AGENDA dag Repetition dag 1+2 Motstånd Selfefficacy Förändringsprat Värderingar Övningar Filmer Fm fika – Lunch – Em fika – Fm fika och em fika är avgiftsfritt. Lunch betalar var och en själva.

Om vår motivation är låg, värjer vi oss ofta inför försök till påverkan och reagerar med en motkraft

Hur kan motstånd visa sig i er verksamhet ? Vad gör ni idag för att hantera motstånd ? Diskutera två och två i 5 minuter. Diskussion i storgrupp Motstånd

Om vår motivation är låg, värjer vi oss ofta inför försök till påverkan och reagerar med en motkraft

Motstånd Ses ofta som ett problem hos patienten/klienten Är starkt påverkat av hur en person blir bemött Är ofta ett samspelsfenomen

Motiverande samtal är inte en drabbning eller ett schackparti – det handlar inte om att vinna eller förlora. Klienten är inte en motståndare som skall överlistas eller besegras. Man bekämpar inte motvilja och ambivalens utan förklarar dem som naturliga. Vid motstånd så byter man strategi. Argumenterar inte emot. ”Rullar med motståndet”

Rättningsreflexen En naturlig tendens att korrigera och lägga tillrätta Omsorgsreflex? Vill klientens bästa Riskerar att bli till en ordduell där båda parternas rättnings- reflexer aktiveras

Tecken på motstånd Argumenterar Avbryter Skyller på andra Bagatelliserar Skeptisk/misstänksam Ignorerar

Triggers för motstånd Beteenden hos behandlare som kan utlösa motstånd - argumentation, konfrontation, kritik - frågor, frågor, frågor… - råd och förslag (expertbeteende) - för tidigt fokus på lösningar

Att förebygga motstånd med en anda av likavärde, respekt och valfrihet Klientcentrering Fråga efter klientens uppfattning Ge valmöjligheter Betona valfrihet Använda verktyg som: Meny/Agenda, U-T-U, Be om lov, Öppna frågor och Reflektivt lyssnande

Att hantera motstånd ”Rulla med motståndet” Hejda rättningsreflexen Undvik argumentation Backa Be om ursäkt Betona autonomi Reflektera Byt fokus

Motstånd i förhållande till förändringsstadier Inte beredd - Lyssna, spegla, sammanfatta och släpp frågan - ”Så ett frö”. Be om lov-frågor, informationsutväxling - U-T-U - Förstärk självtilliten hos klienten Osäker/ambivalent - Utforska ambivalensen - Hjälp klienten att få tankerum, sätta ord på, förstå samt att acceptera sin osäkerhet inför en förändring

Selfefficacy När motståndet handlar om låg tilltro till den egna förmågan

Tilltro till den egna förmågan påverkas av: Egna erfarenheter Vikarierande erfarenheter Sociala omdömen Fysiologiska tillstånd

Self efficacy kommer från Egna erfarenheter - Erfarenheter av våra tidigare prestationer från liknande situationer. Bandura betonar att: vår tro på vår självförmåga alltid är specifik för vissa situationer. Man kan ha hög tro på sin egen förmåga i en situation och låg i en annan (situationsspecifik). Vikarierande erfarenheter (modellering)- Alltså att observera andra människors beteenden och resultaten av dessa beteenden. Sociala omdömen (intresse, gillande) - Genom att människor omkring oss antingen bekräftar våra förmågor eller nedvärderar dem så påverkar det vår inre tro på oss själva. Fysiologiska tillstånd (ex. njutning, smärta osv.) Om vi upplever stark emotionellt påslag i vissa situationer ex. oro, ångest eller trötthet så tenderar det att påverka vår känsla av självförmåga negativt. Vi förknippar känslan som vi upplever med vårt beteende i den situationen. Men om vi däremot känner att vi kan kontrollera denna känsla så kan vår självtillit stärkas och vår prestation förbättras.

SE påverkar Den handlingsinriktning man väljer Hur mycket ansträngning man är beredd att lägga ner Hur länge man framhärdar trots hinder och misslyckanden Återhämtningsförmåga vid motgångar Huruvida tankemönster hindrar eller underlättar den egna förmågan Hur mycket stress och depressivitet som upplevs när man handskas med pressande krav från omgivningen Den nivå av prestationer som förverkligas

Att bygga upp klientens tro på den egna förmågan Använd VAS-skalan: Kunna Fråga om tidigare framgångar Fråga ”Vad är du bra på?” Använda hypotetiska resonemang © Antonisen & Lidfors 2010

Hypotetiska resonemang Exempel på öppna utforskande frågor, som möjliggör hypotetiska resonemang: Om inte dessa hinder fanns, hur skulle du då gå tillväga? Hur skulle saker och ting bli annorlunda? Om 2 – 5 – 10 år ? Förmoda att du skulle besluta dig för att……, hur skulle du då göra för att lyckas, på lång sikt? Om det handlade om en vän, vad skulle du då ge för råd till honom/henne? Vad vore det värsta som kan hända om du inte gör en förändring? Vad vore den främsta fördelen med att göra en förändring? Om du skulle skriva ett ”peppningsbrev” till dig själv från framtiden, vad skulle då stå i det?

Den andra sidan av motståndet

Motstånd Förändringsprat Prioritera att lyssna efter, Ge plats för och hålla fokus på förändringsprat © A-C. Lidfors & T. Antonisen 2010

Lyssna efter….. DARN-C Längtan att förändra D esire Förmåga att förändra A bility Orsak att förändraR eason Behov att förändraN eed Beslutsamhet att förändra Commitment Att ta steg mot förändring © A-C. Lidfors & T. Antonisen 2010

Öppna frågor för att locka fram Önskan om:Förmågan till: Hur viktigt är det att … Beskriv dina starka egenskaper… Vad vill du ska hända om… Berätta om de resurser som finns … Hur skulle du vilja ha det om … Vad skulle fungera bäst för dig om … Skäl för: Behov av: Vad får dig att se ett problem Vad är det värsta som kan hända … med … Vad oroar dig mest med … Vilka problem ser andra med … Vad är jobbigast med … Vilka är fördelarna om du skulle… Åtagande till: Hur ska du gå till väga för att få det annorlunda med … Vilka lösningar ser du på … Vilket blir ditt första steg …

När personen uttalar skäl för förändring kommer dennes motivation att förstärkas © A-C. Lidfors & T. Antonisen 2010 När personen uttalar ett åtagande eller tar konkreta steg i förändringsriktning väger det tyngre än andra uttalanden

Förstärk och locka fram förändringsprat genom att: Reflektera Sammanfatta Bekräfta, uppmuntra och stötta Fråga efter exempel på tidigare framgångar Fortsätta utforska: fler anledningar, fler goda exempel, etc Fråga vad andra runt omkring anser om problemet Använd skalfrågor © A-C. Lidfors & T. Antonisen 2010

Exempel på olika typer av ”prat” Motstånds - prat Prat om åtagande Förändrings - prat Fortsätta som nu - prat Jag borde nog … Jag ska …

Värderingar – ”vad är viktigt i ditt liv”? Vad är skillnaden mellan åsikt och värdering? Det är oftast svårt att formulera sina värderingar, ”Värderingskort” kan vara ett hjälpmedel

Motiverande Samtal sammanfattning Spirit, Samarbete, Självstyrande, Väckande Att rulla med motståndet Att känna igen förändringsprat Att framkalla och förstärka förändringsprat Att stärka åtagandet Blanda MI med andra metoder på ett flexibelt och effektivt sätt Hjälpa till att utveckla en förändringsplan © A-C. Lidfors & T. Antonisen 2006

AGENDA dag – Repetition dag 3 Beslut - Genomförande - vidmakthållande Forskning och MITI Att lära sig MI Förändringsplan Kollegial handledning Nätverk Norrbotten Övningar Fm fika Lunch – Em fika Fm fika och em fika är avgiftsfritt. Lunch betalar var och en själva.

Beslut, genomförande och vidmakthållande © Antonisen & Lidfors 2010

Tecken på att personen är beredd till förändring Minskat motstånd Mindre diskussion kring problemet Mer förändringsprat Frågor rörande förändringen Föreställning om förändringen Experimenterande Övervägande och Beslut © A-C. Lidfors & T. Antonisen 2010

Beslutsfasen Uppmärksamma tecken på förberedelse till förändring Summera Vad blir nästa steg ? Meny av råd och information Förändringsplan Stärk beslutsamheten att förändras Övergå till handling © A-C. Lidfors & T. Antonisen 2010

Guidning i beslutsfasen Rekapitulering - Summering av nuvarande situation Nyckelfrågor - Öppna frågor som bl.a. lockar fram ett åtagande och ”ett första steg” Att ge information och råd - När klienten ber om det, eller med personens tillåtelse - Ge information om många alternativ – ge klienten valmöjlighet © A-C. Lidfors & T. Antonisen 2010

Risker i Genomförande- och vidmakthållandefasen Att man underskattar ambivalensen För högt ställd förändringsplan/ expertfällan Otillräckligt guidning/stöd © A-C. Lidfors & T. Antonisen 2010

MITI 3.0 Motivational Interviewing Treatment Integrity 3.0 MITI är: ett mätinstrument som används för att mäta graden av Motiverande Samtal i en behandling ett sätt att få strukturerad återkoppling för att förbättra sin tillämpning av Motiverande samtal ett instrument för att mäta behandlar/rådgivarbeteende

Att lära sig MI ”MI lärs in genom att man gör den i skarpt läge” Carl Åke Farbring 2010 © Antonisen & Lidfors 2010

Att lära sig MI © Antonisen & Lidfors 2010

Steg i Förändringsplan 1. Att sätta mål 2. Att överväga förändringsalternativ 3. Att komma fram till en plan 4. Att locka fram ett åtagande © A-C. Lidfors & T. Antonisen 2007

© Ann-Charlott Lidfors & Tove Antonisen Ett alternativ för effektivare implementering av MI inom den egna verksamheten

Syfte med kollegiala handledningsgrupper Få kollegialt stöd Upprätthålla kompetensen Utveckla kompetensen Följa kunskapsutvecklingen Underlätta implementeringen Ingå som en viktig del i kvalitetssäkringen och kvalitets- utvecklingen © Ann-Charlott Lidfors & Tove Antonisen

Arbetsmetoder En välfungerande kollegial grupp kan utgöra basen för fortbildning och kvalitetsutveckling Gruppen identifierar nya utvecklings- och utbildningsbehov Gruppen lägger vanligtvis upp en plan för det kommande arbetet Gruppen arbetar endast med professionella frågor och undviker organisatoriska och fackliga frågor © Ann-Charlott Lidfors & Tove Antonisen

Vara intresserade av gruppbaserad fortbildning Ge gruppens möten hög prioritet Ansvara för att, tillsammans med övriga gruppmedlemmar driva arbetet framåt Bidra med kunskap och erfarenhet Stödja kollegor Delta i diskussionen Anmäla förhinder i god tid till gruppledaren Gruppmedlemmarnas ansvar © Ann-Charlott Lidfors & Tove Antonisen

Gruppledarens ansvar Ansvara för tid, plats och lokal Hjälpa gruppen att hålla fast vid sina beslut Delta i MI-handledning Föra gruppens frågeställningar till handledningen Återföra information till gruppen från handledningen Tillsammans med övriga gruppmedlemmar se till att gruppens möten dokumenteras Verka för att gruppen själv utvärderar sitt arbete © Ann-Charlott Lidfors & Tove Antonisen

Gruppledarträffar Varje grupp har en gruppledare. Gruppledarens ansvar är att vara sammankallande och vår länk till gruppen Gruppledaren har inget handledaransvar De förmedlar information åt båda håll. Uppgiften cirkulerar oftast i grupperna Vi träffar gruppledarna 1 gång per termin Vi får en kort rapport om vad gruppen arbetar med och handleder dem i hur de kan gå vidare – tex lär ut nya övningar, litteratur etc. Agendan bestäms tillsammans utifrån behov och önskemål © A-C Lidfors & T.Antonisen 2010

Exempel på teman Falldiskussioner Ämnesdiskussioner Ömsesidiga svårigheter Litteraturgenomgång Referat från tidskrifter och artiklar Lyssna på inspelade samtal Rollspel Se på filmer med MI-samtal m.m. © Ann-Charlott Lidfors & Tove Antonisen

Dokumentation Det är att rekommendera att varje möte dokumenteras skriftligt med exempelvis: Närvaro Agenda Avverkade ämnen Planering inför nästa möte Denna information kan sedan skickas ut till deltagare som inte varit närvarande vid gruppens möte © Ann-Charlott Lidfors & Tove Antonisen

Gruppledarhandledning 1 ggr/termin Heldag för alla aktiva MI-utövare 1 ggr/termin Handledning via Lars Forsberg Karolinska Inst. 2 ggr/termin Handlednings grupper med sammankallande gruppledare träffas ca. varannan vecka ute i länet. © A-C. Lidfors & T. Antonisen 2010 © A-C. Lidfors & T. Antonisen 2010

Stordag En dags MI-träning när vi repeterar, övar och motiverar varandra till fortsatt utövande av metoden. Tema Nätverket presenterar sig. Föreläsningar © A-C Lidfors & T.Antonisen 2010

Ca. 26 grupper © A-C Lidfors & T.Antonisen 2010 MI-nätverket i Norrbotten