1 Tillsammans bär vi världen Svenska kyrkans internationella arbete.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Advertisements

© Copyright APeL 2004 Hanne Randle Delaktighet för hållbar utveckling Reflekterande arbetsplatser i Karlstad, Forshaga och Grums kommun För.
Disposition - Hållbar utveckling
Föräldramöte 12 september 2011
Ca 60 miljoner människor lever med hiv
Förskolan Matrisens Likabehandlingsplan
Geografi År 1-2 År 3-4 År 5 År 6 Kartan: Känner till närmiljön
Enhet Politik på människans och naturens villkor
Välkommen till information om utvecklingsarbete
Fattigdom och ett gott liv
Samverkan mellan social ekonomi och Göteborgs stad
Bygg upp min kyrka! Jesus Kristus är grunden Vi är Guds medarbetare
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Ta ställning och handla!
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Socknen som enhet för kyrklig verksamhet och utveckling Menighedsfakulteten Björn Vikström.
Bilder för lokal utbildning
Världens kurs – kyrkan och utveckling 1874 – Svenska kyrkans mission Kyrkomission; hela kyrkans ansvar att grunda och bygga nya kyrkor runt om i världen,
Mission → Uppdrag Diakoni → Tjänande Kyrkan i världen – varför internationell mission och diakoni?
KulturpolitisK Konferens Öresund 2011 Yngve Petersson ordförande i Kulturnämnden, Region Skåne Regional kulturplan för Skåne.
En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. (Brundtlandkommissionen) De åtgärder.
Vi blir Region Jönköpings län
Politiskt deltagande: demokrati och mänskliga rättigheter
Demokratiprojektet Den arabiska våren.
Idéburet Offentligt Partnerskap
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
ATT HJÄLPA GER GLÄDJE 2015, 1 Röda Korsets principer 50 år Rödakors- och rödahalvmånerörelsens principers historia.
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Strategisk plan MEDICINSKA FAKULTETEN VID LUNDS UNIVERSITET.
Förbättra villkoren för det civila samhället – ideella föreningar, stiftelser, trossamfund, nätverk och andra aktörer – som en central del i demokratin.
Enheten för regional tillväxt, Näringsdepartementet
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
Överenskommelsen inom integrationsområdet Uppsala 30 september 2014 Julio Fuentes Organisationsrepresentant Styrgruppen.
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
Passion för livet utvecklas och stödjs av Region Jönköpings län
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Nämndplan 2015.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
BÖNEDAG FÖR MÄNNISKOHANDELNS OFFER. dags att ändra på att mer än 30 miljoner människor lever i slaveri.
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
En flerspråkig kyrka - policy och mål Uppsala Svante Ewalds.
VAD ÄR DET?.  Socialtjänsten skall se till att alla människor har en ekonomisk och social trygghet.  Socialtjänsten skall se till att alla kan ta del.
Jenny Långström Jämställdhetsutvecklare Tel: Mobil:
Tillsammans förändrar vi världen!. Invånare i Sverige Regering och riksdag Sida Svensk försam- ling PMU Lokal samarbets -partner Målgrupp.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar #grundSoL Introduktion till gemensamma grunder för samverkan.
Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design SOU 2015:88 Överlämnande.
Trygg i Göteborg Introduktion för socialsekreterare 19 oktober 2016.
Vem ska rädda världen? Exempel på undervisning för hållbar utveckling
Välkomna till styrd helpdesk
Barnkonventionen i förskolan
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg
Coaching.
Integritet läroplansanalys.
Sociologi Introduktion.
V I S I O N Bättre, Starkare och Roligare Sigtuna IF Fotboll
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2016
Risk- och sårbarhetsanalyser
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2017
KPR april 2018.
Vad innebär regionbildningen?
Uppsala Public Management Seminar 14 mars
Kyrkan – skapelsens förvaltare
Hur skapar man ett bra samhälle med hjälp av civilsamhället?
VÄRDEGRUND/ SÄKERHET/ BEMÖTANDE
en del av den holistiska missionen
Utveckling och lärande
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Presentationens avskrift:

1 Tillsammans bär vi världen Svenska kyrkans internationella arbete

2 Vår identitet Omfattande process som intensifierades efter världsdagen i maj 2011 Drivkrafter, trosgrund och vision för Svenska kyrkans internationella arbete ”Det är vägen som är mödan värd”

3 En livsbefrämjande tro som vår drivkraft (ur teologiska dokumentet) Med livsbefrämjande teologi menas en förståelse att Gud i Kristus delar människans glädje och sorg, väljer att gå lidandets väg i solidaritet, kämpar mot allt som bryter ner och öppnar vägen till ett levande hopp. Med utgångspunkt i situationer där liv hotas och människor nedtystas tar vi ställning för det som främjar liv och framtidshopp.

4 Vision Vår vision är livet i Guds rike En helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred. Uppdrag För livets skull och tillsammans i den världsvida kyrkan sänder Gud oss att i ord och handling Dela evangeliet, försvara människovärdet, värna skapelsen. och leva i tron, hoppet och kärleken

5 Centrala värden Tro, hopp och kärlek

6 Människans värde och rätt

7 Skapelsens integritet

8 Omvärldsutmaningar Snabb ekonomisk utveckling, men växande klyftor inom och mellan länder Klimatfrågan Bristande jämställdhet / Kvinnors och flickors rätt till kroppslig integritet Påtvingad migration Våldskultur

9 Invärldsutmaningar Det globala civilsamhället – klassas alltmer som ”utländska agenter” Kristendomen har flyttat söderut – ”Mission from the margins” Mekane Yesus och nödvändigheten av att fortsätta samtala… Kännedomen om och engagemanget för Svenska Kyrkans internationella arbete

10 Från vision till policymål… a) Pastoral utveckling b) Hälsa c) Genusrättvisa och jämställdhet d) Hållbar försörjning e) Fred och försoning

11 a) Pastoral utveckling Samverkan med kyrkor och teologiska utbildnings- institutioner har fördjupats. Bidra till kyrkors kapacitet att fullfölja den grundläggande uppgiften Gemensamma utbytesprogram, stärkt teologisk reflektion, vittnesbörd, religionsdialog, delade diakonala uppgifter och reflektion kring kyrkans plats och röst i samhällsutvecklingen Nära samarbete med stift och församlingar

12 b) Hälsa Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa har stärkts. arbete för att förbättra mödrars och barns tillgång till mödravård och förebyggande hälsovård. innovativa metoder för förebyggande och upp- sökande hälsovård. påverka såväl i samhälle som i kyrka för att uppnå en strukturell förändring av attityder kring sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). öka kunskapen kring hiv-prevention, motverka stigmatisering och diskriminering av hiv-positiva människor.

13 c) Genusrättvisa och jämställdhet Kvinnor och män har fått förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. Främja ett genusmedvetet ledarskap i den egna organisationen, i kyrkor och partnerorganisationer genom att tillsammans erbjuda mötesplatser för reflektion och erfarenhetsutbyte Öka kvinnors ledarskap och delaktighet i kyrkor och samhällsprocesser...

14 c) Genusrättvisa och jämställdhet Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Arbeta med män och kvinnor som är och vill vara förändringsaktörer i detta sammanhang. Vi vill verka för att ledare och medarbetare i kyrkor och kyrkorelaterade organisationer agerar kraftfullt mot sexualiserat och könsbaserat våld. Särskilt stödja insatser som handlar om att stärka kvinnors rätt till kroppslig och sexuell integritet.

15 d) Hållbar försörjning Människor som lever i utsatthet har rätt till grund- läggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Grundtrygghet handlar om människors grundläggande behov och rättigheter: rätten till mat, vatten hälsa, social trygghet etc. Riskhantering, riskreducering och hållbarhet för att minska sårbarhet för en ökad grundtrygghet. Hållbar livsmedelstrygghet och jordbruksutveckling …

16 d) Hållbar försörjning Människor som lever i utsatthet har rätt till grund- läggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. Bilda opinion och policydialog för att stater inrättar grundläggande sociala trygghetssystem Värdekedjor och breda samarbeten med privata marknadsaktörer, där syftet är att ge människor möjlighet att blir delaktiga i lokalt förädlade ekonomiska produktionsprocesser.

17 Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egen- makt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Religionsdialog och interreligiöst samarbete för fred. Stärka det Svenska Teologiska Institutet (STI) i Jerusalem som ett nav och centrum i religionsmötes- metodologi. stärka den samlade ekumeniska policydialogen i olika fredsprocesser genom Kyrkornas världsråds och Lutherska världsförbundets konsultativa status i FN-organ. e) Fred och försoning

18 Det humanitära uppdraget Det humanitära imperativet, det vill säga rätten och skyldigheten att bistå människor i nöd, anbefaller oss att rädda liv och lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet i akuta situationer. De humanitära principerna om humanitet, opartiskhet, neutralitet och oberoende är styrande i detta arbete. Ett psykosocialt förhållningssätt innebär att de humanitära insatserna, förutom att tillgodose fysiska behov, utifrån ett holistiskt perspektiv på människors väl-befinnande även ska möta de sociala och psykologiska behov som uppstår när en katastrof inträffar.

19 Hur vi arbetar Vår roll i civilsamhället: stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. ett rättighetsbaserat arbete, det vill säga deltagande, icke-diskriminering, öppenhet och ansvarsutkrävande.  kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklings- organisationer kan bidra till att demokratisera samhällen, själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter, göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare och bidra till en bärkraftig ekonomisk och social utveckling.

20 Hur vi arbetar Program:  Region- och landprogram  Program för globala ekumeniska allianser  Program för global policydialog  Program för humanitära insatser  Program för kunskapsfördjupning, engagemang och vänrelationer

21 Program för kunskapsfördjupning, engagemang och vänrelationer Den internationella verksamheten har som uppdrag att utgöra ett stöd och en samordning för försam- lingars och stifts engagemang i internationella frågor. Alla nivåer i Svenska kyrkan bär ett gemensamt ansvar för Svenska kyrkans internationella arbete. En särskild stödfunktion för stift och församlingar kommer att inrättas på den internationella avdelning med syfte att utveckla former för delande, rådgivning och samordning av de vänrelationer som idag bärs av nationell nivå, stift- och församlingsnivå.

22 Utsända medarbetare Svenska kyrkan arbetar med olika kategorier av ut- sända medarbetare. En del är sekonderade till samarbetspartner för särskilda uppdrag och insatser. Flera av dessa medarbetare står också i relation till de vänstift som finns mellan svenska stift och kyrkor i andra delar av världen. Andra medarbetare relaterar till flera partner i ett program och står i relation till lokala ekumeniska nätverk och ACT-forum. Vi kallar dem för liaison officers (Svenska kyrkans registrerade representanter). Utbyten sker även genom de relationer som har utvecklats i stift och församlingar.

23 Identiteten (ur strategiska planen) ”Svenska kyrkan grundar sitt internationella arbete i sin identitet som kyrka som en del av en världsvid gemenskap som bärs av tron om en Gud som tar ställning för den som är nedtystad eller lever i en utsatt situation och där tro, liv, bördor och erfarenheter delas.” ”Varje människa är helig och människovärdet är okränkbart. Människor är rättighetsbärare, inte behövande objekt för någon annans godhet. Det utmanar oss att bekräfta och stärka människors egna förmågor, ansvar och möjligheter ”