Alkohol och droger När det gäller alkohol gör man skillnad på missbruk och riskbruk All narkotika användning är missbruk Vid missbruk är man beroende av.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Tidiga preventionsinsatser i kommuner och företag Policyarbete och åtgärder mot riskbruk.
Advertisements

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)  1§ Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och.
HSO Skåne Ett samarbetsprojekt mellan HSO Skåne och Furuboda Arbetsmarknad Finansierat av Arvsfonden De Offentliga Arbetsgivarnas Ansvar DOA.
Innehåll OSA-kompassen – vägar till god organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter Organisatorisk och social arbetsmiljö.
ISM – Institutet för stressmedicin Utgångspunkt: VGR:s riktlinjer för FHV 2014 FHV NySam Lägesrapport PU Ewa Wikström och Annemarie Hultberg.
Att hantera omställningssituationer Medarbetarmaterial av Bibbi Hestam, Gunilla Lindell.
ASI och Ubåt - ett ramverk för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård.
SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Redovisning Case november 2015.
Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak Gemensam ANDT- policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Aktiva under 12 år.
STOCKHOLMSENKÄTEN 2012 ELEVERNA I GRUNDSKOLANS ÅR 9 OCH GYMNASIET ÅR 2 SIDAN 1 SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA 1 – Redovisning av resultat från.
Utrota ungdomsfylleriet i Östersunds kommun Drogförebyggare Håkan Fransson1.
Ändra till startrubrik En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Överenskommelse 2016.
1 Novus Företagsledare om de nya sjukskrivningsreglerna Arne Modig Viktor Wemminger 1632.
Psykosocial arbetsmiljö: konflikt
Arbetsanpassning och rehabilitering
Psykosocial arbetsmiljö: Stressad doktorand
Översikt Grundutbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete Chef och skyddsombud går tillsammans Anpassad för kommun- och landstingssektorn Framtagen.
Barn som faller mellan stolarna
Tillägg till utbildningsmodulen ”Arbetsmiljö”
Psykosocial arbetsmiljö: Hög arbetsbelastning, grupp
Övergripande ambition boendes inflytande och delaktighet
Trygg hemma Hur går införandet? Chefsträff 5, Kiruna
Lönebildning inom friskolorna
Syftet med ASI och UBÅT är att bidra till en kunskapsbaserad lokal missbruksvård
Välkommen till information om lex Sarah
Motivera lantbrukarna i rådgivningen
Syftet med ASI och UBÅT är att bidra till en kunskapsbaserad lokal missbruksvård
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
Förebyggande hembesök
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
Problematisering av diplomet
Rehabilitering och processbeskrivning
Nya föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering
Motivera lantbrukarna i rådgivningen
Lönesättande samtal Resultat och prestation i fokus
Nätverk för lärare på fritidshem
Sjukvårdsförsäkring – varför och för vem?
Vi snackar lön!.
Barn- och Utbildningsförvaltningen
Verksamhetsplan 2015 Mål med verksamhetsplanen
Kommunikationsplan Bilaga 11 till överenskommelsen mellan Hudiksvalls kommun och Arbetsförmedlingen gällande samverkan för att minska arbetslösheten.
Bra villkor på jobbet Bli medlem i ett Sacoförbund – det tjänar du på
Kommunernas och Landstingens Arbetsmiljöråd (AMR)
Din lön och din utveckling
APL – Arbetsmiljö minderårig – Inledande fas
Mångfald Verksamhetsåret En ökad satsning
RISKBEDÖMNINGAR Inför ändringar i verksamheten
Sjukfrånvaro och analys
PRAO Praktisk arbetslivsorientering Datum x/x – x/x
Välkomna! Utbildning för sköterskor förskrivning av madrasser
Medarbetarenkäten december 2018.
Skogsbrukstjänster utförs av
SOU 2017:43 Gunilla Lillhager förvaltningschef LD Hjälpmedel
Skyddsombud i Vision
Åtgärder för friskare arbetsplatser i kommuner, landsting och regioner
Rehabsamtal med arbetstagare inom lagverksamheten Ponf
Schyst offentlig upphandling
- ett verktyg för ANDT-uppföljning Introduktion
Detta är de parter som står bakom Suntarbetsliv
Diagnos och delaktighet
Graviditet-förlossning-eftervård-BVC
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Hur gör vi nu tillsammans på skolan med praktiska test?
Arbetsmiljöläget 1989.
Arvid nordquists uppförandekod
Dokumentera rätt i vården
Systematiskt förbättringsverktyg för samverkan
Vad är strategi? En karta som utstakar val och väg för organisationen
Ett projekt i samarbete med företagshälsovården Avonova
HÄLSOPAKETET.
Presentationens avskrift:

Alkohol och droger När det gäller alkohol gör man skillnad på missbruk och riskbruk All narkotika användning är missbruk Vid missbruk är man beroende av alkohol Vid riskbruk har man en skadlig alkoholkonsumtion som kan leda till missbruk Riskbruk –Om en man dricker mer än 14 standardglas i veckan –Om en kvinna dricker mer än 9 standardglas i veckan –Allt berusningsdrickande betraktas som ett riskbruk och omfattar 5 standardglas eller mer i veckan och fyra eller fler för kvinnor Ett standardglas = 12 cl vin, 33 cl starköl eller 4 cl sprit.

Konsekvenser på arbetsplatsen Ökar olycksfallsrisken –Enligt International Labour Organisation är 25 % av världens alla arbetsolyckor alkoholrelaterade. T.ex Tågolyckan i Borlänge Produktionsbortfall - En person med alkoholproblem har 75 % arbetskapacitet - gäller även dagen-efter-effekten, sk bakfylla Ökar sjukfrånvaron - misstanke att 25% av sjukfrånvaron är alkoholrelaterad - ett samband mellan hög alkoholkonsumtion och ökad sjukfrånvaro

Arbetsgivarens ansvar Enligt AML har arbetsgivaren ett långtgående ansvar för att arbetsmiljön är trygg och säker. Enligt AFS 1994:1 har arbetsgivaren ett rehabiliteringsansvar även för alkohol och narkotika. Arbetsgivaren ska klargöra vilka interna regler och rutiner som gäller om en anställd uppträder påverkad av alkohol eller andra droger Arbetsgivaren ska ha rutiner för arbetsanpassning och rehabilitering vid missbruk av alkohol och andra droger Studier pekar på att tidiga insatser mot alkoholproblem i arbetslivet kan påverka det allmänna hälsoläget i landet.

Hur upptäcka missbruk och riskbruk Beteendeförändringar –Förändrat humör, trötthet o nedstämdhet, stresskänslig drar sig undan Arbetsprestation –Förändrad kapacitet, okoncentration, likgiltighet, bristande säkerhetshänsyn Frånvaro –Sjukfrånvaro, kortidsfrånvaro, tänjer på flexen, oförklarig frånvaro Rusrelaterat –Påverkad, bakfull, gör bort sig på personalfester Se ett mönster, ej enskilda faktorer, Men kan också vara signal på annat

Orsak till missbruk och riskbruk Kan vara både arbetsrelaterade orsaker faktorer och privata orsaker. –Att se över arbetsorganisationen och dess innehåll - kan handla om stress, skiftarbete, arbetsuppgifternas krav, sociala kontakter, tillgång till alkohol och droger - Vissa branscher mer utsatta, ex.vis restauranganställda, journalister

Kombination av åtgärder

Ett framgångsrikt preventionsarbete kräver en kombination av åtgärder. Policy En skriven alkohol- och drogpolicy är ett viktigt redskap –Tas fram i samarbete mellan arbetsgivare och fack – medarbetare –Ska klargöra vilka spelregler som gäller på arbetsplatsen –Arbetsgivaren pekar ut sin viljeinriktning och övergripande mål för arbetet, t.ex anställda ska vara nyktra på arbetstid och avstå från all icke medicinsk användning av droger både på arbets- o fritid

Policyn –Kompletteras med handlingsplaner som talar vem som gör vad, ex.vis vad är linjechefens roll, personalavdelningen, företagshälsovården, facken samt vad man vill göra för att nå målet -Handlingsplanen kan brytas ned i åtgärdsplaner för både riskbruk och missbruk -Om målet är att tidigt förhindra alkohol- och drogproblem bör policyn tydliggöra metoder ex.vis screening i samband med hälsoundersökningar -Vad händer om någon kommer onykter till arbetet -Uppföljning och utvärdering

Utbildning och information Utbildningen och informationens syfte är att implementera policyn -Göra policyn känd bland samtliga medarbetare och vilka krav den ställer -Utbildning av chefer och andra nyckelpersoner syftar till att klargöra ansvarsförhållanden -Öka färdigheten och beredskapen att hantera alkohol- och narkotikaproblem på arbetsplatsen hos -Chefer -Fackligt förtroendevalda

Alkoholscreening och rådgivning Att upptäcka riskbruk och missbruk –Alkoholscreening med hjälp av AUDIT (Alkohol Use Disorders Identification Test) eller DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test) –Rådgivning till dem som har ett riskbruk –Motiverande samtals- eller intervjuteknikteknik (MI)

Tester, drogkontroll –Nykterhetstest, utandningsprov –Narkotikatest, urinprov mer problematiskt, ställer särskilda krav på både provtagaren (företagshälsovård) och analysresultatet (medicinsk bedömare) när det gäller tillförlitlighet. Testsystemet ska vara kvalitetssäkrat från provtagning till analys på godkänt bedömningslaboratorium - alkolås, nykterhetskontroll vid bilkörning

Rehabilitering Enligt Arbetsmiljölagen och AFS 1994:1 ska arbetsgivaren erbjuda rehabilitering till anställda som har missbruksproblem Målet med rehabiliteringen kan vara alltifrån att minska alkoholkonsumtionen till total nykterhet

Rehabiliteringsinsatser

Insatser på olika nivåer Kort rådgivning och självhjälpsträning Återfallsprevention –En evidensbaserad metod som bygger på kognitiv beteende terapi (KBT) och syftar till att upprätta ett nyktert beteende Öppenvård och självhjälpsgrupper –Anonyma alkoholister (AA) och nyktra narkotikamissbrukare (NA) Institutionsvård och självhjälpsgrupper –Minnesotamodellen eller den s.k. 12 stegs-modellen –AA eller NA

Uppföljning och utvärdering Att kontinuerligt reflektera över det alkohol- och drogförebyggande arbetet. - Uppföljning och utvärdering