Folkhälsa – LiÖ Organisationen inom LiÖ Hälsorådet LiÖ Styrning/ledning: LiÖ Behovsanalys- Uppdrag/åtagande – Avtal Processledare och styrgrupp i varje.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

Lokal evidens - Loke En modell att använda för lokal uppföljning av till exempel missbruks- och beroendevården.
Barns psykiska ohälsa – ett prioriterat arbete
Upplägg Vad är folkhälsa? Definition och övergripande rekommendationer för hur man bör arbeta Vad ska vi göra inom folkhälsa? Mål och styrdokument Vad.
Framtida överenskommelse om långsiktigt, hållbara strukturer som stödjer en evidensbaserad praktik inom socialtjänst och därtill hörande hälso- och sjukvård.
Hälsolyftet och LSH-studien
PSYNK – Nuläge Östra Norrbotten.
Samverkan kring förebyggande barn- och ungdomsarbete Dokumentation
Samordnare Digital agenda Västra Götalands län
VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.
Länets kommuner i samverkan
 ”Lyfta” barn och ungdomsfrågor som ett viktigt, prioriterat område för landsting, regioner och kommuner  Barn & unga utgör 1/3 av befolkningen och tillbringar.
Närvårdssamverkan Csadadas Asdas Ksaldjaksld Saldöksaldö Närvårdssamverkan Södra Älvsborg.
Projekt in- och utskrivningsklar patient
Förebyggande rådet i Enköpings kommun
Vårdsamverkan Fyrbodal
Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter
Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Presentation av fokusrapporten: Prevention inom hälso- och sjukvården
Mår du bra nu? Fråga 1=Ja 2=Nej 3=Vet ej. Andel i Östergötland som anger sin hälsa som utmärkt eller bra.
Folkhälsoteamet norra Örebro län, Barns och ungdomars livsvillkor och levnadsvanor 20 Äldres hälsa Jämlik hälsa – social hållbarhet Metod -
Bilder för lokal utbildning
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
SAMVERKANSPLAN - östra Norrbotten
Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande Foto: Colourbox.
Det goda föräldraskapet I samarbete med Örebro Universitet.
Vi blir Region Jönköpings län
Forskningspåverkan i praktiken. Vad gör SKL?  Alla kommuner, landsting och regioner medlemmar  Intressebevakning  Medlemsstöd  Utvecklingsfrågor.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
LiÖ:s kunskapssammanträde Folkhälsopolitiskt program för Östergötland Beslutades av alla kommuner och landstinget i november 2001.
Tidiga insatser för psykisk hälsa
1 Handlingsprogram för folkhälsoarbetet Fastställt av regionfullmäktige i september FHK2003.
Vilken roll har de idéburna organisationer Kärt barn har många namn – idéburna, ideella, non-profit, kooperativ och sociala företag Unikt inte komplement.
Barn i Riskmiljö Nätverk Närvård CFL Söderhamn 22 februari 2013 Karin Gisselman Processledare Kunskap till praktik.
Verksamhetschef Barnsjukvården Östra Norrbotten
PRODIS – PReventiOn av Dopning I Sverige. STAD:s uppdrag från FHI 1. STAD fått ett uppdrag av FHI att samordna det nationella nätverket PRODIS 2. Aktörerna.
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Regional utvecklingsstrategi – RUS – antogs 2010 Mobilisering och kraftsamling Regionala prioriteringar En riktningsgivare med vision, mål och strategier.
Förbättra villkoren för det civila samhället – ideella föreningar, stiftelser, trossamfund, nätverk och andra aktörer – som en central del i demokratin.
Värmland Missbruks- och beroendevård för Värmlänningen!
Regionalt folkhälsoarbete i Gävleborg
Presentation av Folkhälsoplanerare Emma Hevelius
Framtidens bästa primärvård
ArbetSam – Erfarenheter och satsningar
Information om VästBus/SIP till nyanställda. Skaraborgs Sjukhus Aktivitetsplan Genomförandeplan Vårdplan Handlingsprogram MVC & BVC HABILITERINGEN BUP.
Socialdepartementet En samlad strategi för ANDT- politiken Maria Renström Ämnesråd och gruppledare ANDT och Socialtjänst Socialdepartementet.
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 Överenskommelse mellan staten och SKL.
KIVO Kvalitetssäkrad inkludering i vård och omsorg – (2012)
Ett steg vidare för evidensbaserad praktik till nytta för brukare och patienter Fjärde steget i reformen av myndigheter Samlad, effektiv och behovsanpassad.
Folkhälsopolitiskt program för Östergötland Beslutat av landstinget och kommunerna i Östergötland.
Mats Hellstrand, för temagrupp Indikatorer-Avtal-Ersättning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Indikatorresultat verksamhetsår 2014.
1 Verksamhetsplan Verksamhetsplanering Verksamhetsidé Värdegrund Vision SWOT-analys Strategier Mål Handlingsplaner Uppföljning Varför finns vi?
HFS – nätverkets grundidé Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/Region Östergötland Nationell koordinator för.
Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Uppföljning av år 2015 HFS-nätverket.
Välkommen!. Välkommen! Fortsatt utveckling av e-tjänsten Stöd och behandling Anette Cederberg Programansvarig SKL Rebecca Anserud (H)järn kolls ambassadör.
Samverkansarenor utifrån Fredagsgruppens perspektiv
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg
Målområde 8 En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Arbetsgrupper och VIP Februari 2018.
Vägledningsdokument för Vuxna Psykiatri Missbruk
Varför en satsning på psykisk hälsa?
Vad innebär regionbildningen?
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Projektplaner maj 2018 för förstudie tidiga insatser på skolans arena vid, eller risk för, psykisk ohälsa.
Nätverksmöte rektorer IM Skaraborg 6 september 2018
STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING
Maria Nordin Institutionen för psykologi
Förbundsdirektörens rapport
Universellt preventionsarbete – tidigt främjande insatser
Presentationens avskrift:

Folkhälsa – LiÖ Organisationen inom LiÖ Hälsorådet LiÖ Styrning/ledning: LiÖ Behovsanalys- Uppdrag/åtagande – Avtal Processledare och styrgrupp i varje länsdel för Hälsofr / Sj föreb. Uppdragsgivare: Hälsorådet, Närsjukvården, (Länscentrum) Målgrupp:Patient, befolkning, medarb Arbetande nätverk i resp länsdelar med representanter från verksamheten. Ex: Hälsosamordnare/Far/Tobak Stödstrukturer Nationellt HFS-nätverket SKL/Soc styrelsen LiÖ FHVC, HU, FoU Referens- sakkunniggrupper LiÖ- övergripande, ex: FaR, Tobak, Skador

Begreppen Folkhälsa, Hälsofrämjande, Prevention??? Folkhälsa - ett samlat begrepp för hälsotillståndet i en befolkning med utgångspunkt från ”Hälsans bestämningsfaktorer” (Dahlgren & Whithead, 1991). Hälsofrämjande och Hälsofrämjande förhållningssätt- ett konventionellt begrepp - befolkningsstrategier - arena perspektivet - arena perspektivet - stödja individer i att ändra beteende och ta ansvar för den egna hälsan. för den egna hälsan. Prevention/sjukdomsförebyggande – omfattar alla åtgärder och nivåer för att förebygga ohälsa. Olika tolkning inom bio-med och folkhälsovetenskapen. Källor: ”Att hitta skatten i sitt eget hus”, SKL; Folkhälsovetenskaplig lexikon. Nationella temagruppen HFS

Hälsans bestämningsfaktorer

Olika roller med gemensamt mål i sikte HoS Tillsammans Kommunen HoS Tillsammans Kommunen En mer hälsofrämjande HoS, LiÖ-s handlingsplan Uppdrag: Bidra med kunskap om sjukdomars och hälsans bestämningsfaktorer, dess fördelning och hur den kan påverkas. Aktivt delta i det egna lokalsamhällets, regionens och nationens insatser för att påverka grundläggande orsaker till sjukdom och ohälsa Målomr - 6 Gemensamt folkhälsopol itiskt program Arenor Förskola Skola Arbetsliv Intresseorg Hälsoråd m fl ”Välfärd och hållbar utveckling ” - Delaktighet och inflytande - Integration och mångfald. -Trygghet - Resurshushållning och resursanvändning. -Hälsa och livsstil Målomr 1-5

Folkhälsa – LiÖ och länets kommuner ”Länsgruppen för Folkhälsa”  Start: maj 2007  Deltagare: 13 kommuner (folkhälsostrateger/motsv), LiÖ (processledare, sakkunniga, ledningsstaben LiÖ) Östsam/Läns-Slako, Länsstyrelsen.  Syfte och mål: Forum för erfarenhetsutbyte, epidemiologisk bevakning, uppdatering av Folkhälsopolitiskt program /handlingsprogram, utveckling, stödfunktion.   En samarbetspart mot nationella organ som FHI.

Folkhälsa – LiÖ och länets kommuner Länsskadegruppen  Start: 1999 ”Handlingsprogram för skadepreventivt arbete i Östergötlands län”  Medverkande: FHVC, Äldrecentrum, länets kommuner, HU och aktuella intressenter.  Uppdrag: ” Ge förutsättningar för erfarenhetsutbyte och regelbunden spridning av internationell, nationell samt lokal information och kunskap om skador, olycksfall och skadeförebyggande arbete”  Mål: Bidra till måluppfyllelsen i ”Handlingsprogrammet för skadepreventivt arbete i Östergötland”.

Folkhälsa – LiÖ och Norrköpings kommun Struktur-/ processperspektivet – några ex  Familjecentraler  Ungdomshälsan  Barnfetma – BHV, SHV, Barnklinik, Ungdomshälsa, BUP, KIR  Drogförebyggande arbete – ex ”Drog-dagen 20/5”  ”Leva livet” – studiematerial för ungdomar år  Missbruk/beroende – försöksverksamhet två vc (Sandbyhov och Såpkullen)  Lokala hälsoråden  Skadeförebyggande arbete  Hälsokommunikatörerna i SFI undervisningen  Äldrehälsa – ex, nutritionsprojekt, seminariedag hösten -08

Exempel i processperspektivet Hur tar vi hand om ”barn mellan 30-40”?  VPP övervikt/fetma visar på brister inom HoS i omhändertagandet av barn med ISO- BMI >30, men också på möjligheter inom HoS och skola/SHV.  En arbetsgrupp ( primärvård, BVC, SHV, barnklinik) tillsatt med uppdrag att ta fram en modell för omhändertagande av målgruppen.  Utgångspunkten är ”barnet i centrum”, dvs inom vilken arena skall insatserna bedrivas för att bäst tillgodose barnets behov?  Vilka metoder ska användas – evidens och kostnadseffekt?  Hur ska vi forska/utvärdera och bidra till utvecklingen av metoder?  Fortsatt utvecklingsarbete inom LiÖ för hela målgruppen

Exempel i processperspektivet ”Skaderegistrering på akuten”  Skadeförebyggande arbete – många aktörer med gemensamt uppdrag/mål.  Vem gör vad?  Hur kan vi dra nytta/lärdom av varandras insatser?  System för återapportering!  Utveckling – skaderegistrering i primärvård/hemtjänst?