JUDENDOMEN

DIASPORA Israel hade varit under ockupation av romarna sedan 63 f.kr. Under den tiden gjorde judarna flera uppror mot romarna i försök att återta sitt land. Uppror gjorde de även år 135 e.kr. Den här gången fick Romarna nog vilket ledde till att de helt enkelt slängde ut judarna från Palestina (Israel). Efter det levde judarna under flykt och förföljelse under ca 1800 år. Därför är både text som tradition lika viktiga. De har ju levt i en främmande miljö under hundratals år, ibland har de blivit utkastade och då fått fly vidare till nästa land. Därför blev de väldigt duktiga på att skapa och hålla fast vid de judiska traditionerna, eftersom det var det enda som gav dem en gemensam identitet. Historien är visserligen viktig för det judiska folket, men allra viktigast är Gud eftersom det är Gud som har hållit dem samman under alla dessa århundraden. Sabbaten - Den judiska vilodagen som infaller från solnedgång på fredagen och som fortsätter fram tills "tre stjärnor syns" på lördag kväll Synagogan - Är en judisk samlingslokal för bedjan och religiösa stunder. Synagogor började byggas när judarna inte kunde gå till det allra viktigaste stället dvs templet.

I synagogan finns: Arken: Arken står längst fram i synagogan, vänd mot Jerusalem, är förvaringsskåp för Torarullarna. Evighetslampan: Den hänger framför arken, brinner alltid och är en symbol för Guds närvaro.

Menoran: Den sjuarmade ljusstaken fanns i Jerusalems tempel, men försvann när templet raserades år 70 e.v.t., är en symbol för judendomen. Chanukkaljusstaken: Ljusstaken har åtta armar (nio om man räknar med det extraljus i mitten på ljusstaken som man tänder de övriga åtta med). Läspulpeten: Hit bär man Torarullarna för att läsa ur dem vid gudstjänsterna. Davidsstjärnan: En judisk symbol som för tankarna till kung David som var en högt aktad kung under Israels storhetstid på 1000- talet f.v.t.

DEN ENDE GUDEN - JAHVE Historien är viktig för det judiska folket, men inte det viktigaste - det viktigaste är Gud Vem är Gud? För en jude finns svaret i de heliga texterna, Tanach I Talmud diskuteras och kommenteras det som står i Tanach. För en jude är det viktigt att den religiösa diskussionen hela tiden förs framåt. Därför ändras hela tiden tolkningen av de gamla skrifterna.

Tanach - Torah Tanach är judendomens heliga skrift, den skrift som även ingår i de kristnas Bibel och som av dem kallas Gamla Testamentet. Den del av Tanach som av judarna anses som allra heligast är Torah - De fem Moseböckerna - som handlar om förhållandet mellan Gud och det judiska folket

Talmud Hurdan är Gud? Hur vet man något om Gud? Hur vill Gud att människan ska leva? Lärda judiska män, rabbiner, har diskuterat hur de heliga texterna ska tolkas i många hundra år. En del av deras diskussioner finns samlade i Talmud, ett enormt uppslagsverk som tog nästan 1000 år att fullborda.

Vad är Diaspora för någonting? Vad innebär det förbund som judarna har med Gud? Vem är jude? Vad är tanach? Vad är Torah? Vad är Talmud?

Alla ätliga växter är tillåtna. Ägg - och mjölkprodukter är tillåtna Kosher mat Dietlagarna bygger på instruktioner från Moseböckerna i Gamla testamentet, samt från tolkningar i Talmud och tusenåriga traditioner. Endast djur som har både helkluvna klövar och som idisslar är tillåtna. Alla andra djur är förbjudna. Bland fåglarna är hönsfåglar, ankor, kalkoner, gäss och duvor tillåtna. Fiskarna ska ha fenor och fjäll, alltså bortfaller skaldjur, bläckfisk, ål. Alla ätliga växter är tillåtna. Ägg - och mjölkprodukter är tillåtna Djuren måste de slaktas och förberedas på ett visst sätt. Det som gäller är: * Inga självdöda djur * Döden ska ske omedelbart och djurkroppen ska omedelbart tappas på blod. Med en skarp kniv görs ett snitt i halspulsådern Kosherslakt innebär att man skär ett snitt i halsen på djuret för att det ska dö av blodförlust. Detta anses vara djurplågeri och är under utredning i Sverige.

Svenska myndigheter har pratat om att införa kosherslakt på försök om djuret är bedövat under ingreppet. Vilket bör man ta mest hänsyn till tycker du? Djurrättsskyddet eller religionsfriheten? Motivera ditt svar.

Det judiska köket Ur köttet måste blodet "dras", i möjligaste mån. Därför saltas ofta kött. Alla matvaror och drycker kan delas in i tre grupper: 1. Kött 2. Mjölkvaror 3. Neutrala, benämns "parve" Det neutrala, parve, kan ätas när som helst, med alla typer av bestick, porslin och köksredskap. Huvudregeln för kött- och mjölkvaror är att de aldrig ska "mötas". I Bibeln står det att en killing aldrig får kokas i dess modersmjölk. Ett judiskt kök har därför * Varsin uppsättning porslin för kött respektive mjölk * Varsin uppsättning bestick * Varsin uppsättning köksredskap

Kosherkök

Svensk lagstiftning tillåter inte kosher slakt Svensk lagstiftning tillåter inte kosher slakt. Därför finns inte färskt kosherkött att tillgå i Sverige. Judisk och muslimsk lag förbjuder att en spetsig kniv som sticks in i köttet används, varför i stället en lång, vass kniv används för att skära igenom halsens mjukdelar. Genom de avskurna stora halsblodkärlen förblöder djuret. Efter slakt som utförts korrekt enligt den judiska metoden och som klarat en granskning, är djuret kosher (annars är det treif). Efter slakt enligt den muslimska metoden är djuret halal (annars är det haram). Metoden är av vikt för rättrogna judar och muslimer eftersom de endast får äta kött som är kosher respektive halal. Idag är metoderna förbjudna i flera länder med hänvisning till djurskyddet medan de i andra länder som USA, England, Skottland och Sydafrika är tillåtna och skyddas av lagstiftning som värnar om religionsfrihet. Slakt ca 4 min, https://www.youtube.com/watch?v=NFEnYlxeeg4 Fråga: Svenska myndigheter har pratat om att införa kosherslakt på försök om djuret är bedövat under ingreppet. Vilket bör man ta mest hänsyn till tycker du? Djurrättsskyddet eller religionsfriheten? Motivera ditt svar.

Judendomens olika riktningar Det finns tre huvudgrupper av judar: Ortodoxa, konservativa och liberala. Mellan dessa grupper råder oftast stor öppenhet och tolerans, trots att man har olika uppfattningar i viktiga frågor. Men ibland är motsättningarna stora. Det kan handla om vilken mat man kan äta, hur Tanach ska läsas eller hur män och kvinnor ska sitta i synagogan under gudstjänsterna.

Liberal judendom – mer modern, uppdateras hela tiden. Messiansk tid Konservativ – någonting mittemellan liberal och ortodox. Följer regler men är inte helt bokstavstrogna Ortodox judendom – bokstavstrogna Ultraortodoxa Messias är en person, en stark ledare

Liberala judar följer sällan de gamla matreglerna Liberala judar följer sällan de gamla matreglerna. De menar att reglerna var anpassade till en tid som inte finns mer. Nu kan vi förvara mat bättre, och därför fyller inte reglerna samma funktion längre. I de liberala synagogorna sitter män och kvinnor tillsammans. Ibland talar man om en fjärde grupp av judar: de sekulariserade judarna. Med sekulariserad menas människor som sällan går till gudstjänster, men som ändå kanske tror eller är tveksamma.

Konservativa judar följer vissa matregler men inte alla. I synagogan kan män och kvinnor sitta tillsammans på den högra sidan, till exempel gifta par. Men på den vänstra sidan av synagoga sitter enbart män, och på läktaren sitter kvinnor och barn

Ortodoxa judar försöker följa så många som möjligt av de 613 reglerna. Ortodoxa judar försöker följa de judiska matreglerna och äter exempelvis inte fläskkött eller skaldjur. Under gudstjänsten sitter kvinnorna på läktaren och männen i den nedre delen av synagogan. Den grupp som allra hårdast håller på traditionen kallas ultraortodoxa.

Lior ca 9 min http://www. ur

Livet som ultraortodox 1, 20 tim (6,45) http://www. ur Ortodox sammankomst https://www.youtube.com/watch?v=vKJERDHUM6w radioreportage ca 2 min http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4894276

I den judiska historien var kvinnan omyndig I den judiska historien var kvinnan omyndig. Fadern, maken eller en bror var satt som förmyndare. Kvinnan fick inte predika och ansågs inte ha förstånd nog att förstå vad män pratade om. De fick inte heller ärva. De skulle ägna sitt liv åt att tjäna sin man och sin familj och att föda söner. Det var enbart mannen som bestämde om han ville ha fler fruar eller om han ville skiljas. Ville mannen skiljas förkastades kvinnan och lämnades utan försörjning. Om hon hade tur kunde hon flytta hem till en manlig släkting. Om ingen släkting ville ta sig an henne blev hon tvungen att tigga eller prostituera sig. Den unga judiska flickan och den gifta kvinnan var mannens egendom enligt Mose lag. Båda hade samma status som mannens boskap. Den kvinna som inte var oskuld på bröllopsdagen blev stenad till döds av männen utanför sin faders hus och den flicka som blivit våldtagen tvingades att gifta sig med våldtäktsmannen! Den kvinna som begått äktenskapsbrott stenades till döds.

Kvinnans ställning inom judendomen Liksom i de övriga världsreligionerna säger man även i judendomen att kvinnan och mannen har samma värde och att skillnaden bara ligger i att man har olika uppgifter. I det religiösa livet har mannen ansvaret medan kvinnans traditionellt varit ansvarig för hemmet och barnen. I den moderna liberala och konservativa judendomen får dock kvinnan ta en allt större plats i synagogan och i USA, finns det t.o.m. kvinnliga rabbiner. I ortodox judendom däremot får inte kvinnan läsa Torah. Kvinnliga rabbiner accepteras inte och tio män måste vara närvarande för att en gudstjänst ska kunna genomföras. Det spelar ingen roll om det så är 1000 kvinnor i synagogan, är det inte minst tio män så blir det ingen gudstjänst. Kvinnor och män får inte heller sitta tillsammans i synagogan.

I princip hör sexlivet till äktenskapet - äktenskapet är heligt inom judendomen. I det moderna samhället förekommer ju sex före vigseln, och det hörs sällan eller aldrig några fördömande ord från rabbiner om det. Ortodoxa judar däremot lever enligt läran - de väntar. Ett preventivmedel får inte hindra mannens säd, exempelvis kondomen. Således är bl.a. p-piller tillåtna. Men en annan aspekt är att "livet går före allt": Kondomer kan därför användas för att förhindra spridning av AIDS och könssjukdomar. Om moderns fysiska hälsa är i fara pga graviditeten, räknas moderns liv som viktigare och då tillåter man abort. Dagens judendom räknar även in psykisk ohälsa hos modern, att hon inte klarar av att föda och uppfostra barnet. Att göra abort av sociala och ekonomiska skäl anses däremot vara helt fel.

Enligt Bibeln är homosexuella relationer förbjudna Enligt Bibeln är homosexuella relationer förbjudna. Homosexuella relationer är dock en realitet. Den moderna judendomen har utvecklat en tolerans, där homosexualitet inte fördöms. Helt uppenbart är ju att det finns kärlek mellan homosexuella personer. Ortodoxa grenar av judendomen har en mer negativ attityd än konservativa och liberala Skilsmässa betraktas i judiskt liv som en tragisk sista utväg, när alla andra möjligheter för att återupprätta ett harmoniskt äktenskap har prövats. Självmord är förbjudet. Men eftersom självmord existerar har det utvecklats en tolerans och offren begravs på normalt sätt.

Dödsstraff är något man tar avstånd från Dödsstraff är något man tar avstånd från. De lagar i Moseböckerna som föreskriver dödsstraff tolkas så att dödsstraff inte tillämpas. Döden är lika naturlig som livet, inget att skrämmas av. Judendomen anser att det finns ett andligt tillstånd efter döden. Det kan inte beskrivas i detalj. Det finns olika tankar om livet efter detta. Judendomen lägger dock vikten på livet, inte på livet efter detta. En tanke när det gäller odödligheten är att ens gärningar lever vidare genom barn och barnbarn. På så sätt förs livet vidare. Den judiska begravningen skiljer sig från den svenska framförallt i att den redan sker efter ett par dagar. Kremering bör inte utföras.

1.Vad anser du, har kvinnor och män samma status inom religioner som ex. judendom och kristendom? 2. Hur är det med sekulariserade samhällen som ex. Sverige när det gäller jämställdhet?

Kvinnan bakom gardinen ca 12 min http://www. ur

Meningen med livet Meningen med livet är att använda den kapacitet och den förmåga vi är födda med, för att bli den bästa person vi kan bli – inte bara för vår egen skull utan även för hela mänsklighetens skull. Det finns en berättelse om en döende rabbin som hette Zusya. Hans elever samlades runt hans dödsbädd. En av dem märkte att rabbinen verkade orolig och frågade honom varför han var orolig – han som var så lärd och from och hade tjänat sitt folk liksom Moses gjort på sin tid. Rabbinen svarade att han inte var orolig för att Gud skulle fråga honom varför han inte blivit som Moses. Han var rädd att Gud skulle fråga honom varför han inte blivit som han kunde ha blivit! Vi ska sträva efter att bli den människa vi kan bli. (Yom Kippur)

Rosch Hashana - Denna högtid firas på hösten till minne av dagen då världen skapades. En rabbin räknade ut att jorden skapades år 3761 f.v.t. Den beräkningen ligger till grund för den judiska tideräkningen som alltså är en annan än vår. Denna dag ska man fråga sig själv om man har levt på ett sätt som Gud vill. Schavuot - Detta är glädjens fest som firas till minne av hur Gud gav Toran, de fem Moseböckerna, till det judiska folket. Det var Mose som tog emot Guds budord vid berget Sinai efter att han räddat judarna från fångenskapen i Egypten. Det Israeliska folket ingick då ett förbund med Gud där de lovade att hålla alla bud och regler som finns i Toran. I gengäld skulle Gud alltid hjälpa sitt utvalda folk. Det var alltså just den här dagen som judarna blev Guds egendomsfolk. Pesach – Firas när vi har Påsk. Man firar i åtta dagar till minne av uttåget ur Egypten. Under pesach får man inte äta syrad mat. Man äter matsa, osyrat bröd. De två första kvällarna firas med en rituell måltid i hemmet – en seder, som betyder "ordning". Denna speciella ordning finns i en bok som heter hagada – som bl a innehåller berättelsen om uttåget ur Egypten.

Sionismen År 1897 sammankallade österrikaren Theodor Herzl judar till en konferens i Schweiz. Syftet var att ena världens judar och återskapa den judiska staten. Jerusalem brukar ofta kallas för Sion. Därför fick de som anslöt sig till Herzls idé namnet sionister. Mindre grupper av judar hade hela tiden bott kvar i Palestina. Nu köpte fler och fler sionister mark där och flyttade dit. Målet var att skapa en ny, judisk stat, där alla judar kunde leva i frihet. De flesta judar var dock emot sionismen. De levde kvar i olika länder och trodde att judehatet, antisemitismen, skulle försvinna när människorna blev klokare, mer upplysta.

Antisemitism Begreppet antisemitism betecknar judefientlighet i den mening att man har fördomar om och fientliga attityder mot judar som grupp. Antisemitismen har en lång historisk bakgrund med rötter i främlingsfientlighet, ekonomi, religion, nationalism, rastänkande och politik. Den kan uttryckas i t.ex. ord eller handling, och riktas mot judar som individer eller som kollektiv.

Religiöst hat och folkliga fördomar Anklagelser mot och förföljelser av judar går ända tillbaka till antiken. I en del antika texter finns påståenden som levt vidare ända till våra dagar, t.ex. att judarna är fiender till alla andra människor och att de mördar icke-judar och använder sig deras blod och kroppar för rituella ändamål. Jesus var jude och de första kristna var judar, men redan de tidiga kristna kyrkofäderna började predika mot judarna, och anklaga dem för bl.a. Gudsmord (att ha dödat Jesus)”. Kyrkans syn på judarna präglades av förakt, och under medeltiden började kungar och furstar instifta lagar och bestämmelser som begränsade judarnas rättigheter. T.ex. fick de inte äga land, de fick inte vara medlemmar i gillen och de fick inte bo var de ville. De måste bära kläder eller märken som visade att de var judar, och betala särskilda avgifter och skatter. Exempel på det särskilda märke, judestjärnan, som judar tvingades bära utanpå kläderna i Nederländerna

Antisemitismen 8 min https://www. youtube. com/watch

Förintelsen Men människor blev inte särskilt upplysta. I stället kom Hitler och nazismen. Från olika delar av Europa fördes judar till tyskarnas koncentrationsläger. När andra världskriget slutade konstaterades det att ca 6 miljoner judar hade förintats! Vart skulle judarna nu ta vägen?

Israel / Palestina Israel är judarnas bibliska hemland och ända sedan de fördrevs därifrån under romartiden har drömmen om att återvända vårdats av judar i förskingringen. Tankarna om en judisk stat fick en oerhörd tyngd under andra världskriget, då huvuddelen av Europas judiska befolkning mördades av nazisterna. Under första världskriget såg araberna en chans att frigöra sig från det turkiska väldet. Storbritannien ville få arabernas stöd i kampen mot turkarna och gav löften om självständighet för olika arabiska områden. Araberna i Palestina antog att löftena också gällde för dem men de skulle bli besvikna.