Hur samhällen och kulturer skapas Social förändring

Flera olika typer av samhällen – baserat på befolkningens huvudsakliga sysselsättning Förmoderna samhällen: Jägare och samlare Samhällen där människor livnär sig på jakt, fiske, samlandet av växter, bär. Nomadsamhälle/herdekultur I nomadkulturer lever man i huvudsak på boskap. Beroende på hur omgivningen ser ut påverkar det vilka djur som föds upp. Hittar dem i områden där det finns gott om betesmark. Folk i herdesamhällen befinner sig ofta på vandring men kan använda djuren som transportmedel och bära med sig mera saker. Jordbrukssamhällen/agrara samhällen Att lära sig odla försäkrade att det skulle finnas mat kvar på bordet. Samhällena därför också större. Eftersom de är bofasta kan människan bygga upp större hjordar och större rikedomar än vad nomader eller jägare kan göra. Jordbrukssamhället var den vanligaste typen av samhälle fram till industrialiseringen. Än idag lever stora delar av världens befolkning i jordbrukssamhällen. Traditionella stater och ickeindustrialiserade civilisationer Dessa samhällen baserades på utvecklingen av städer, de uppvisade tydliga klasskillnader när det gällde makt och rikedom och det var ofta kungar och kejsare som styrde. Skrivkonst. Mer samordnat styrelseskick än andra samhällen används. De flesta traditionella stater har varit kejsardömen och fick sin storlek genom erövring av intilliggande områden. Tex gamla kina och antikens rom

Industrialiserade samhällen Ett framträdande drag i de industrialiserade länderna är att de flesta i befolkningen arbetar i fabriker eller kontor istället för att arbeta med jorden. Över 90 % av befolkningen bor i städer. Det är där de flesta jobb finns och nya jobb skapas. Städerna är mycket större än - Det sociala livet blir mer opersonligt och anonymt än tidigare, vi möter dagligen främlingar än bekanta människor. Stora organisationer påverkar tex företag påverkar alla våras liv. det politiska systemet som är mer utvecklat och mer intensivt – i traditionella stater påverkades folkets seder och bruk föga av den politiska makten, eftersom de ofta bodde i byar där man skötte sina egna angelägenheter. I och med industrialiseringen förbättrades kommunikationerna och transportmedlen, viket möjliggjorde en mer integrerad nationalstat - en politisk samfällighet med tydligt definierade gränser som skiljer den från andra stater (i de traditionella staterna var gränserna diffusa). I nationalstaten har regeringen stor makt att bestämma över många delar av individers liv och man kan stifta lagar som gäller för alla som bor inom gränserna. Den industriella teknologin används även till militära syften och produktion av vapen, vilket ändrade krigsföringen.

Dagens samhälle Kunskaps- eller informationssamhället Lämnat industrisamhället bakom oss. Allt färre arbetar inom industrin och allt fler i serviceyrken och tjänsteyrken. De flesta arbetar idag med att laga mat, fixa, hjälpa, handleda. Namnet syftar på de stora mängder information som omger oss samt att många människor arbetar just med hantering av information.

Betydelsefulla förändringar Den moderna världen: industrialiserade samhällen Den industriella revolutionen: började i Storbritannien under mitten av 1700-talet. Jordbruket effektiviserades, tekniska framsteg och nya uppfinningar satte fart på tillverkningen och snabbare transportmedel som tåg och fartyg gjorde det möjligt att handla med stora delar av världen. Människans villkor förbättrades. Allt fler flyttade in till städerna, familjebanden förändrades och man fick andra levnadsvanor. Industrialiseringen ligger bakom förändring av samhällen: utvecklingen av en maskinell produktion som baseras på krafter som ånga och elektricitet. Den franska revolutionen – Stora politiska och sociala omvälvningar som spred sig över hela världen. Det franska folket tröttnade på förtrycket och avskaffade monarkin för att införa ett demokratiskt statsskick under ledorden ”frihet, jämlikhet och broderskap”. Bidrog till att arbetare över hela världen tog upp kampen för förbättrade arbetsvillkor och ökat inflytande. Under 1800-talet började stora delar av västvärlden industrialiseras. I industrisamhällen arbetar de flesta med produktion i fabriker och industrier. I början krävdes det mycket arbetskraft men idag har arbetskraften till stor del övertagits av robotar och maskiner.

Ytterligare två faktorer som har betydelse för sociala förändringar: Kolonialism globalisering

Social förändring Den grekiske filosofen Herakleitos: ”en person kan inte stiga ner i samma flod två gånger”. Är det samma människa och samma flod? Det finns en tillräcklig kontinuitet i flodens form och i individens personlighet och yttre egenskaper för att vi ska kunna säga att det är samma flod och samma människa trots de förändringar som har skett.

Faktorer bakom Social förändring Kulturella faktorer: Religionen utgör både en konservativ och förnyande kraft i samhället. Många olika former av religiösa föreställningar och ritualer har fungerat som hämsko för utvecklingen och betydelsen att hålla fast vid traditionella värden och handlingsmönster. Hur de kommunikativa systemen ser ut och fungerar. t.ex. utvecklingen av skrivkonsten möjliggjorde skriftlig dokumentation, utveckling av storskaliga organisationer och människans tidsuppfattning (kunde bokföra sin historia) Ledarskapets betydelse. En ledare kan mobilisera människorna, t.ex. religiösa gestalter, såsom Jesus, Buddha, eller politiska eller militära ledare såsom Caesar eller inom vetenskapen såsom Isaac newton. En ledare som är i stånd att skapa en dynamisk politik och mobilisera massorna eller i grunden förändra existerande tankemönster kan vända upp och ner på en etablerad samhällsordning. Endast om det existerar vissa gynnsamma betingelser kan en individ få makten, typ starka spänningar och djupgående kriser. Den fysiska miljön: påverkar människans sociala organisation. Måste strukturera sitt livssätt utifrån klimatets villkor. I polarområden måste man utveckla andra vanor än i subtropiska områden. t.ex. i Australien andra vanor än i Alaska. I Australien inga inhemska växter som lämpade sig för regelbunden odling eller djur som passade för boskapsskötsel. Politisk organisation: auktoritära politiska system (sydafrika under aparthei och tyskland under nazitiden) och demokratiska system (usa och sverige). Fokus på eventuell militär makt - Ledaren kan kanalisera resurserna till en uppbyggnad av stark militär organisation vilket kan medföra djup fattigdom för resten av befolkningen.

Faktorer som påverkar hur samhällen och kultur utvecklas Ekonomiska förutsättningar: i ett land med svag ekonomi utvecklas kulturen anpassat till de ekonomiska förhållandena. Man utvecklar en livsstil och levnadsvanor som inte kostar mycket pengar. Hjälps kanske åt mer. I en välfärdsstat utvecklas en kultur beroende på välfärden, tex väljer kläder efter mode och ägnar kanske fritiden åt att shoppa antingen kläder eller tv-spel? Sverige har en välfärdskultur. Geografiska förutsättningar: de geografiska förutsättningarna kan vi inte göra mycket åt. Landet ligger där det ligger, med hav och sjöar och skog. Inte konstigt att eskimåers kultur skiljer sig åt från kenyanernas. Vi anpassar oss helt enkelt efter de geografiska förhållandena. Inte lustigt om en kultur äter mycket fisk om de bor vid havet. Politik: kulturen i ett samhälle påverkas av rådande politiken. Politik har direkt inflytande över ekonomin, dels genom beslutsfattande och stiftande av lagar påverkar människors livsvillkor och levnadsvanor. Hög beskattning av alkohol eller mat kan påverka dryck- och matkultur. Religion: stor inverkan på samhällets kultur har religionen. Vissa religioner har en mycket stark kultur som har stort inflytande över allt från vad man äter och hur man klär sig.

Ökad förändring i dagens värld kulturell påverkan: vetenskapens utveckling och sekulariseringen – utvecklat ett kritisk och innovativt sätt att tänka. Utgår inte längre från vanor och traditioner, utan kräver att vår livsstil skall ha en rationell grund. Använder logiska argument. Förändringar i sättet att tänka, men även tankarnas innehåll t.ex. ideal som rör självförverkligande, frihet och jämlikhet och demokratisk delaktighet. Ekonomisk påverkan: kapitalismens som ekonomiskt system, informationsteknologins utveckling. Vetenskap och teknologi påverkar och påverkas av politiska och kulturella faktorer. Den teknologiska utvecklingen bidrog till skapa nya kommunikationsformer t.ex. radio och tv, vilka påverka den politiska utvecklingen. Användningen av elektronisk media som tv och internet har format vårt sätt att tänka på och uppleva världen. Politisk påverkan: politisk utveckling, kampen mellan nationer för att de ska kunna utöka sin makt och bli rikare. De politiska ämbetena påverkar även den stora massan. Politiska beslut påverkar och skapar både direkt och indirekt sociala förändringar.