Personcentrering Jämlikt och normmedvetet förhållningssätt Eva Brink & Carina Kullgren 2016-04-01.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Bakgrunden till Pro-Skills Teori och filosofi. Pro-Skills bakgrundsfilosofi Snabba f ö r ä ndringar i v ä rlden kr ä ver mer specialkompetenser + Global.
Advertisements

Hälsa och samhälle Samhällets värderingar och syn på hälsa är avgörande för hälso- och sjukvården  Hur mycket resurser läggs ned på hälsovård  Samhällets.
EBP-cirkel 3: En lärande organisation BESÖKSADRESS: RÅDHUSGATAN 72, ÖSTERSUND
SOCIAL MILJÖ I FÖRSKOLAN! En utmaning?!. SOCIAL MILJÖ 8. Delaktighet- Att känna o uppleva sig delaktig hela dagen! 9. Jämställdhet- Rätten att ha inflytande.
Skrivkompetens i styrdokument och undervisning
Ett forskningsbaserat arbetssätt i teorin och praktiken.
Vad är egentligen ett samhälle? Hur skulle ni definiera ordet samhälle? Dvs när vi pratade om ett samhälle sist, vad pratade vi om då? Ta ngn minut och.
Pedagogisk verksamhetsidé Sege parks förskola, läsåret
Grundläggande Ledarskapsutbildning Sigtuna IF Innebandy.
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID.
Sege parks förskola Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Etik - Att göra det rätta.
”funktionsrätt” ett nytt begrepp i svenska språket 1 Begreppet ”funktionsrätt”
Vad ? Varför? Hur?. Varifrån ? - Familjemedicin Helhetssyn – biomedicinska, psykosociala och existentiella faktorer i samverkan Illness /Disease Att ta.
Integrative Model of Group Development (IMGD)
Så möter vi behovet av kris –och traumastöd i Sörmland
Christer Borgfeldt Docent Överläkare Kvinnokliniken Lund SUS
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Välkommen till information om lex Sarah
Barn och unga Skapa förutsättningar för en gynnsam hälsoutveckling
Tandvårdsstöd - en god tandhälsa är livskvalité
Varför läser ni religionskunskap?
VÄLKOMMEN! BABBEL OCH BUBBEL Klassföräldraträff
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga
Normalitet, sjukdomsbegrepp samt tvångsvårdens etik
Fysiskt tvång - fasthållningar
Pierre Bourdieu.
Vad kännetecknar en Reggio Emilia inspirerad förskola?
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Om grupper/team & grupprocesser
Den etiska plattformen: besvarade och obesvarade frågor
Om grupper/team & grupprocesser
Kommunikationsplan Bilaga 11 till överenskommelsen mellan Hudiksvalls kommun och Arbetsförmedlingen gällande samverkan för att minska arbetslösheten.
Kommunernas och Landstingens Arbetsmiljöråd (AMR)
Johanna Sandahl Delegationens arbete, regeringens planer och
Välkommen till ordförandekonferens
Vad är ett system? "Ett system är ett nätverk av ömsesidigt beroende komponenter (fristående uppgifter, människor eller processer) som arbetar tillsammans.
Ny vision VARFÖR HAR VI EN VISION?
Nationella kompetensrådet
Kunskapsprocessen Spånga Grundskola
Bibliotekens grundläggande ändamål, 2 § BL
Styrning Styrande processer Att styra en hel stad åt samma håll
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Funktionsrätt Sörmland
Elevhälsoarbete och kvalitet ….vad innebär det?
Nästa steg regionkalmar.se.
Vad är viktigt för dig? Att designa tjänster utifrån behov
Övergripande struktur för
Strategi för närvårdssamverkan i Uppsala län
Roy Brander Eva Wendt Jarinja Thelestam Mark Jan Halling.
Vad måste jag kunna? SFI kurs D.
Mänskliga rättigheter - gäller även barn?
Mänskliga rättigheter -
Hållbar utveckling måste vara
Dokumentera rätt i vården
Systematiskt förbättringsverktyg för samverkan
Idéburet offentligt partnerskap (IOP)
Margareth Jeppson Jarinja Thelestam Mark Jan Halling Eva Wendt.
Modersmålsbaserad hälsokommunikation Folkhälsa och sjukvård
Information om lagförslag: medicinsk bedömning inom 3 dagar
Tillsammans för ett mer person- och familjecentrerat arbetssätt
Samordnad utveckling för god och nära vård
- LISTAR DE STÖRSTA LEDARSKAPSUTMANINGARNA 2019
Föräldrar Förskola Förskolan Solägget 14 svar, 78%
Caisa Hedlund, Vårdvalsråd Vårdval fysioterapi
Katarina de Verdier, Marie Cham & Kitimbwa Sabuni
Presentationens avskrift:

Personcentrering Jämlikt och normmedvetet förhållningssätt Eva Brink & Carina Kullgren

Personcentrering - Varför nu? Några exempel: Utveckla personcentrerat arbetssätt i hela regionen, som tydligt utgår från en gemensam definition och värdegrund (VG-regionen, 2015) Identifiera och åtgärda skillnader I hälsa, bemötande och tillgång till vården (Nationell plattform för jämlik hälsa och vård; SKL, 2015) Ojämlikhet – ett hot mot vår sjukvård (Kommissionen för jämlik vård, 2015) (Effektiv vård (SOU 2016:2): ”Utredningen utgångspunkt har varit att värdet av hälso- och sjukvården uppstår i mötet eller interaktionen mellan patienten och vården. Vårdens effektivitet avgörs därmed i mötet. En viktig övergripande slutsats är att en förutsättning för hög effektivitet är att patienten involveras och görs delaktig i processen kring den egna vården i högre utsträckning än i dag.”

Personcentrering Personcentrering - inte primärt att hitta processer som sätter patienten i centrum - fokus på att operationalisera en värdegrund som värdesätter och ökar förmågan till DIALOGPartnerskap Organisationskulturen; strukturer, sociala relationer, normer och värderingar behöver medvetandegöras i en strävan efter SAMSYN Från patienten i centrum till personcentrering

Ekman I, et al. (2011).Person-centered care. Ready for prime time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), Initiera partnerskapet - BERÄTTELSEN Utveckla partnerskapet – SAMFÖRSTÅND – hälsoplanering Säkra partnerskapet - DOKUMENTERA – skriv ner överenskomna mål och hälsoplan

Partnerskap ORGANISATION – mål, beslut, styrning, strategier Partnerskap LEDARSKAP OCH MEDARBETARSKAP − kompetenser, värderingar, inflytande Partnerskap VÅRDKONTEXT – teamarbete, relationer, resurser

NORMMEDVETENHET På väg mot en rättvis vård ”utan en föreställning om att vissa människor är "annorlunda" skulle inte diskrimineringen vara möjlig, och om inte diskriminering förekom skulle mångfaldsstrategier [eller normmedvetenhet] inte vara nödvändiga” (de los Reyes)

VAD INNEBÄR DET ATT VARA NORMMEDVETEN I VÅRDSAMMANHANG? Insikt om att de sätt på vilka vi förhåller oss till varandra, och hur vi förstår kroppen, påverkas av sociala och kulturella föreställningar som gör att vi skapar oss själva och andra som kategorispecifika varelser Förstå och problematisera de sociala processer som leder till stereotypt tänkande och som kan påverka hälsan och vilken vård människor får

Diskrimineringsfri vård = fri från: Sexism Heterosexism Etnotism Rasism Klassförtryck Funktionsförtryck Religionsförtryck Ålderism

Vad är en norm? Outtalade sociala regler som styr vårt tänkande och handlande Anger vad som uppfattas som rätt och riktigt uppförande, vad som är tillåtet eller förbjudet = ”handlingsanvisningar” Formar och styr värdeladdade föreställningar om vilka egenskaper, beteenden och värderingar vi BÖR ha för att inkluderas i ett sammanhang Är socialt och historiskt skapade

Sociala kategoriseringsprocesser Människor använder sig av kategoriseringar för att sortera intryck och positionera sig i förhållande till andra Med de olika sociala positionerna kommer en viss uppsättning förväntningar och stereotypa föreställningar Diffusa, grovkorniga kategoriseringar kan vara en grogrund för fördomar och – i värsta fall – diskriminering och exkludering Har med makt- och dominansrelationer att göra

Var finns normerna? Skrivna - juridiska lagar, regler, föreskrifter Oskrivna - seder, vanor, traditioner, beteenden Ofta omedvetna / förändras över tid & rum Internaliseras under socialisationen, vilket vi glömmer bort, de blir en del av vår personlighet Framträder först vid normbrott Alla följer inte alla normer, men vi måste alla förhålla oss till dem

Normers funktion Normer är grundläggande i sociala system Gör våra sociala relationer smidiga Anger hur man beter sig i en viss situation Redskap för integration, sammanhållning, gemenskap Anger vilka personer/beteenden som är accepterade och önskvärda Är en förutsättning för det ”icke-normala” Redskap för att styra och kontrollera individer, grupper, organisationer, institutioner Redskap för marginalisering, exkludering Kan begränsa oss/våra liv/arbetsliv

Privilegier & maktskillnader Normanpassning belönas – beröm, delaktighet, bli tagen på allvar, inte ifrågasatt Normbrott sanktioneras - förlust av socialt anseende och social respekt, förlöjligande, diskriminering, exkludering, våld eller hot om våld Avgör vem som blir erkänd och igenkänd Normbärare har svårt att se sina egna fördelar

Risk för icke-normerade grupper, t.ex. vårdtagare och vårdgivare Föreställningar och fördomar kan inverka på vår förståelse av patienten Ger ensidig och begränsad kännedom om patienter Människor kan tillskrivas egenskaper eller tillhörighet som de inte känner igen sig i Patienten kan bli sedd som kropp, inte individ Kategoriseringar fyller inte någon direkt medicinsk funktion Nekas en självständig och aktiv aktörsstatus Bedöms som mindre kompetent Definieras ofta som svag och sårbar, i behov av skydd Får inte möjlighet att använda och utveckla sina talanger Bli respektlöst bemött

Normkritisk ansats Synliggöra och ifrågasätta normer Flytta fokus från det som avviker till normen – gäller alla maktordningar Att vara normkritisk – förändra strukturer och bidra till ett samhälle som inte är diskriminerande SYNLIGGÖRA PRIVILEGIER GRANSKA SIN EGEN POSITION

Normkompetent vård Undvika förutfattade meningar/generaliseringar Minska risken för diskriminering, marginalisering Minska risken för felaktig diagnos/behandling Minska risken för maktövergrepp Visa respekt för patientens värderingar, önskningar och åsikter Förstå hur bemötande, diagnostik och behandling kan påverkas av kulturella faktorer Gå bortom den kliniska kontexten

Krävande lärande Ifrågasätta privilegierade positioner Kräver djupgående insikter om, och förändring av, sig själv Utmana och störa – emotionellt och intellektuellt engagemang, insikter om var gränserna för ens egna normer går Testa, utmana och förflytta – gå in i ovana eller utsatta positioner för att uppleva de normativa gränser och för/nackdelar som finns Måste kunna uttala oss kollektivt om kategorier för att kunna skapa förändring

När kan vi kalla oss normmedvetna? När vi är medvetna om hur normer och stereotypa föreställningar konstruerar vår förståelse av den sociala verkligheten, av människor vi möter Och inser att den därmed också konstruerar vår kunskap, vilken vi riskerar att betrakta som självklar och objektiv

Sjukdomsbegrepp - perspektiv