet hålls aktuellt genom till exempel utbildning och inspirationsaktiviteter. Gruppen ansvarar också för kommunikationen med nätverket. Arbetsgruppens uppdragsgivare är Region Värmland. Den kliniska samordningsgruppen arbetar med delmål 3, samverkan mellan förebyggande och behandling samt den medicinska delen som bland annat innebär framtagande av metoder och vårdrutiner. Arbetsgruppens bidrar även med utbildning. Alla kommuner organiserar egna lokala arbetsgrupper efter egna förutsättningar och resurser. Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp

Länsarbetsgruppen Jannette Grahn Vera, dietist och folkhälsostrateg, Landstinget i Värmland jannette.veragajardo@liv.se Pia Borgenstedt, munhälsostrateg, Folktandvården Värmland, pia.borgenstedt@liv.se Staffan Skogar, barnhälsovårdsöverläkare, staffan.skogar@liv.se Ann-Louise Malmstedt, medicinskt ansvarig skolsköterska, Eda kommun, ann-louise.malmstedt@eda.se Pernilla Hedström, doktor i idrottsvetenskap, Karlstads universitet pernilla.hedstrom@kau.se Patrik Olofsson, rektor, Sunne kommun patrik.olofsson@saffle.se Karin Wistrand Kardemark, hushållslärare, gymnasieskolan Karlstads kommun karin.wistrand- kardemark@karlstad.se Eva Hamnebo, områdeschef, kost och städ Grums eva.hamnebo@grums.se. Sammankallande i länsarbetsgruppen.

Här kan föräldrar läsa mer om övervikt och fetma, få tips och råd.