ETIK vt -16 ETISK EGOISM OCH SOCIAL KONTRAKTSTEORI

ETISK EGOISM

PSYKOLOGISK OCH ETISK EGOISM Psykologisk egoism Vi motiveras bara av vårt egenintresse Etisk egoism Vi bör eftersträva vårt egenintresse. En handling är rätt om den tjänar vårt egenintresse Etisk egoism är 1. En teori om vad vi bör göra 2. Handlingsvägledande 3. Baserad på skäl →Vilket också är de krav man (ofta) ställer på en teori i normativ etik Men etisk egoism är kanske inte en moralisk teori. Snarare en skeptisk teori om moralen?

ETISK EGOISM Etisk egoism är baserad på att allt som är bra är bra för en person (mig). En normativ teori ska tala om 1. vad vi bör göra och 2. varför vi bör göra det (Den etiske) Egoisten har lätt för att besvara 2.

PSYKOLOGISK EGOISM Psykologisk egoism vi är motiverade att göra vad vi vill göra vad vi vill är det som ligger i vårt intresse, eller som vi tror ligger i vårt intresse. Jfr: Psykologisk hedonism vi är motiverade att maximera vår egen lycka, eller att göra det som vi tror maximerar vår egen lycka.

ÄR PSYKOLOGISK EGOISM FALSK? 1 Vi har andra projekt, önskningar, viljor än vårt egenintresse altruism kan vara genuin. Innehållet i viljan, inte att vi drivs av viljan, bestämmer om vi är egoister eller inte (jfr Raoul Wallenberg, Moder Teresa o dyl) Dessutom: Vi gör ibland saker som vi inte vill, därför att vi bör göra dem, menar Rachels men är det inte på villkor att vi vill göra vad vi bör?

ÄR PSYKOLOGISK EGOISM FALSK? 2 Kan vi reducera alla intressen till egoistiska intressen? Altruism som långsiktig egoism? Är psykologisk egoism egentligen falsifierbar? Mitt framtida jags intressen är relevanta för vad jag bör göra (pensionsspara, leva hälsosamt) alltså är jag inte begränsad av vad som ligger i mitt intresse nu är det då konstigt att jag kan bry mig om andra människor?

FÖLJER ETISK EGOISM FRÅN PSYKOLOGISK EGOISM? Generellt följer inte vad vi bör göra från vad som är fallet Hume’s Lag, ”man kan inte utläsa börat ur varat” Men ”bör” implicerar ”kan” det kan inte vara så att jag bör göra någonting som jag inte kan göra om vi inte kan motiveras av något annat än egenintresse kan det inte vara så att vi bör motiveras av något annat. Följer etisk egoism? Eller följer att vi inte kan, och därför inte heller bör, vara moraliska?

ETISK EGOISM TVÅ VERSIONER Relativistisk egoism var och en bör göra vad som ligger i hens intresse. ”Egocentrisk” egoism alla bör handla så att mitt egenintresse tjänas. Den senare är (ännu mer) orimlig, men den är inte relativistisk.

ETISK EGOISM: AYN RAND Ayn Rands objektivism försöker bygga en rationell moral baserad på egenintresse: The achievement of his own happiness is man’s highest moral purpose (...) with productive achievement as his noblest activity, and reason as his only absolute. Den konventionella moralen kräver att vi ”offrar” oss för andra andra har anspråk på oss omöjligt att älska alla utan urskiljning. Vi bör basera kärlek och respekt på förtjänst. Nej, Ayn Rand är ”egentligen” ingen ”riktig filosof”

VARFÖR ETISK EGOISM? Enkelt reducerar alla motiv till ett (rimligt/begripligt) motiv egentintresset enkel modell för rationalitet. Moraliska omdömen följer från sådant vi redan bryr oss om (oss själva). Vi har bättre förutsättningar att göra oss själva lyckliga, än att göra andra lyckliga Etisk egoism som beslutsmetod eller riktighetskriterium?

BESLUTSMETOD OCH RIKTIGHETSKRITERIUM Viktig distinktion: Beslutsmetod – Riktighetskriterium Beslutsmetod: teorins (duglighet) när det gäller att besluta hur vi ska handla. Hur väl fungerar etisk egoism som beslutsmetod? Riktighetskriterium: teorins (duglighet) när det gäller att avgöra vilken handling som är den rätta. Hur väl fungerar etisk egoism som riktighetskriterium?

ÄR ALTRUISM SJÄLVFÖRTÄRANDE? Vi vet mycket mer om våra egna önskemål och behov än om andras. Altruism – att engagera sig i andras intressen – innebär att man lägger sig i andras privatsaker. Att bedriva (altruistisk) ”välgörenhet” gentemot andra, innebär att degradera dem, att säga att de andra inte klarar av att ta hand om sig själva, berövar dem värdighet och självrespekt om det stämmer, är altruisten fel ute.

DEN ETISKA EGOISMENS PROBLEM Rachels: ”The common sense assumption is that other people’s interest count, from a moral point of view” Equal treatment principle Godtyckligt att mitt intresse räknas, men inte andras. Etisk egoism ger inget svar på frågan vad som ska göras när människors intressen står mot varandra. Fångarnas dilemma.

KONTRAKTSTEORI The social contract theory Rachels: Morality consists in the set of rules, governing behavior, that rational people will accept, on the condition that others accept them as well. Moralen är en praktisk lösning på de problem och konflikter som uppstår i ”naturtillståndet” moralen är en lösning på de problem egoism ger upphov till. Två aspekter/versioner ett kontrakt ligger i allas (egen)intresse kontraktet bestämmer vad som är rätt och fel.

KONTRAKTSTEORINS GRUND Om vi är själviska, var kommer då moralen ifrån? Kaos i naturtillståndet (Hobbes) Kontraktet är giltigt/legitimt därför att det tjänar allas intressen. Moralens regler är vad vi kan komma överens om. Ett socialt kontrakt ligger i allas intresse var och ens intresse, eller majoritetens intresse? gruppens intresse? vilka kommer till tals när det gäller att utforma kontraktet?

FAKTISKT ELLER HYPOTETISKT KONTRAKT? Historiskt påhitt: Vi har inte skrivit på något kontrakt! ”Implicit acceptans” av samhällets regler? Frivilligt? Kan vi ”hoppa av” det gällande kontraktet? Vi åtnjuter fördelar av arrangemanget Moralen är ”som om” vi hade ett kontrakt. Reglerna kan förhandlas. Innehållet i moralen bestäms delvis av deltagarnas pragmatiska hänsyn.

EGENINTRESSETS GRÄNSER Moralen/kontraktet existerar därför att om var och en enbart eftersträvade sitt egenintresse skulle resultatet bli sämre för alla. Exempel: Fångarnas Dilemma

FÅNGARNAS DILEMMA 1 A och B anklagas för att ha begått ett brott Två alternativ: vittna mot (förråda) den andra eller tiga. Både A och B vill minimera sin egen tid i fängelse. Bäst för båda att förråda om den andra är tyst. Både A och B vill göra det optimala för gruppen (minimera sammanlagd tid i fängelse) Bäst för båda att samarbeta B tigerB vittnar A tiger1/110/0 A vittnar0/104/4

FÅNGARNAS DILEMMA 2 Sämre resultat totalt om båda försöker maximera sin egennytta. The tragedy of the commons Om alla gör vad som är rationellt för dem, blir resultatet sämre än om de skulle samarbeta allmänningens tragedi trafiken havsfisket. Bara en överenskommelse ger ”rätt” resultat. Målet är alltså fortfarande att maximera egenintresset för de ingående parterna.

MORALENS FUNKTION Är moralen i själva verket (bara) en lösning på fångarnas dilemma-typen av problem? Samarbete ger ett bättre resultat för de flesta, därför moral? Morality, on this theory, consists in the rules that rational people will accept, on the condition that others accept them as well (Rachels) Rimliga regler följer från detta kriterium (tex trafikregler, trängselskatt, bensinskatt)?

REGLER INOM KONTRAKTET Vilka regler ska ingå i kontraktet? Regler som rationella individer skulle acceptera. Kontraktets regler gör deltagarna mer pålitliga, vilket har goda konsekvenser (jfr Naturtillståndet) ”fuskare” (free riders) bestraffas, även när detta inte ligger i vårt omedelbara intresse (kontraktet ”tål” enstaka free riders). Begränsningar av vad moralen kan kräva av oss vilka regler är det rimligt att andra kommer att följa?

PROBLEM MED KONTRAKTSTEORIN Sociala kontrakt kan vara orättfärdiga (apartheid, slaveri tex) Hur kan vi rättfärdiga att bryta mot ett sådant kontrakt, om kontraktet bestämmer vad som är rätt? Fattiga och rika (tex) kan ha olika uppfattning om vad som vore ett rimligt kontrakt rika har ofta har en bättre förhandlingsposition än fattiga. Vissa individer ”tillför” ingenting. Är de utanför moralen? Är inte moralen delvis till för att skydda de svaga? Inga plikter mot kommande generationer? (Kommande generationer kan inte sluta kontrakt med oss som finns nu?)

ETT RÄTTVIST KONTRAKT Ett kontrakt baserat på ömsesidigt egenintresse respekterar inte värden som jämlikhet och rättvisa moralen ska vara opartisk kontraktet bör behandla alla som jämbördiga. Rawls, Theory of justice, modell: the veil of ignorance ett rättvist kontrakt består av de regler vi skulle acceptera om vi inte visste vem vi kommer att vara paradigmatiskt rättvist: ”I cut, you choose”.

SEN KAN MAN SÅ KLART FUNDERA PÅ Kontraktsteorin tillämpad på mindre sociala gemenskaper (än stater, samhällen och samhällsgrupper)? Som moralfilosofisk teori också i det mer privata livet Familjen? Ofrivillig gemenskap (som samhället) Vänskaperna? Högre grad av frivillighet Spelar det någon roll? Kärleksrelationerna? Äktenskapet är ett kontrakt. Gruppegoism? Medborgarskap Flyktingar som vill komma in i landet för att söka asyl