3x3. Alkohol och drogpreventivt arbete En processutvärdering av ett långsiktigt utvecklingsarbete.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Camilla Wallström Kunskap föds där tanke och känsla möts
Advertisements

Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
Göteborg Kvinnofrid Norra Bohuslän - Socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer.
Kartläggning av energirådgivningen Stockholms län
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
UPPDRAG: •Revidera handlingsprogram om inflytande för barn och ungdomar •Skapa förutsättningar för att införliva barnkonventionen i Borås Stad Inflytande.
Unga14 10 – 21 februari (v 7-8) sker en mätning av folkhälsa bland barn och unga.
Samverkan kring förebyggande barn- och ungdomsarbete Dokumentation
Välkomna till utbildningsdagar om ANDT!
Den nationella ungdomspolitiken
KOMMUNALAVA-PLANER Kjell Jonsson Anna Myhr.
Samhällsråd T. Innehåll Vi ansluter till den nationella ANDT-strategin De 7 länsmålen bygger på länets folkhälsoplan, regionalt program för social välfärd.
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Vuxenutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008, antagen.
Kjerstin Larsson Forskningsledare
Förebyggande rådet i Enköpings kommun
Folktandvården Norrland
Vad menar vi med begreppet behov?
Förbundsfullmäktige Jokkmokk den 24 april
Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting
Uthållig kommun – ett verktyg för att nå målen 22% av landets kommuner 100% av länets kommuner Kalmar nationellt pilotlän.
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Socialdepartementet Konferens om drogsituationen i länet och framtidens förebyggande arbete Maria Renström Gruppledare för regeringskansliets samordningssekretariat.
Nätverk för plattformsledare 17/ Anna Lilja Qvarlander
Välkommen till ESF:s seminarium
Ramverk för patientmedverkan
Kjerstin Larsson Fil. Dr. FoU-ledare Fokus Kalmar
Uppföljning eller utvärdering - är det frågan?. Det ena utesluter inte det andra! Ungt forskningsområde – det finns utrymme för både och. Olika perspektiv.
Bredsjö 28 februari 2012.
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
ÅRJÄNGS KOMMUN Välkomna till Fokusgrupp i Projektet CREARE VIVERE finansierat av Europeiska Socialfonden.
© Copyright APeL 2004 Hanne Randle Förankring för hållbar utveckling Age Management i landstinget i Kronobergs Intervjuer med 9 personer Projektledare.
SAMVERKAN För att bygga upp en stabil och varaktig samverkan krävs ett strukturerat och systematiskt arbetssätt. En metod kan vara att arbeta utifrån en.
UDDEVALLA KOMMUN DÄR MÄNNISKOR VÄXER OCH ERBJUDS GOD LIVSKVALITET Övergripande kommunala strategier för breddat och fördjupat föräldrastöd Föräldrastödskonferens.
Barn i Riskmiljö Nätverk Närvård CFL Söderhamn 22 februari 2013 Karin Gisselman Processledare Kunskap till praktik.
Uppföljningsbesök Uppföljningsbesöken Besöken har givit Delegationen för IT i skolan värdefull information om hur satsningen genomförs.
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Värmland Missbruks- och beroendevård för Värmlänningen!
SOLLEFTEÅ - en kraftfull kommun …där människan står för kraften tillsammans med skogen, vinden och vattnet.
LUPP 2007 Lupp - lokal uppföljning av ungdomspolitiken.
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Beredningsprocessen vid förslag till nya Nationella riktlinjer och Nationell utvärdering.
Barn och ungas rättigheter BRÅ
Ledarkraft Systematisk kompetensutveckling för
Skurup – en godbit av Skåne Skurup – en framgångsrik skolkommun Skurup, en av 16 kommuner i Sverige, som ingått i SKL:s.
Socialdepartementet En samlad strategi för ANDT- politiken Maria Renström Ämnesråd och gruppledare ANDT och Socialtjänst Socialdepartementet.
% 22% MänKvinnor Ca individer Ca individer.
Jämställdhet i kommuner och landsting SKL:s stöd till jämställdhetsintegrering.
Att beakta barnets rättigheter och perspektiv i styrning och ledning är det möjligt?
Ramverk för patientmedverkan
ANDT förebyggande arbete Jämtlands län
Uppstart arbetsgrupper
Strategi för patient- och brukarmedverkan
Evidensbaserad praktik
Avtal familjecentrerat arbetssätt familjecentraler
Överenskommelse Missbruks- och beroendevård - Bakgrund
Ulrika Owen och Helena Löfgren, Folkhälsomyndigheten
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Projektplaner maj 2018 för förstudie tidiga insatser på skolans arena vid, eller risk för, psykisk ohälsa.
Regionalt utvecklingsarbete EBP inom verksamhetsområdet stöd till individer med funktionsnedsättning
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Regionala Vård- och omsorgscollege
Regionala Vård- och omsorgscollege
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Kerstin Blom Bokliden, SKL och Malin Åberg Aas, Svenska FN- förbundet
Politisk samverkansberedning för hälsa, vård, omsorg och skola
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Framtagande av Regional utvecklingsstrategi Uppsala län
Presentationens avskrift:

3x3. Alkohol och drogpreventivt arbete En processutvärdering av ett långsiktigt utvecklingsarbete.

3x3. Nio kommuner i tre län (Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika) Jokkmokk Luleå Piteå Strömsund Östersund Härjedalen Katrineholm Nyköping Oxelösund

Utvecklingsarbetet har följande verksamhetsorienterade projektmål (3x3) : Att utveckla och förstärka ett samordnat och långsiktigt alkohol – och narkotikaförebyggande arbete i utvecklingskommunerna Att ge det alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet (både tillgång och efterfrågan) en högre politisk prioritet samt en bred förankring i utvecklingskommunerna Att ge politiker och personal i kommunerna ökad kunskap om hur man kartlägger, vilka arenor och faktorer som har betydelse samt vilka metoder som har en påvisad effekt i det förebyggande arbetet Att bidra till att utvecklingskommunerna i större utsträckning utvecklar och använder effektiva arbetsmetoder för att förebygga missbruk och skador Att bidra till att kommunerna följer upp och utvärderar sitt arbete och utvecklar metoder för att återföra resultaten till beslutsfattare, allmänhet och verksamheterna. Att man dokumenterar verksamheten systematiskt och att man tillsammans med länssamordnaren utvecklar ett system för uppföljning av de mål som formulerats i kommunens policy/handlingsplan

Kommunernas åtaganden inom 3x3: Att det finns en alkohol- och narkotikasamordnare i kommunen som skall driva arbetet eller att kommunen utser en sådan innan utvecklingsarbetet påbörjas Att man har en sektorsövergripande styrgrupp, i vilken kommunstyrelsens ordförande, eller annan ledande politiker från kommunstyrelsen deltar tillsammans med chefstjänstemän från olika förvaltningar Att samordnaren, kontaktpersonen, politiker förbinder sig att delta på möten arrangerade av länssamordnaren eller av den nationella styrgruppen Att kommunstyrelserna har eller antar en aktuell alkohol- och narkotikapolicy eller liknande styrdokument senast den 31 december 2006 som omfattar alla kommunens invånare Att kommunpolitiker och tjänstemän deltar i utbildning om hur missbruk och skador kan förebyggas och vilka metoder som har visat sig vara effektiva Att man kartlägger situationen dels när det gäller tillgång på alkohol och narkotika, och hur efterfrågan ser ut både bland unga och vuxna. Separata genomförandeplaner för tillgänglighetsbegränsning och föräldrastöd, (frivilligt tredje område, senare tobak)

Utvärderingens fokus: tre aspekter A. Måluppfyllelse: 1.Samordning, långsiktighet 2. Prioritet, förankring 3. Kunskaper/Kartläggning 4.Arbetsmetoder,förebyggande metoder 5. Utvärdering/feedback

B. Genomförande – implementeringsprocessen Arbetsformer och planering Förankring (deltagare /sektorer i kommunen) Legitimitet (ledare deltar) Delegation (vem gör vad, roll/funktion) Prioritering (i förhållande till andra frågor) Möten/Tidsåtgång/Engagemang Dialog/feedback (hur kommunicerar/diskuterar man inom och mellan olika nivåer i projektet) Yttre och inre hinder/stöd

C. Effekt på alkohol och narkotikakonsumtion Försäljningsstatistik Drog och alkoholrelaterad hälsa/dödlighet Drog och alkoholrelaterad brottslighet

Datainsamling och material Enkäter; 2007 och 2009/samtliga styrgruppsmedlemmar Intervjuer; lokala samordnare (2006/07 och 2009), länssamordnare, 2007 och 2008/09, fokusgrupper (läns och lokalsamordnare, samt representant från respektive lokal styrgrupp. Deltagande observation (nationell styrgrupp, lokala styrgrupper, konferenser) Dokumentation (genomförandeplaner, protokoll, egna uppföljningar ) Referensmaterial / Studentarbeten avseende Norrbottens kommuner Statistik från databaser ( FHI, BRÅ, Systembolaget)

Processutvärdering, Intitieringsfas; Formering av styrgrupper, utbildning, genomförandeplaner, kartläggning Etableringsfas; Arbetsformer, sektorsrepresentation, förebyggande insatser, gemensam syn/” problemformulering”, uppföljningar Konsolideringsfas; Varaktighet i arbetssätt, sektorsrepresentation, funktioner, integrerat i den kommunala verksamheten, långsiktiga handlingsprogram

Några resultat från utvärderingen A. Måluppfyllelse -Startskott för ett förebyggande arbete -Det förebyggande arbetet har stärkts av 3x3, -Högre prioritet -Tidigare påbörjat preventivt arbete har stärkts av 3x3 -Förebyggande arbetet har blivit mer systematiskt och övergripande -Samsyn och samordningen har stärkts av 3x3 -Bred sektorsrepresentation har utvecklats - Kunskaps och kompetensgenererande arbete - ”Tydlig styrgrupp” -Uppföljningar görs av insatser -Kunskapsbaserade metoder används i större utsträckning -Kopplingen mellan kartläggning och insatser har blivit tydligare -Rimliga ömsesidiga förväntningar hos deltagande parter -Kommer styrgruppen att verka aktivt i ett längre perspektiv -Konkret plan finns för fortsatt arbete i ett längre perspektiv -Kommuner backar från det förebyggande arbetet (resurser) -Nedskärningar i verksamheter hindrar fortsatt utveckling

B: Implementering -Kommuner har olika förutsättningar -Samordnare med olika förutsättningar -Tidspress på ”gott och ont” i inledningsfasen - Samordnare/Samordningsfunktion nödvändig för att driva - och förankra utvecklingsarbetet, lokal och regional nivå -Samordningsfunktionen måste vara en fast resurs lokalt och regionalt - ”Nätverkandet” och ”Kunskapande”, internt-externt (utbildningsinsatser konferenser, informella kontakter) -Styrgrupperna har rimlig sammansättning -Genomförandeplaner viktiga: ger kontinuitet och överblick -Ledande företrädare olika sektorer är viktiga för implementeringen

Bromsklossar – ledande företrädare för verksamheter förhåller sig passiva eller bromsar (tex ”stuprörstänkandet”) Längre etableringstid behövs för det förebyggande arbetet (3x3) ”Nätverksunderhåll och processunderstöd” efter 3x3 – Stimulans och Feedback (Konferenser, utbildningar etc) för politiker och tjänstemän, samordnare, regionalt stöd Viss flexibilitet i förhållande till lokala förutsättningar Kontinuitet i samordningsfunktionen (rimliga förutsättningar) Kontinuitet och jämförbarhet i kartläggningar Tillgänglig Kompetens/Kunskapsportal Rimliga förväntningar på effekter (tidsperspektiv och ekonomiskt) Egna uppföljningar, vad är rimligt med avseende på omfång och frekvens

Vad har genomförts i kommunerna?

Ansvar för genomförande