Utvärdering av resursfördelning - socioekonomisk fördelning

En presentation över ämnet: "Utvärdering av resursfördelning - socioekonomisk fördelning"— Presentationens avskrift:

1 Utvärdering av resursfördelning - socioekonomisk fördelning

2 Uppbyggande medel För- och grundskola
Socioekonomiska resurser Fördelas utifrån faktisk barn /elevsammansättning Kriterier: Andel föräldrar som endast har grundskoleutbildning Andel barn/elever födda utomlands Lika villkor för kommunala och fristående verksamheter

3 Uppbyggande medel Gymnasieskolan
Fördela resurser efter vars och ens behov Kriterium: Meritvärden vid antagning 15/9 - Studieförberedande upp till och med 200 p - Yrkesprogram upp till och med 160 p Kommunala skolor 69% Fristående skolor 31%

4 Uppbyggande medel – användning Nämndens intentioner
Språkutveckling för alla barn/elever oavsett ursprung eller härkomst.   Förändrade pedagogiska angreppssätt i syfte att nå högre måluppfyllelse Anställning av förstelärare och/eller lektorer Stöd till barn/elever som befinner sig på gränsen till behov av särskilt stöd eller som behöver särskilt stöd på grund av sociokulturell problematik.

5 Uppbyggande medel – uppföljning av insatser
Planering i samband med internbudget - Handlingsplaner, enhetsnivå Uppföljning och utvärdering i samband med kvalitetsrapport/kvalitetsdialog - Bakgrund/motiv till insatserna - Vilka faktiska åtgärder har gjorts - Effekten av gjorda insatser -

6 Fördjupad analys Enheternas handlingsplaner Kvalitetsrapporter
- Hur har medlen fördelats och använts över tid? - Vilka effekter har insatserna gett? - Vilken syn har skolledarna på de uppbyggande medlen? Enheternas handlingsplaner Kvalitetsrapporter Intervjuer med rektorerna Kompetensförsörjning Elevernas resultat

7 Uppbyggande medel – vad används de till?
Personalförtätning Ökad lärartäthet, som också ger möjlighet till mindre undervisningsgrupper. Tvålärarsystem. Språkutveckling Språkutvecklande arbetssätt. Ökad utsträckning av nybörjarengelska, genrepedagogik. Anställning av språkpedagoger, litteraturpedagoger. Speciellt gymnasieskolorna prioriterar språkutveckling. Förändrade pedagogiska angreppsätt Nyanställningar av pedagoger av olika karaktär, exempelvis: SVA-pedagog, social-/resurspedagog, pedagoger för modersmål. Flexibel undervisning på gruppnivå. Löpande stöd till gymnasieleverna under kurserna. Särskilt stöd utifrån sociokulturell problematik Utökad simundervisning, kultur-/biblioteksatsningar, ökad tillgång på tolk. Integrationssamordnare. Övrigt IT-satsningar, skolundervisning under loven, utökad kuratorstjänst, fritidsledare under skoltid Motivationspedagoger och mentorer. Utökad elevhälsopersonal. Frukost.

8 Uppbyggande insatser – Hur följer skolledarna upp?
Stor variation i uppföljningsstrategier och metoder Skolledarna ger uttryck för att det är svårt att följa upp och se effekter Inte möjligt att helt separera uppföljning från övrig undervisning och därmed isolera effekterna De skolledare som kontinuerligt följer upp tycks i högre grad driva utvecklingsarbetet framåt

9 Uppbyggande insatser - Vilka effekter ser skolledarna?
”Utan dessa resurser skulle undervisningen inte fungera” Personalförstärkningar har positiv påverkan Förutsättning för mindre och flexibla grupperingar Bidrar till att skapa trygghet och studiero Möjlighet till utökad Elevhälsa ”De skapar förutsättningar för lärande”

10 Kompetensförsörjning som förutsättning för lärande - effekter
Lärartätheten har ökat över tid, oavsett uppbyggande medel eller ej högre på skolor med UM, dock stor skillnad mellan skolorna Pedagogisk segregation svårt att hitta personal med ”rätt” kompetens andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen lägre på skolor med UM andelen specialpedagoger minskar, lägre på skolor med UM

11 Elevernas lärande – resultat
Uppföljning av Andel elever med lägst betyg E i alla ämnen Andel elever med behörighet till yrkesprogram på gymnasiet Meritvärde, 17 ämnen

12 Sammanfattning elevers lärande
Färre når betyg i alla ämnen Färre når behörighet till gymnasiet Meritvärdet ökar Resultaten för elever med lägst resultat sjunkit de två senaste åren, särskilt i de tidigare kärnämnena, därav sjunkande behörighet Elever med ”medianresultat” visar stabil utveckling över tid Skillnaderna mellan skolorna har ökat över tid

13 Slutsatser – att arbeta vidare med
Nya pedagogiska metoder för att möta nya behov Förutsättningar för lärande, anknytning till forskning Systematiskt kvalitetsarbete, på alla nivåer Gemensam analysmodell och begreppsram Följa elevers resultat över tid, progression Ledarskapets betydelse