Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll Stödja, informera och råda patienter, närstående och socialt nätverk vid obotlig sjukdom Stödja- innebär inlyssnande och bearbetande samtal med patienten och dess närstående. Informera- om samhällets stödfunktioner , bistånd och vart man kan vända sig i olika juridiska och ekonomiska frågor Råda- innebär att hjälpa familjen att få till en struktur i vardag mot bakgrund av en livsomställning och ofta krisreaktion- Vad är viktigast nu? Vad kan vänta?

Vanliga samtalsämnen i mötet med en palliativ patient Hur fick jag min diagnos, hur upplevde jag det? Rädsla och ångest Vad är viktigt just nu? Hur påverkar sjukdomen mitt liv och mina relationer Acceptans Vad betyder hälsa och livskvalitet Hur vill jag dö, hur ska min begravning se ut Ska jag planera framåt? Vad hjälper när det känns tungt?

Behöver alla kurator ? I livet och inför döden är vi alla olika med skilda behov. Alla människor mår bra av bekräftande och goda relationer Familj och sociala nätverk är det viktigaste för många. Men i de fall där patienten är ensam och då relationerna är bristfälliga eller konfliktfyllda kan en kontakt med kurator vara värdefullt. Att bli obotligt sjuk är också en kris utöver det normala och skapar stark känslomässig stress. I detta behöver både patient och närstående korrekt och lugnade information.

Kurator i palliativa konsultteamet Handleder, fortbildar och stödjer personal som vårdar patienter i palliativt skede. Det gäller både personal inne på sjukhuset såväl som ute på kommuners boenden och i hemtjänsten Socionomens kompetens finns inom det psykosociala området och handlar om: Kris och livsomställning, Utvecklingspsykologi, Familjerätt, samhällets påverkan på individer, Missbruk och beroende, psykisk dysfunktion och motiverande samtal. Att möta, vårda och skapa relationer till svårt sjuka patienter är känslomässigt krävande eftersom man använder sig själv som redskap. Därför är det viktigt att få psykologisk påfyllnad, ta ett steg tillbaka och hjälp med perspektiven. Man älskar sitt arbete men inte allt vad det för med sig.

Arbete med närstående vid Storsjögläntan Samordnar och genomför samtalsgrupper med närstående efter dödsfall mellan 4-6 månader efter att patienten avlidit Erbjuder individuella samtal med närstående både under sjukdomstid och efteråt Genomför samtal med föräldrar om barn och direkt med barn sk BRA samtal

Barn som anhöriga Hälso och sjukvårdslagen uttalar tydligt att barns behov av stöd, råd och information skall beaktas I de fall där en vuxen patient är allvarligt fysiskt sjuk, har missbruk, psykiskt störning eller funktionsnedsättning. Det gäller alla barn upp till 18 år. Det är uttalat i FN: konvention om barns rättigheter och patientsäkerhetslagen Forskning visar att information och känslomässigt stöd till barn och dess vårdare vid somatisk sjukdom missbruk psykisk ohälsa och minskar risken för psykisk ohälsa hos barnen.

Skyddsfaktorer för barn. Förebygger och utvecklar Närvaro av engagerade vuxna som ser och bekräftar barnet Att ha intressen och att dessa uppmuntras Att vuxna ser barnet som en egen individ med specifika behov Kompisar och aktiviteter Att få ta ansvar hemma efter mognad och kunskap En kärleksfull relation mellan barn och vuxen

Samhällets stöd till anhöriga Anhörigcentrum i kommunerna som kan erbjuda både mötesplatser, anhörigkurator och att få träffa andra i liknande situation Socialtjänstens bistånd i form av kontaktperson, avlastningsfamilj råd och stöd kring barn. Även ekonomiskt bistånd till begravning Olika trossamfund som oavsett religiös övertygelse kan ge samtal och gemenskap Olika hjälplinjer på telefon såsom kyrkans jourtelefon,medmänniska, BRIS Samtal och uppbackning i skolan via elevvårdsteamet och barnets mentor Hälsocentralernas psykosociala team med psykolog kurator, sjuksköterska