 Statsbidragen till Studieförbunden  Fördelningsmodell 2007 –är till sitt innehåll förutom regelverk och riktlinjer en omfattande reflektion över folkbildningsverksamheten.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
KOM-KL Ett omställningsavtal för anställda i kommuner, landsting och Pactaföretag som träder i kraft 1 januari 2012.
Svensk idrott världens bästa
 " Gränsen mellan folkbildning och utbildning – något som förenar eller skiljer?" Konferensen: Samverkan och flexibilitet för livslångt lärande 2013 Folkbildningsrådet.
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
J U S T I T I E D E P A R T E M E N T E T Insatser för att värna och fördjupa den svenska demokratin.
Självförvaltning Bollnäs kommuns skolplan
Föreningsstöd En kväll för information och samtal.
Läsfrämjande inom studieförbunden Kultur i Väst
Socialdepartementet Strategi för funktionshinderpolitiken Nationell konferens 16 mars 2011 Ulrik Lindgren Politisk sakkunnig för Maria Larsson.
Prestationbaserade statsbidrag till insatser för äldre.
Nordiska kommunala chefsrevisorskonferensen Helsingfors 18 – 21 augusti STADSREVISIONEN SIDAN 1.
En reviderad läroplan för förskolan
Verksamhetspresentation av Tunets fritidshem
 Kvalitetsarbete i svensk folkbildning Folkbildningsrådets perspektiv.
Sedan den 1 juni 2013 har den nybildade myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvaret för tillsyn av hälso- och sjukvård, socialtjänst och.
Fullmäktigeuppdraget och kommunallagen
BILDA + SENSUS SENSUS + BILDA. Beslut och vision Utgångspunkter för en vision -att möta en omvärld i förändring -tillsammans är vi så mycket mer -utgångspunkter.
Välkommen till ESF:s seminarium
Folkbildning som del av energi- och klimatstrategi.
Välkommen till årets Ordförandeseminarium 4 – 5 oktober 2014 Här möts vi som vill göra skillnad! 1.
 Stockholm 1 oktober  Folkbildningsrådets uppdrag  Etik och gränsdragning  Översyn av statsbidragssystemet  Samtal och diskussion.
Sveriges 4H – lära genom att göra. Sveriges 4H Internationell organisation: 80 länder 100 år gammal organisation medlemmar i Sverige bred verksamhet.
Inledning Initiativet till värdegrundsarbetet kommer från de tio medverkande idrotter i Göteborg som började diskutera möjligheten för barn att prova flera.
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Välkommen till Studiefrämjandets ledarintroduktion!
Några reflektioner kring LSS/LASS-verksamheten
Förslag till verksamhetsinriktning och ekonomiska förutsättningar för 2014 SISU-stämman 2011 beslutade attFS ges i uppdrag att i dialog arbeta fram rutiner.
Förslag till innehåll Beskrivning av SISU Idrottsutbildarnas resa Nyläge från och med 2008 Samarbeten med idrotten Samtal.
Elevdemokrati i praktiken
Informationsstrategi
Personalpolitisk inriktning
Särskilt pedagogiskt stöd
Möten förändrar människor, människor förändrar världen
Uppdrag Ersättning Migrationsverket
Nämndplan 2015.
Asylsökande och kommunmottagna, utfall och prognos Källa: Migrationsverket.
Förslag till kompetensutvecklingsprogram för anställda inom funktionshinderområdet i Halland, för åren Augusti 2015.
Resultat av KKiK Kommunens Kvalitet i Korthet deltog 41 kommuner 2015 deltog ca 240 kommuner.
SIDAN 1 Reform för nyanländas etablering.
Arbetsmarknadspolitiska insatser för kvinnor och män Hur effektiva är programinsatser utifrån ett könsperspektiv? Christer Gerdes.
Idrottslyftet – mer och fler Utformning av kommande arbete.
Skoldialogen - samverkan för bästa skola Växjökonferensen den 27 januari 2016 Marie Sedvall Bergsten, Undervisningsråd.
Ekonomirapporten, april 2016 – Om kommunernas och landstingens ekonomi Diagrammen.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Välfärdens finansiering 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Ekonomiska styrningen Styrningen långsiktig och strategisk Flexiblare – skilda förutsättningar Årliga återrapporteringskrav – mindre omfattning.
REGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM.
Länsstyrelsens nya uppdrag insatser för asylsökande m.fl.
Innehåll Syftet med föreningsbidrag Krav på förening som söker bidrag
Statsbidragen till Studieförbunden
Bidrag för sanering av förorenade områden för att bygga bostäder
Pensioner och försäkringar
Det här är Folkbildningen i Västmanland
Miljömålen består av tre slags mål
Folkhögskolornas ekonomi
Särskilda statsbidrag Ekonomi och administration
Wifi: ACC_Wireless. Lösenord:
Folkbildningens betydelse
Effektiv, trygg och säker utskrivning
Statsbidrag till studieförbund 2017
Introduktion till processen för balanserad styrning
VÄRDEGRUND/ SÄKERHET/ BEMÖTANDE
Miljömålen består av tre slags mål
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Nätverkspolicy
KPR
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Presentationens avskrift:

 Statsbidragen till Studieförbunden  Fördelningsmodell 2007 –är till sitt innehåll förutom regelverk och riktlinjer en omfattande reflektion över folkbildningsverksamheten. Den låter sig inte enkelt och absolut inte heltäckande beskrivas i några powerpointbilder. Detta underlag är framtaget som stöd i informations- och utbildningssammanhang. Men ha alltid källmaterialet tillgängligt för kompletteringar och fördjupningar. Kort version

 Statsbidragen till Studieförbunden  Fördelningsmodell 2007 –Riksdagens syften med anslaget till folkbildningen har varit vägledande  Studieförbunden förväntas att utifrån egna värderingar och höga kvalitetsambitioner –arbeta långsiktigt och med inriktning på egna mål och med hög kvalitet, –stärka människors kunskap, självtillit och delaktighet i demokrati och övrigt samhällsliv, –skapa möten mellan människor med bakgrund i olika länder, kulturer och livssituationer, –vända sig till och engagera människor som inte har samma förutsättningar som andra att ta del av folkbildningsverksamhet

 Kriterier och ansvar  I linje med statens syften och FBRs riktlinjer  Styrelsernas ansvar  Målgruppsverksamhet ett grunduppdrag

 Tre verksamhetsformer  studiecirkel  kulturprogram  annan folkbildningsverksamhet

 Studiecirkelns kännetecken  deltagaren avgör själv om han/hon vill delta,  deltagarna har inflytande över innehåll och upplägg,  den leder till ett lärande vars syfte är utveckling  och förändring,  kunskap söks gemensamt och samtal och diskussion är en viktig del,  det finns tid för reflektion och eftertanke mellan sammankomsterna,  det finns studiematerial med studieplan eller arbetsplan,  ledaren är godkänd av studieförbundet och har fått introduktionsutbildning.

 Kulturprogram –Programmen ska ha en sådan utformning i tid och rum att de bidrar till att skapa  delaktighet,  upplevelse och  eftertanke –I korthet  Minst 30 minuter  Fysiskt deltagande (ej distans)  Studieförbundet ansvarig anordnare i alla skeden från annonsering till genomförande

 Annan folkbildningsverksamhet –Den friare och flexiblare verksamhetsform som ska motsvara statens och studieförbundets generella kvalitetsambitioner möjliggör att  pröva nya former  utveckla folkbildningsverksamhet  nå nya svårrekryterade grupper  Minst tre deltagare inkl ledare  Deltagare kan vara yngre än 13 »(Folkbildningsanslaget är inte avsett för barnverksamhet)

 Bidragets användning och avgränsning I  Ej statsbidragsgrundande –Utbildning, som genomförs på någons uppdrag eller som tillkommit genom anbudsförfarande. –Verksamhet där någon annan ställer krav på deltagaren att lära vissa moment, delta i viss verksamhet eller under viss tid är inte statbidragsberättigad. –Utbildning där deltagandet är en förutsättning för uppbärande av ekonomisk ersättning.

 Bidragets användning och avgränsning II  Verksamhet som är annan huvudmans ansvar och för vilken annat statsbidrag än folkbildningens utgår, ska inte finansieras av folkbildningsanslaget. –Exempel:  grund- och gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning,  verksamhet enligt Lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS),  verksamhet inom Migrationsverkets ansvarsområde,  Svenska för invandrare.

 Bidragets användning och avgränsning III –Studieförbunden är ansvariga för den verksamhet som genomförs och redovisas tillsammans med medlems- och samverkande organisationer.  Reguljär föreningsverksamhet kan aldrig redovisas som folkbildningsverksamhet. –Exempel på reguljär föreningsverksamhet är  styrelsesammanträden,  föreningsmöten, kommittésammanträden, valberedningssammanträden och liknande  verksamhet som syftar till utövande av lek, spel och idrott  produktion/tillverkning kan inte rapporteras som statsbidragsberättigad studiecirkel

 Studieförbundets ansvar för internkontrollen  Studieförbundens förbundsstyrelse har ansvaret för att verksamheten följer såväl Folkbildningsrådets kriterier som studieförbundets interna mål och anvisningar.  Folkbildningsrådets styrelse har beslutat att studieförbunden ska:  ha av förbundsstyrelsen fastställt dokument om riktlinjer för folkbildningsverksamheten inom studieförbundet  utbilda förtroendevalda och anställda kring studieförbundets ansvar och anordnarroll  varje år granska minst 5 procent av verksamheten i studietimmar räknat  årligen lämna särskild redovisning om planerad och genomförd internkontroll till Folkbildningsrådet

 Bidragets konstruktion  Grundbidrag 60 procent –60 procent (cirka 820 miljoner kronor beräknat på 2006 års bidragsnivå) av statsbidraget fördelas som ett grundbidrag.  Verksamhetsbidrag 40 procent –Kulturprogrambidrag 10% –Förstärkningsbidrag 12% –Verksamhetsrelaterat bidrag 18%

 Verksamhetsbidrag  Kulturprogrambidrag  10 procent (cirka 136 miljoner kronor beräknat på 2006 års bidragsnivå) av statsbidraget till studieförbunden avsätts till kulturprogramverksamhet.  Bidraget till kulturprogram år beräknas på ett genomsnitt av genomförda kulturprogram år 2004 och Därefter omfördelas bidraget varje år och beräknas i förhållande till antal statsbidragsberättigade kulturprogram senast redovisat verksamhetsår. För att undvika en urholkning av statsbidraget per program kommer beräkningsunderlagets ökning per studieförbund respektive år att begränsas till 10 procent.

 Verksamhetsbidrag  Förstärkningsbidrag  12 procent (cirka 164 miljoner kronor beräknat på 2006 års bidragsnivå) av statsbidraget till studieförbunden avsätts till förstärkningsbidrag för deltagare med funktionshinder samt deltagare, som invandrat och har behov av språkligt stöd i svenska.  Fördelningen år grundas på en sammanvägning av tidigare utbetalda bidrag för verksamhet med målgrupperna år 2004 och Från och med år 2009 omfördelas förstärkningsbidraget varje år utifrån genomförda insatser med merkostnader senast kända verksamhetsår d v s år 2007.

 Verksamhetsbidrag  Verksamhetsrelaterat bidrag  18 procent (cirka 246 miljoner kronor beräknat på 2006 års bidragsnivå) av statsbidraget till studieförbunden avsätts till ett verksamhetsrelaterat bidrag. Beräkningsunderlag för bidraget är antal statsbidragsberättigade studietimmar, studiecirklar och deltagare i studiecirklar samt med halva värdet antalet arrangemang, deltagare och studietimmar i annan folkbildningsverksamhet.  Den verksamhetsrelaterade bidragsdelen år 2007 grundas på ett genomsnitt av för statsbidrag godkänd verksamhet år 2004 och Bidraget omfördelas varje år och för år 2008 är år 2006 är beräkningsgrund för bidraget.