Miljötillståndet i hav, sjöar, ytvatten och grundvatten och Jordbrukets påverkan på miljötillståndet i vatten, EU:s vattendirektiv. Markus Hoffmann, LRF

Tidtabell för EU:s vattendirektiv Karaktärisering av vattenmiljöer Fördjupad analys Första översiktlig beskrivning Påverkansanalys, undantag, status- och riskbedömning Övervakningsprogram fastställs och startar Åtgärdsprogram och förvaltningsplan fastställs 2010Finansieringssystem fastställsFörorenaren betalar (PPP) 2012Åtgärder genomförs 2015Miljömålet uppfyllsEv. förlängd tidsfrist / mindre stränga krav 2021 / 2027

Statusbedömning av Sveriges sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten Otillfredsställande Hög God Måttlig Dålig Ingen eller mycket liten avvikelse från opåverkade förhållanden Liten avvikelse från opåverkade förhållanden Måttlig avvikelse från opåverkade förhållanden

Statusklassning för Söderköpingsåns avro

Sötvatten och kustvatten som har eller är i risk för övergödning Källa: Förvaltningsplan för Södra Östersjöns vattendistrikt

Så klassas Sveriges sjöar och vattendrag

Ansvarsfördelning mellan myndigheter

Vattendirektivets andra cykel Uteblivna ”extraåtgärder” i cykel 1 leder till stora förväntningar på desto fler åtgärder nu. Stort fokus på minskat fosforläckage från växtodlingen. Vattenmyndigheterna har en faiblesse för lagstiftning Beslut 2 dec 2015

Dessa 8 åtgärder ska ge god ekologisk status 1.Skyddszoner 2.Anpassade skyddszoner 3.Kalkfilterdiken 4.Strukturkalkning 5.Fosfordammar 6.Våtmarker 7.Ingen stallgödsel till P-klass V-jordar 8.Tvåstegsdiken

Kväve och fosforhalt i Sveriges sjöar

Fosforhalt i Europas floder

Östersjöns avrinningsområde

Avrinningsområdets yta är 4 gånger så stort som Östersjöns yta - ca 85 miljoner människor

Flygfoto algblomning Landsort

Syrebrist i Östersjön Källa. Naturvårdsverket, Monitor 14

Fig. 2 Time series of annual average total river runoff (Q), nitrogen (N), and phosphorus (P) loads from land and atmosphere to the whole Baltic Sea. AMBIO A Journal of the Human Environment © Royal Swedish Academy of Sciences /s x N och P-tillförseln till Östersjön under 150 år

Svåra problem med gödselhantering i Leningrads län

Baltic Sea Action Plan (BSAP) undertecknad 3 oktober 2013 Forskare har fastställt en total mängd N och P som utsläppen årligen måste minska med. ( ton N och ton P). Denna mängd har sedan fördelats ut mellan länderna så att varje land fått ett beting. (Sverige: ton N och 530 ton P) Blir mer eller mindre det svenska genomförandet av EU:s Havsmiljödirektiv “ …nutrient accounting at farm level by 2018.”

Dessa EU-direktiv styr Sveriges bönders miljöarbete (och andra bönders också) 1. Nitratdirektivet (övergödning) 2. Vattendirektivet ( övergödning – sötvatten) 3. Havsmiljödirektivet (övergödning - havet) 4. Takdirektivet (ammoniak) 5. Industriutsläppsdirektivet (ammoniak) 6. Natura 2000 (naturvård) 7. Direktiv om hållbar bekämpning (växtskydd)

Medelläckage – kväve, kg N per hektar

Medelläckage – fosfor, kg P per hektar

Svenska lantbrukets tidsaxel för vattenvård

Sverigekartan för kväveutlakning

Läckagemosaik i ett 900 ha avrinningsområde

En 34 ha skånsk åker

Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU 36 års kväveutlakning på ett skifte på en växtodlingsgård i Skåne

Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU 33 års kväveutlakning på ett skifte på en djurgård i Halland

Kvävehalt i dräneringsvattnet under 35 år på ett vanligt skifte hos en mjölkbonde i Sörmland Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU

Nitrat i dricksvattnet I livsmedelsverkets kungörelse för dricksvatten används Nitrat som uttryck. Det generella hälsogränsvärde som används i EU och av WHO är 50 mg NO3/l. Det motsvarar 11.4 mg NO3-N/l Håll isär nitrat och nitratkväve NitratNitratkväve 50 mg/l11,4 mg/l

Nitrathalten i brunnar NO 3 (mg/l) > < 1

Bedömda problem med grundvattenkvaliteten SGU DGV – Databas för Grundvatten. Rapport 2004:15

Nitrat i Europas grundvatten