Alkohol och droger När det gäller alkohol gör man skillnad på missbruk och riskbruk All narkotika användning är missbruk Vid missbruk är man beroende av alkohol Vid riskbruk har man en skadlig alkoholkonsumtion som kan leda till missbruk Riskbruk –Om en man dricker mer än 14 standardglas i veckan –Om en kvinna dricker mer än 9 standardglas i veckan –Allt berusningsdrickande betraktas som ett riskbruk och omfattar 5 standardglas eller mer i veckan och fyra eller fler för kvinnor Ett standardglas = 12 cl vin, 33 cl starköl eller 4 cl sprit.
Konsekvenser på arbetsplatsen Ökar olycksfallsrisken –Enligt International Labour Organisation är 25 % av världens alla arbetsolyckor alkoholrelaterade. T.ex Tågolyckan i Borlänge Produktionsbortfall - En person med alkoholproblem har 75 % arbetskapacitet - gäller även dagen-efter-effekten, sk bakfylla Ökar sjukfrånvaron - misstanke att 25% av sjukfrånvaron är alkoholrelaterad - ett samband mellan hög alkoholkonsumtion och ökad sjukfrånvaro
Arbetsgivarens ansvar Enligt AML har arbetsgivaren ett långtgående ansvar för att arbetsmiljön är trygg och säker. Enligt AFS 1994:1 har arbetsgivaren ett rehabiliteringsansvar även för alkohol och narkotika. Arbetsgivaren ska klargöra vilka interna regler och rutiner som gäller om en anställd uppträder påverkad av alkohol eller andra droger Arbetsgivaren ska ha rutiner för arbetsanpassning och rehabilitering vid missbruk av alkohol och andra droger Studier pekar på att tidiga insatser mot alkoholproblem i arbetslivet kan påverka det allmänna hälsoläget i landet.
Hur upptäcka missbruk och riskbruk Beteendeförändringar –Förändrat humör, trötthet o nedstämdhet, stresskänslig drar sig undan Arbetsprestation –Förändrad kapacitet, okoncentration, likgiltighet, bristande säkerhetshänsyn Frånvaro –Sjukfrånvaro, kortidsfrånvaro, tänjer på flexen, oförklarig frånvaro Rusrelaterat –Påverkad, bakfull, gör bort sig på personalfester Se ett mönster, ej enskilda faktorer, Men kan också vara signal på annat
Orsak till missbruk och riskbruk Kan vara både arbetsrelaterade orsaker faktorer och privata orsaker. –Att se över arbetsorganisationen och dess innehåll - kan handla om stress, skiftarbete, arbetsuppgifternas krav, sociala kontakter, tillgång till alkohol och droger - Vissa branscher mer utsatta, ex.vis restauranganställda, journalister
Kombination av åtgärder
Ett framgångsrikt preventionsarbete kräver en kombination av åtgärder. Policy En skriven alkohol- och drogpolicy är ett viktigt redskap –Tas fram i samarbete mellan arbetsgivare och fack – medarbetare –Ska klargöra vilka spelregler som gäller på arbetsplatsen –Arbetsgivaren pekar ut sin viljeinriktning och övergripande mål för arbetet, t.ex anställda ska vara nyktra på arbetstid och avstå från all icke medicinsk användning av droger både på arbets- o fritid
Policyn –Kompletteras med handlingsplaner som talar vem som gör vad, ex.vis vad är linjechefens roll, personalavdelningen, företagshälsovården, facken samt vad man vill göra för att nå målet -Handlingsplanen kan brytas ned i åtgärdsplaner för både riskbruk och missbruk -Om målet är att tidigt förhindra alkohol- och drogproblem bör policyn tydliggöra metoder ex.vis screening i samband med hälsoundersökningar -Vad händer om någon kommer onykter till arbetet -Uppföljning och utvärdering
Utbildning och information Utbildningen och informationens syfte är att implementera policyn -Göra policyn känd bland samtliga medarbetare och vilka krav den ställer -Utbildning av chefer och andra nyckelpersoner syftar till att klargöra ansvarsförhållanden -Öka färdigheten och beredskapen att hantera alkohol- och narkotikaproblem på arbetsplatsen hos -Chefer -Fackligt förtroendevalda
Alkoholscreening och rådgivning Att upptäcka riskbruk och missbruk –Alkoholscreening med hjälp av AUDIT (Alkohol Use Disorders Identification Test) eller DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test) –Rådgivning till dem som har ett riskbruk –Motiverande samtals- eller intervjuteknikteknik (MI)
Tester, drogkontroll –Nykterhetstest, utandningsprov –Narkotikatest, urinprov mer problematiskt, ställer särskilda krav på både provtagaren (företagshälsovård) och analysresultatet (medicinsk bedömare) när det gäller tillförlitlighet. Testsystemet ska vara kvalitetssäkrat från provtagning till analys på godkänt bedömningslaboratorium - alkolås, nykterhetskontroll vid bilkörning
Rehabilitering Enligt Arbetsmiljölagen och AFS 1994:1 ska arbetsgivaren erbjuda rehabilitering till anställda som har missbruksproblem Målet med rehabiliteringen kan vara alltifrån att minska alkoholkonsumtionen till total nykterhet
Rehabiliteringsinsatser
Insatser på olika nivåer Kort rådgivning och självhjälpsträning Återfallsprevention –En evidensbaserad metod som bygger på kognitiv beteende terapi (KBT) och syftar till att upprätta ett nyktert beteende Öppenvård och självhjälpsgrupper –Anonyma alkoholister (AA) och nyktra narkotikamissbrukare (NA) Institutionsvård och självhjälpsgrupper –Minnesotamodellen eller den s.k. 12 stegs-modellen –AA eller NA
Uppföljning och utvärdering Att kontinuerligt reflektera över det alkohol- och drogförebyggande arbetet. - Uppföljning och utvärdering