ESSENTIALS OF SOCIAL PSYCHOLOGY Hogg, M.A., & Vaughan, G. M. (2010)

…the scientific investigation of how the thoughts, feelings and behaviours of individuals are influenced by the actual, imagined or implied presence of others (Allport, 1954, s. 5). VAD ÄR EGENTLIGEN SOCIAL PSYKOLOGI?! Social

SOCIALPSYKOLOGI HANDLAR OM; … interaktioner – dvs mellanmänskligt samspel.

INTER(PERSONELL) = Mellan människor INTRA(PERSONELL) = ’Inuti’ människan.

Det är inte alltid lätt att vara människa. Vår tillblivelse bestäms av såväl intrapersonella som interpersonella omständigheter och skeenden… Socialpsykologi Problematiserar det ’vardagliga’ kring hur det är att vara just människa i sociala sammanhang i samhälle.

Socialpsykologi handlar m.a.o. om samspelet mellan individen och det sociala (eller samhället) - med allt vad det innebär. Enkelt uttryckt handlar socialpsykologi om hur det allmänna påverkar det specifika. Den enskilda människan får och utvecklar sina tankar, känslor, attityder och handlingar inom en social kontext och framför allt i samspelet med andra människor. Socialpsykologi

Socialpsykologin fokuserar på mellanmänsklighet, dvs. sätten på vilka vi relaterar till varandra. Studierna gäller bland annat fördomar, aggression och konflikt. Frågorna som man försöker besvara inriktas mot: Varför ogillar eller kanske till och med hatar vi varandra? Varför sårar och skadar vi varandra? Andra områden är mer positiva natur och handlar t ex om; konfliktlösning, gillande, kärlek och hjälpande/medmänsklighet; Hur kan man lösa konflikter på ett bra sätt? Varför tycker vi om eller älskar en viss sort av människor? Under vilka omständigheter hjälper vi andra?

Psykologin fokuserar primärt på vad som sker i människors mentala liv. Sociologin fokuserar huvudsakligen på de samhälleliga och kollektiva dimensionerna av mänskligheten. Någonstans i mitten finns ett tomrum som ger plats åt den socialpsykologiska vetenskapen.

Spänner över ett synnerligen brett forskningsfält och omgärdas av mängder av närliggande discipliner och kunskapsområden. Socialpsykologi

Konformitet, makt, inflytande, lydnad, diskriminering, stereotyper, sexism, rasism, fenomen i små och stora grupper, relationer, kollektiva beteenden, attityder, språk, kommunikation, beslutsfattande, ledarskap, identitet, kultur, vänskap, kärlek, sex, våld och aggressioner, altruism, prosociala och avvikande beteenden mm. Socialpsykologiskt fokus

…People are commonsense psychologists trying to understand the causes of their own and others people´s behavior (Hogg & Vaughan, 2010, s. 58).

Det sociala tänkandet…. Socialt tänkande - tankeprocesser och tankemönster under samspel i den sociala kontexten. Människor är stundom begränsade i sitt tänkande och tenderar hemfalla åt kognitiva genvägar. Andra gånger är hon taktisk, strategisk i förverkligandet av sina mål och visioner.

Kognitiva scheman är strukturer baserade på våra kunskaper och erfarenhet av människor, objekt, händelser och situationer, roller - och inte minst bilden av oss själv.

De föreställningar vi får av vår omgivning (medmänniskor) domineras av stereotypa uppfattningar, ’första- gången-intryck’, idiosynkratiska eller attributionistiska föreställningar. Vi har lätt att döma vår omgivning. Jaha, du är sån….

Stereotyper En följd av mänskliga behov av att dela in och kategorisera sina medmänniskor i specifika grupper. Det finns å ena sidan ett VI – och å andra sidan ett DOM…

Attribution Ett fenomen i vilken vi tillskriver våra medmänniskor egenskaper och förmågor utifrån ytterst begränsad information och eftertanke.

Vårt tänkande och tyckande påverkas av till viss del av humöret – dagsformen, men är i regel något relativt konstant. Vi lägger alltså våra medmänniskor på minnet utifrån deras personlighetsdrag, beteenden och kategoriserad grupptillhörighet. Jag vet vem du är…

Sätten att minnas våra medmänniskor bygger på olika kategoriseringssystem, vilka kan inrymma mängder av variationer. (Hogg & Vaughan, 2010, s. 40)

Människor tenderar att agera utifrån sina känslor, tankar eller både ock… Kognitiv modell

Selektiv varseblivning Självuppfyllande profetior: På en mer eller mindre autonom basis verkar vi människor betrakta världen utifrån vår förutbestämda uppfattning om densamma. Thomas teoremet; Om en person uppfattar en situation som verkligen, blir det också verklig i sina konsekvenser…

Introspektion Genom att titta på oss själva (introspektion) kan vi utveckla en bild av vem vi egentligen är. Men är bilden sann? Gör vi vad vi säger oss göra och tror vi egentligen på det vi säger oss tro på? Genom att jämföra oss med andra (attityder, känslor och beteenden) erhåller vi verktyg att förändra oss själva.

Jaget & identiteten… Self and identity take different forms. Unique attributes define the individual self. The collective self shares attributes with ingroup members that make them distinct from outgroup. The relational self is defined in terms of relationship with significant other people (Hogg & Vaughan, 2010, s. 88)

Trots att vi tycks ha så många olika roller att spela - i alla möjliga sammanhang och kontexter - tycks vi eftersträva integration av alla våra olika jag - något som antas ge bilden av vårt sanna jag. Jag är JAG, och JAG är MIG SJÄLV…

Roller & rollspel Människor antar roller för att hennes ’beteenderepetoar’ skall bli någorlunda förutsägbar för omgivningen. Människan spelar vanligtvis sin roll med hög trovärdighet. Respektive roll har sina begränsningar tack vare mer eller mindre institutionaliserade scheman. Ibland krockar som bekant rollerna…

Stundom kan de roller som en individ har att spela hamna i konflikt med varandra. Ex. Karriärmänniska vs småbarnsförälder. Tjänsteman vs medmänniska Chef vs kollega/medarbetare Rollkonflikt…

Människor eftersträvar vanligtvis harmoni mellan attityder, övertygelser och beteenden. I de fall vi inte lever som vi lär - eller på annat sätt agerar på sätt som är oförenliga med våra ideal - uppstår spänningar och ångest. Kognitiv dissonans

Roller har olika status. Med hög status följer makt. Med makt erhålls ökat handlingsmandat… Status

Vi skyddar och ökar på vårt självförtroende genom att organisera framställningen av oss själva. Vi kan antingen manipulerar vår omgivning till att uppfatta oss på ett fördelaktigt sätt eller så kan vi visa oss från vår allra bästa sida. Självförtroende – Self esteem

Attityder är inlärda, dvs. att de erhållits genom interaktion med omgivningen. Attityder behöver inte nödvändigtvis uttryckas i ord, utan kan lika gärna klarläggas genom handling. Attityder kan ses likt en sorts övertygelsernas praktik. Attityder

Gruppnormer ramar in de gemensamma reglerna för medlemmarnas interna samspel och interaktion. Gruppnormerna ger också vägledning för den enskilde, dvs. hur denne förväntas agera i förhållande till omgivningen. Groupnorms

Konformitet fordrar inte sällan att gruppens medlemmar underkastar sig nya beteenden, föreställningar och övertygelser – vilket alltså kräver att den enskilde undertrycker sin personliga till förmån för gruppens. Ex. Har vi bestämt något så ska det gälla alla… Konformitet

Om förhållandena är de rätta riskerar vi alla hemfalla åt blind lydnad. Auktoriteter kan under speciella betingelser till och med förmå oss agera mot vår egen vilja. Ex. Milgrams beryktade experiment… Lydnad…

Det finns huvudsakligen två grundläggande teoretiska utgångspunkter när det kommer till att förklara aggressivitet som fenomen. Det finns de som hävdar att aggressiviteten är naturligt medfödd (dvs. biologiskt betingad), medan andra gör gällande att aggressivitet fordrar inlärning (dvs. socialt betingat). Aggressivitet – något naturligt ?!?!

En grupp är en samling människor som tillsammans definierar sig som en gemensam grupp. Gruppen delar en uppsamling attityder och övertygelser som vuxit fram ur medlemmarnas normer. Medlemmarna delar vanligtvis ett gemensamt mål,, varpå de är ömsesidigt beroende av varandra. Groups….

Vi ansluter oss till grupper då vi önskar: …åstadkomma något som vi svårligen hade klarat av på egen hand, …erhålla någon form av identitet och känsla av att tillhöra, …vinna sympatier för vår sak eller ståndpunkt, …socialt utbyte genom interaktion med våra medmänniskor. (…söka ’skydd’ hos likasinnade?!?!) Varför grupper?!

Ingen kan förneka den påverkan som grupper har över våra liv. Vi tycks helt enkelt ha ett behov av att tillhöra grupper - och hur vi uppfattar dessa grupper är föremål för socialpsykologiska studier. En del grupper är formella - andra informella. En del grupper tillhör vi hela livet, andra grupper tillhör vi under vissa perioder i våra liv. I dagens samhälle tillhör vi som regel en mängd olika grupper, beroende på vilka vi är samt vilka intressen vi har.

Subgrupper växer fram då det inom ramen för den ursprungliga gruppen uppstår oförenliga förhållanden, konflikter eller andra former av meningsskiljaktigheter bland dess medlemmar. Subgrupper är inte sällan s.k. ’mot-kulturer’. Subgrupper

Att vara en gruppmedlem är en dynamisk process. Vår känsla för vad som anses vara gemensamma åtagande förändras över tid. Rollerna kan skifta eller på annat sätt rotera inom gruppen. Vi uthärdar som regel tvära övergångar vid rollskiften. Socialiseringen fortskrider på olika sätt över tid. Vissa roller är mer åtråvärda än andra då de bringar ökad status. Gruppmedlemskap…

Groupthink - ett fenomen där medlemmarnas trängtan efter enhällighet och s.k. ’samförstånd’ överträffar behovet av att fatta beslut på logisk och rationell grund. Groupthink…

Leadership! Förtroende är viktigt när det kommer till ledarskap. Ledare som hänger sig åt ’rättvise- ageranden’ i samband med beslutsfattande uppfattas som regel som förtroendeingivande.

Ledaren måste få gruppmedlemmarnas tillåtelse att vara innovativ och successivt prova sig fram. Innehavaren av ledarrollen behöver med andra ord ha en viss mån av ’idiosynkratisk kredit’. Förtroende för ledaren

Att vara chef innebär att individen är formellt tillsatt sin position. Att vara ledare innebär att individen visar förmåga att få andra medmänniskor att verka mot ett gemensamt mål. Vad händer när chefen inte är någon ledare?!?! Och vad sker när ledaren inte är chef?!?! Leadership…

Tack för idag!