Folkhälsovetenskap - introduktion Peter Korp Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Tre grundläggande folkhälsobegrepp Folkhälsa Folkhälsovetenskap Folkhälsoarbete

Folkhälsa En befolknings hälsotillstånd avseende både nivå och fördelning. En befolkning med god folkhälsa ska alltså har så bra hälsa som möjligt och så jämlikt fördelad hälsa som möjligt. Hälsa mäts på individnivå – samhällsmedborgarnas aggregerade hälsostatus det som definierar en folkhälsa inom en befolkning.

Folkhälsovetenskap Folkhälsans teoretiska kunskapsområde. Folkhälsovetenskapen utgår ifrån ett allmänt intresse, d v s inte enbart någon speciell samhällssektor. Fokus ligger på hälsans bestämningsfaktorer i vid bemärkelse. Utgångspunkten är att förbättra hälsan i den allmänna befolkningen. Ejlertsson G. & Andersson I. (2009), s. 22

Definition av folkhälsovetenskap av Konsortiet för akademiska folkhälsoutbildningar ”Folkhälsovetenskapen studerar hälsotillståndet och dess förändringar och fördelning i befolkningen och de faktorer som inverkar samt hur man påverkar hälsoutvecklingen och klyftorna i hälsa mellan olika grupper i samhället. Folkhälsovetenskapen använder gränsöverskridande forskningsansatser och fokuserar speciellt livsvillkorens, levnadsvanornas, miljöns, samhällsstrukturens och hälsosystemens betydelsen för hälsoutvecklingen. Kunskaper och kompetenser skapas för hälsofrämjande arbete och förebyggande av sjukdom och skada och för kritisk värdering av effekter och åtgärder.” Ejlertsson G. & Andersson I. (2009), s. 23

Grundläggande distinktion mellan medicinska och samhällsvetenskapliga perspektiv inom folkhälsovetenskapen

Folkhälsoarbete Folkhälsans praktiska arbetsområde – många nivåer och sektorer i samhället som berörs – tvärsektoriellt arbetsområde. Både sjukdomsförebyggande (patogenes) och hälsofrämjande inriktning (salutogenes). ”…kollektiva, organiserade interventioner, vilka sker inom stödjande system för att vara uthålliga. De är befolkningsinriktade och fokuserar på förbättring av hälsan, inkluderande en ökad jämlikhet i hälsa” (Ejlertsson & Andersson, s. 23)

Two directions for public health (Beaglehole and Bonita 2004: 252) CharacteristicsBroadNarrow Definition of healthBased on WHO constitutionAbsence of disease Underlying theorySocio-Structural”Lifestyle” Motivating concernsInequalities in health; alleviating poverty to improve health; sustainable development Individual risks of disease Major public health activitiesLinkage of public health sciences with policy and programmes Cost-containment; disease prevention, especially in high risk groups Place of epidemiologyBalanced by other methods; and clinical participatory research Emphasis on technique and molecular epidemiology AdvantagesPotential long-term global benefits Short-term benefits DisadvantagesRisk of failure because of breadth of concerns Failure to address fundamental threats to global health

The essential elements of modern public health theory and practice are: the emphasis on collective responsibility for health and the prime role of the state in protecting and promoting the public’s health; a focus on whole populations; an emphasis on prevention, especially the population strategy for primary prevention; a concern for the underlying socioeconomic determinants of health and disease, as well as the more proximal risk factors; a multi-disciplinary basis which incorporates quantitative and qualitative methods as appropriate; and partnership with the populations served. (Beaglehole and Bonita 2004: 175)

Hållpunkter för ”den nya folkhälsans” utveckling McKeowns hypotes - ekonomiska tillväxten viktigare för hälsoutvecklingen än medicinska insatser, Lalonde - krävs mer än utbyggd hälso- och sjukvård för att förbättra hälsan i en befolkning – hälsofältmodellen (sjukvården, biologin, livsstilen, miljön)

Kort historik Statens institut för folkhälsan bildades 1938 – dock med fokus på hygienfrågor. Begreppet folkhälsa försvann från den offentliga debatten från efterkrigstiden och fram till 1980-talet. Dåvarande Sjukvårdslagen ändrades 1983 till Hälso- och sjukvårdslagen med syftet att ”skapa en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”. Statlig utredning 1985 där folkhälsa anges som ett framtida politikområde. Starkt fokus på folkhälsofrågor från 1990-talet och framåt.

Sveriges elva målområden för folkhälsan 1.Delaktighet och inflytande i samhället 2.Ekonomiska och sociala förutsättningar 3.Barns och ungas uppväxtvillkor 4.Hälsa i arbetslivet 5.Miljöer och produkter 6.Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7.Skydd mot smittspridning 8.Sexualitet och reproduktiv hälsa 9.Fysisk aktivitet 10.Matvanor och livsmedel 11.Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Hälsotransition Övergångar mellan olika sjukdomsmönster i samhället. Hjort – tre dominerande vågor under 1900-talet: 1.infektionssjukdomar, 2.vällevnads-/livsstilssjukdomar 3.samsjukdomar/tillitsbristsjukdomar

Hälsotransition 1.Minskades med hjälp av olika folkhälsoinsatser – förbättra levnadsförhållanden (fokus på hygien). Förbättring av levnadsförhållanden viktigare än medicinska insatser. 2.Främst hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, olyckor och en stor del av de muskuloskelettala problemen. Växte fram parallellt med industrialismen. Livsstilssjukdomar fortsatt aktuella i vårt samhälle. Betydelsen av människors beteende avseende mat, motion, sömn, tobak, droger är avgörande för livsstilssjukdomarna. 3.Det rika postindustriella samhällets sjukdomar – samliv, samarbete, samvaro och samhälle. Psykiska, psykosomatiska och psykosociala problem. Depressioner och utbrändhet.

Folkhälsa som politikområde Relationen mellan individuell frihet och kollektivt ansvar – statens roll? Politik – de processer genom vilka makt utövas och politiska beslut fattas Policy – den förda politikens principer och faktiska sakinnehåll Tendens att politikområden präglas av ”realpolitik” mer än av debatt och diskussion om policyfrågor

Folkhälsopolitik Genom politik förbättra folkhälsan med fokus på de frågor som har med hälsans nivå och fördelning i befolkningen att göra. Skillnad mellan ”hälso- och sjukvårdspolitik” (mål och prioriteringar inom hälso- och sjukvården) och ”hälsoinriktad samhällspolitik” (sektorsövergripande). Skillnad mellan ”hälsopolicy” (fokus på hälso- och sjukvårdens och hälsosystemens betydelse för folkhälsan) och ”folkhälsopolicy” (fokus på hälsans bestämningsfaktorer, tvärsektorialitet).

Styrningsformer Målstyrning Lagstiftning Ekonomisk styrning Kunskaps- och informationsstyrning Styrning genom uppföljning och utvärdering