ELEVHÄLSAN PÅ ALZAHRAÀ AKADEMI

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Advertisements

Kompetenscentrum för flerspråkighet Interkulturellt perspektiv Med nyanlända barn och elever i fokus.
Likvärdig utbildning – Likvärdig undervisning
The Capital of Scandinavia För att byta bakgrundsbild klicka på STHLM bilder på fliken Start. Har du en egen bild högerklickar du på bakgrundsbilden och.
Marina Lundquist, universitetsadjunkt, Örebro universitet, Ledamot Riksföreningen för skolsköterskor Kvalitetsmått för elevhälsans medicinska insats Skolsköterskekongress.
TPI workshop. Team Pro Inventory Inledning Syfte Att få en tydligare bild av och diskutera hur väl teamet/arbetsgruppen samarbetar och interagerar. Mål.
Skolan som arena för psykisk hälsa Elevhälsoteamen i Enköping och Älvkarleby kommuner 2015 – 2018 BUP Akademiska sjukhuset Attention i Enköping och Tierp-Älvkarleby.
Införande av IBIC (ÄBIC) inom äldreomsorgen i Linköpings kommun Socialkontoret beslutar att införa ÄBIC. Viljeinriktning av äldrenämnden. Omsorgskontoret.
Pedagogiska planeringar Hanna Sepp Marcus Granberg Albina Brunosson.
Pedagogisk bedömning Skriftliga omdömen Dokumentation Utvecklingssamtal IUP Södra Ängby skola.
Två olika avtal Saco- S OFR Oorganiserade följer största avtalsgruppen
Hållbar kommunikation - systematisk dokumentation av kommunikativa behov och förutsättningar i pedagogisk miljö Sonia Tota, leg.logoped Grundsärskolans.
Föräldramöte år 4-6 Välkomna!
Välkomna till föräldraråd Norrtullskolan åk 7-9
Avdelningen för vård och omsorg
Uppföljningar av hemtjänstutförare - fokusområden
Psykosocial arbetsmiljö: Hög arbetsbelastning, grupp
Hemmasittarprogrammet i Älvkarleby kommun
Skolan som arena för psykisk hälsa
Attraktiv Hemtjänst Välkommen till introduktion
Heby skola 7-9 Björn Johansson, förstelärare
Kontinuerligåterkoppling och handledning för pedagogerna under året
Skollagen 3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina.
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
Skolan som arena för psykisk hälsa
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
Klassifikation av vårdåtgärder
Välkomna till Nordinskolan
Vad kan du som förälder göra? Om någon annan inte har det bra
Samhällskunskap i gymnasieskolan
Mål och resultat på Åsaskolan
Svenska i gymnasieskolan
Nätverk för lärare på fritidshem
Vad ser Skolinspektionen?
Tillsyn förskola, pedagogisk omsorg
Välkommen till infomöte den 18 november
Insynsbesök på fristående gymnasieskolor år
Uppdrag EHT Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande
Skolwebb för vårdnadshavare
Utvärdering av resursfördelning - socioekonomisk fördelning
Metod för utvecklings-arbete
Fristående gymnasieskolor
Uppföljning folkhögskola
Skolledningskonferens
Elevstödsprocessen Skapa en undervisning som möter alla elever
Timplan för grundskolorna i Angered
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Välkomna till Klagshamns rektorsområde!
Kunskapsprocessen Spånga Grundskola
TRIS-processen TRIS-teamen arbetar enligt TRIS-processen. TRIS-processen är den gemensamma processen och modellen för rehabiliteringssamverkan. Från vårdens.
Systematiskt kvalitetsarbete
Introduktion till systematiskt kvalitetsarbete
Elevhälsoarbete och kvalitet ….vad innebär det?
Elevhälsa nytt begrepp i skollagen
Kartläggning av stöd- och ledningsprocess
Introduktion till systematiskt kvalitetsarbete
Behovskartläggning Kartläggningen beskriver målgruppens behov och skapar därmed förutsättningar för att utveckla processer som motsvarar behoven. Den.
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Hur gör vi nu tillsammans på skolan med praktiska test?
LSG Uppföljningsrapport
Dokumentera rätt i vården
Revisionsredogörelsen 2017
Samprojekt mellan Skola, BUP och IFO
Rapport från Temagrupp Psykiatri
Tilläggsbelopp 2019 Maria Fällman
Projektledare Ann-Sofi Medin
Välkomna till Järla skola
Caisa Hedlund, Vårdvalsråd Vårdval fysioterapi
Nätverket för barn-och elevhälsan
Presentationens avskrift:

ELEVHÄLSAN PÅ ALZAHRAÀ AKADEMI

Lite information om skolan F-9 grundskola verksam sedan 1997. Skolan är öppen för alla och undervisningen följer den svenska skollagen, den fastställda läroplanen och de tillhörande kursplanerna. Vi sätter eleven i centrum och skolan gör sitt yttersta för att alla ska utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.

Organisation EHT Huvudman Skolledare Arbetslag F-4 Arbetslag 5-9 Trygghetsteamet EHT Arbetsgrupper

Varje vecka Varannan vecka Mötestider för EHT (Hur ofta ska elevhälsoteamet träffas och vilka ska vara med?) Varje vecka Varannan vecka EHT-möte med skolledare, skolläkare och skolpsykolog Specialpedagogiskt team (specialpedagog, speciallärare och vissa resurslärare) träffas för planering och uppföljning av stöd som ges till elever och elevgrupper. EHT-möte (intern EHT) med skolledare, specialpedagog, kurator och skolsköterska. Drop-in EHT då lärarna har möjlighet att träffa intern EHT för att diskutera allt som har att göra med anpassningar, åtgärdsprogram och eventuell anmälan till EHT för utredning.

Elevhälsans struktur och rutiner Rutiner och dokumentation av för- och efterarbetet i elevhälsan. Pärmen ”ELEVHÄLSAN 2015-2016”. Klar ansvarsfördelning i elevhälsan. Det ska vara tydligt vem gör vad. Elevhälsans kompetenser ett stöd för lärarna och övrig personal. Kurator, specialpedagog och skolsköterska sitter med under arbetslagsmöten - en direkt länk. Rutiner för att skyndsamt utreda behov av särskilt stöd. Blanketten har omarbetats så att extra anpassningar som har gjorts kan dokumenteras där.

Elevhälsans struktur och rutiner (fortsättning) Vilka utredningar ska göras? Pedagogisk, psykologisk, medicinsk eller social bedömning bestäms under EHT med skolledarna, skolläkare och skolpsykolog. Rutiner för att kartlägga och dokumentera elevens hela skolsituation. Arbetet påbörjas av lärarna i samarbete med specialpedagog och lämnas därefter till EHT. Rutiner för dokumentation av bedömningar som görs. EHT-möten protokollförs och följs upp kontinuerligt.

Systematiskt kvalitetsarbete i skollagen I skollagens 4:e kapitel lyfts kraven på ett systematiskt kvalitetsarbete fram. Detta innefattar att man kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Genomförandet skall ske under medverkan av personal och elever.

Elevhälsan och systematiskt kvalitetsarbete: För att säkerställa att elevhälsans arbete uppfyller de lagar och riktlinjer som är gälande, utvärderas arbetet kontinuerligt och en avstämning görs i slutet av varje läsår. I analysen utgår vi från följande frågor: Hur har elevhälsan fungerat under läsåret? Vad har fungerat bra? Vad behöver vi utveckla nästa läsår? Hur har rutinerna fungerat?

1. Hälsofrämjande arbete Tydlig struktur för elevhälsan (vem gör vad? ) Elevhälsan som en stående första punkt under arbetslagsmöten. Elever med beteende och/eller inlärningsproblem uppmärksammas på arbetslagsmöten. Protokoll skickas alltid till skolledningen som i sin tur skyndsamt ger återkoppling till arbetslagsledarna under ledningsmöten. Tydliga rutiner för att tidigt upptäcka elever i behov av stöd. Blankett för detta har omarbetats. Samarbete elevhälsa och Trygghetsteamet sker kontinuerligt under fasta möten. Två pedagoger i lägre årskurser för att tidigt upptäcka eleverna i behov av särskilt stöd.

1. Hälsofrämjande arbete (fortsättning) Värdegrundsarbete i alla klasser. Gemensamt dokument för vilka arbetsområden som ska behandlas i respektive ämne och årskurs utifrån Lgr 11 (värdegrund). Strukturerad och schemalagda aktiviteter på raster. Inskolningsdagar för alla årskurser i början av läsåret då man går igenom rutiner, värdegrund och skolregler. Arbetet med Likabehandlingsplanen i Trygghetsteamet i samarbete med arbetslagen. Psykologhandledning av lärare i behov

2. Förebyggande arbete Hantering av konflikter och bråk. Stress och posttraumatisk stress. Skolläkaren och skolsköterskans hälsofrämjande insatser. Samtal (kurator, skolsköterska och skolpsykolog). Trygghetsteamets arbete med kamratstödjare. Läxhjälp efter skolan.

3. Elevhälsans andra uppgifter Rådgivning, stöd och handledning/konsultation Utredningar och kartläggningar Samordning av resurser. Samverkan med andra instanser Individuella insatser kring barn i behov av stöd