Vändpunkter och förändringsprocesser hos unga Konferens i Helsingfors Arcadia.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
EBP-cirkel 1 INGEGERD BESÖKSADRESS: RÅDHUSGATAN 72, ÖSTERSUND
Advertisements

SOCIAL MILJÖ I FÖRSKOLAN! En utmaning?!. SOCIAL MILJÖ 8. Delaktighet- Att känna o uppleva sig delaktig hela dagen! 9. Jämställdhet- Rätten att ha inflytande.
Ett förslag på arbetsgång
Pedagogik för framtiden Hur lär vi oss i olika åldrar? Hur kan vi skapa bra förutsättningar för inlärning? Minnet – repetition Olika inlärningsstilar och.
Vad är egentligen ett samhälle? Hur skulle ni definiera ordet samhälle? Dvs när vi pratade om ett samhälle sist, vad pratade vi om då? Ta ngn minut och.
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID.
Föräldraråd Nyvång Hälsa Det innefattar både ett fysiskt välbefinnande så som psykiskt och socialt.
U 2015:06 Samordnare för unga som varken arbetar eller studerar Ungas väg in i samhället Inger Ashing – Nationell samordnare unga som varken arbetar eller.
ANALYS AV RESULTAT Vad behöver våra elever för att lyckas?
Toppning vs. Nivåindelning IK Zenith F02 Per-Olof Johansson.
Febe Friberg Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
”funktionsrätt” ett nytt begrepp i svenska språket 1 Begreppet ”funktionsrätt”
Kommunikation Tove Phillips Olika perspektiv att studera ämnet kommunikation: Sociologi  Sociologiska perspektiv Kommunikation är en naturlig del.
Hej och välkommen Undervisning 1.Mental träning Övning 1. Visualisering 2. Målbild Utvärdering 1.Frågor 2.Enkät.
Pedagogiska planeringar Hanna Sepp Marcus Granberg Albina Brunosson.
Barn och ungdomars utveckling
Hur ser den nationella riskbilden ut idag och i framtiden
Kommande moment Idag: Gruppövning 1 Historiesyn
Samtalsmetodik i ett ledarskap
Lekterapins behandling av barn och unga med stickrädsla
Uppsats – ”Etik och livsfrågor”
Svenska som andraspråk 1
Så möter vi behovet av kris –och traumastöd i Sörmland
Religion - vad är det?.
FRÅN MEDBEROENDE TILL MEDMÄNNISKA
Barn och unga Skapa förutsättningar för en gynnsam hälsoutveckling
Varför läser ni religionskunskap?
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
En kort presentation av Tillväxtverket
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Vad kan du som förälder göra? Om någon annan inte har det bra
VÄGEN TILL MÅLGÅNG"   MålGång är en programförklaring som ska verka som stöd för våra aktiva, ledare och föräldrar och hela GSK/MIFs gemensamma fotbollsverksamhet.
Att bemöta och bli bemött
Lektion 2:1 Våldets uttryck Våldet tar sig olika uttryck
Granska läromedel.
Del 4:1 Samhällets ansvar Svensk lagstiftning
Nyreligiositet OCH FRIKYRKKOR
Steg för livet
Kan man förutsäga vem som blir brottsling?
Att långsiktigt säkra konkurrenskraften genom att samverka
Vilka får plats hos oss? Välkomna till en eftermiddag omkring Mångfald, Värdegrund och bemötande Ledarforum 2018.
Kommunikationsplan Bilaga 11 till överenskommelsen mellan Hudiksvalls kommun och Arbetsförmedlingen gällande samverkan för att minska arbetslösheten.
Samtalsgrupper - ett sätt att främja hälsa!
Hur mycket använder ungdomarna olika beroendeframkallande ämnen i Helsingborg, Skåne, Sverige & Europa? Arbetsmaterial med diskussionsfrågor i klassrummet,
Välkommen till ett samtal om VÄRDERINGAR
Uppföljningen av Om mig 2016: Psykisk ohälsa Albin Sjöberg Skrivet av: Amanda Ramidh & Narek Habo
Kurs mindfulness Studenthälsan
RELATIONELL PEDAGOGIK ”utbildningens brännpunkt”
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Elliot Dahl Maria Karlsson.
Barnkonventionen.
Detta är en förenklad version av vår likabehandlingsplan.
Meningsfull fritid och sociala färdigheter
Spelmissbruk/spelberoende
Bodens ungdomsmottagning
Diagnos och delaktighet
Nästa steg regionkalmar.se.
Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö
Vad är viktigt för dig? Att designa tjänster utifrån behov
Roy Brander Eva Wendt Jarinja Thelestam Mark Jan Halling.
Kurs mindfulness Studenthälsan
Ersättningskollen.
Mänskliga rättigheter -
Margareth Jeppson Jarinja Thelestam Mark Jan Halling Eva Wendt.
- LISTAR DE STÖRSTA LEDARSKAPSUTMANINGARNA 2019
HÅLLBARA LIVSSTILAR - Hur du lyckas med insats & utvärdering
Och det där med långsiktighet
HjärtLung Forskning Patientvald forskning för ett längre liv och en bättre vardag Riksförbundet HjärtLung samlar in medel och delar ut pengar till forskningsprojekt.
Hjälp, vad skall jag göra…
Helig Ande.
Presentationens avskrift:

Vändpunkter och förändringsprocesser hos unga Konferens i Helsingfors Arcadia

Forskningsområden: Ungdomar och vändpunktsprocesser år Val av livsstil 1998– unga i tvångsvård Steget 2001 –unga i öppenvård YAR unga kriminella Vilja unga i marginalen/arbetslösa Game time BBK 2008 unga i förebyggande verksamhet (basket) Spektrum unga med diagnos/familjer NPS, AD/HD Kunskap om långsiktiga förändringsprocesser och verksamma sociala insatser PhD Stig-Arne Berglund socionom-, polisutbildningen Umeå

"På spaning efter det som står emot, härdar, stärker, inspirerar och förändrar problematiska livssituationer....." Resiliens – om att hantera svårigheter och skapa möjligheter

planering Vändpunkter och vändpunktsprocesser – bakgrund och begrepp Vändpunkter och vändpunktsprocesser – bakgrund och begrepp Vägar in i problematiska livsstilar Vägar in i problematiska livsstilar Bemötande på samhällsnivå Bemötande på samhällsnivå Vad i det professionella bemötandet befrämjar resiliens? Vad i det professionella bemötandet befrämjar resiliens?

Resilience - återfjädringskompetens bra resultat trots risk och dåliga odds Rutter (2000) Werner, Smith (2002)

Ramvillkor för resilience Trygg känslomässig anknytning till andra, minst en nära förtrogen Trygg känslomässig anknytning till andra, minst en nära förtrogen Egen erfarenhet att behärska viss färdigheter Egen erfarenhet att behärska viss färdigheter Michael Rutter

Resiliens i vardagsformat Spontanläkning och skyddsänglar Spontanläkning och skyddsänglar Vändpunkter, korsvägar, statuspassager och nyckelövergångar i livet Vändpunkter, korsvägar, statuspassager och nyckelövergångar i livet

Vändpunkter och vändpunktsprocesser

Vändpunktsprocesser - teorier om uppbrott och förändring ( Helen Fuchs Ebaugh) 1. De första tvivlen, funderingarna… 2. Sökandet efter alternativ 3. Vändpunkt (epiphany) 4. Process där man förändrar sin situation och utvecklar självbilder, livsstil som markerar att något hänt

Poängen med en vändpunktsberättelse är en ny början: Strukturera identiteten, skapa en hanterlig metafor, en story, ett bra skäl Strukturera identiteten, skapa en hanterlig metafor, en story, ett bra skäl Göra sig själv begriplig utåt och inåt Göra sig själv begriplig utåt och inåt Utveckla självbilder som markerar förändring Utveckla självbilder som markerar förändring … en efterhandskonstruktion med bäring mot framtiden… eller ett symboliskt slut som markerar en ny början

Olika typer av vändpunkter Speciella händelser som gör att man vaknar Speciella händelser som gör att man vaknar Droppen som gör att bägaren rinner över och får nog Droppen som gör att bägaren rinner över och får nog Äntligen en godtagbar ursäkt att ändra sig Äntligen en godtagbar ursäkt att ändra sig Antingen -eller –situation en tydlig valsituation Antingen -eller –situation en tydlig valsituation Tidsrelaterade chanser dyker upp…det blir dax Tidsrelaterade chanser dyker upp…det blir dax

Vändpunktsberättelser kännetecknas av : Speciella situationer och händelser Speciella situationer och händelser Speciella människor och relationer/förnamn Speciella människor och relationer/förnamn Ökande medvetenhet och mognad. Kommer till skott, får ändan ur.. Ökande medvetenhet och mognad. Kommer till skott, får ändan ur.. Vinster i form av social uppmärksamhet och hopp om ett bättre liv Vinster i form av social uppmärksamhet och hopp om ett bättre liv

5 kunskapsargument Ytligt om förståelse och argument för socialpedagogiskt tänkande och bemötande

1. Miljön har avgörande betydelse Allt är inte personliga problem men riskerar alltid att bli det

Miljön lär ut: Ambitioner, attityder, stil och möjliga karriärvägar Ambitioner, attityder, stil och möjliga karriärvägar Rollmodeller, vänner och nätverk Rollmodeller, vänner och nätverk

Det som sammanbinder kriminella gäng Man är inte riktigt hemma någonstans utom i gänget Man är inte riktigt hemma någonstans utom i gänget Handlingar och erfarenheter ger samhörighet Handlingar och erfarenheter ger samhörighet Likartad livssituation binder människor samman Likartad livssituation binder människor samman

Argument 2: Det mest grundläggande är genus Kriminalitet och våld är i huvudsak ett kulturella inlärda sätt att konstruera manlig identitet (och miljöbundet) Kriminalitet och våld är i huvudsak ett kulturella inlärda sätt att konstruera manlig identitet (och miljöbundet)

Ropen på hjälp ser olika ut! Flickor och pojkar har inte samma uttrycksmedel Att inte äta, skära sig, vara destruktiv är för flickor lika tydliga uttrycksmedel som våld och aggressivitet är för pojkar

Argument 3: Livet är subjektivt och tar sig personliga vägar! ” det är bara svenskar med pyttesmå ballar som gillar skolan…. och jag är inte en sån! ”

Målgrupperna är inte homogena! Ensamhet, vilsenhet, ledsnad tar sig många olika uttryck Upplevelsen av att vara ”fel” är mer personlig idag!

Argument 4. Vanor…. de äter sig in i självbilder, identitetskänsla och livsstilar Man börjar rutinmässigt tänka, handla utifrån erfarenheter och vanor och skaffar sig en autopilot i vardagen för trygghet, kontroll och säkerhet …..man går på sin egen grej! Jmf kriminalitet, anorexi, spelberoende, våld och självdestruktivitet

Argument 5: Världen förändras och vi med den Ökad individualisering Det är svårare att vara nöjd med sig själv idag ! ?

Någon form av slutsats I allmänhet är det samma vägar in i problematiska livsstilar som det är ut ur dem I allmänhet är det samma vägar in i problematiska livsstilar som det är ut ur dem De människor och de sociala sammanhangen spelar avgörande betydelse De människor och de sociala sammanhangen spelar avgörande betydelse

Om bemötande i det stora… (samhällets pedagogik) …det föds varje år ca barn… Mellan 9-11 % av dem kommer att leva i ett livslångt utanförskap eller i marginaliserade livsstilar

Vidgat samhällsekonomiskt perspektiv Priset för marginalisering/utanförskap är stort! Satsa på lönsamma sociala investeringar!

Ungdomar på glid

Har vi råd att låta bli? Utslagningsprocessen accelererar kolossalt från 17/18 år. Vi ska vara speciellt rädda om unga människor då de ger mest tillbaka på insatsen Vi ska vara speciellt rädda om unga människor då de ger mest tillbaka på insatsen Skolan, skolan, skolan…man är fortfarande kvar! Det är alltid lönsamt med förebyggande och aldrig för sent för behandlande insatser

Makten att definiera problem och sjukdomar Vad styr prioriteringar, val av insatser? Kunskap, ekonomi eller….?

Synsätt förändras över tid ,6-0,7 % av alla elever tillhör särskolan ,6-0,7 % av alla elever tillhör särskolan ,6 % av alla tillhör särskolan ,6 % av alla tillhör särskolan Nya grupper: Lindriga och/eller delvis annorlunda svårigheter än de traditionella Nya grupper: Lindriga och/eller delvis annorlunda svårigheter än de traditionella Stora lokala/geografiska skillnader Stora lokala/geografiska skillnader grundskoleplaceringar grundskoleplaceringar

Vad gör barn med det som görs med dem? Diagnoser kan ge förutsättningar för adekvata hjälpinsatser och förståelse Diagnoser kan ge förutsättningar för adekvata hjälpinsatser och förståelse Diagnoser kan ge väsentliga förändringar av lifescript och självbild Diagnoser kan ge väsentliga förändringar av lifescript och självbild Förväntningseffekter är starka krafter, både plus och minus

Diagnosens funktion och process Det finns sociala förlopp som innefattar många aktörer t ex patienter, läkare, behandlingsverksamheter, arbetsgivare, sjukförsäkringssystem etc Det finns sociala förlopp som innefattar många aktörer t ex patienter, läkare, behandlingsverksamheter, arbetsgivare, sjukförsäkringssystem etc Diagnosernas namn öppnar vissa dörrar men stänger andra. De speglar koder, värderingar, hotbilder och erbjuder personen en bekräftelse på upplevda svårigheter och en sjukdomsberättelse som förklarar och ger regi Diagnosernas namn öppnar vissa dörrar men stänger andra. De speglar koder, värderingar, hotbilder och erbjuder personen en bekräftelse på upplevda svårigheter och en sjukdomsberättelse som förklarar och ger regi (jmf life-script)

Diagnoser och sjukdomsberättelser erbjuder identitet ”personen får känna sig själv i den språkliga figur som berättelsen utgör och andra får möjlighet att erkänna personen i berättelsen” ”personen får känna sig själv i den språkliga figur som berättelsen utgör och andra får möjlighet att erkänna personen i berättelsen” (Hydén, 2005)

Diagnosens makt Hallerstedt, AH/DH i nytt ljus Thomas Ljungberg Det neuropsykiatriska paradigmet Skada eller funktionsstörning på hjärnan Skada eller funktionsstörning på hjärnan Ärftlighet 80%/skada 20 Ärftlighet 80%/skada 20 Ökad aktivitet i dopaminbalansen Ökad aktivitet i dopaminbalansen

….Ifrågasätts Ärftlighet = sårbarhet? Ärftlighet = sårbarhet? Inget vetenskapligt stöd för skadetesen Inget vetenskapligt stöd för skadetesen Hur kan det komma sig att psykosociala omständigheter slår igenom? (det är ju bara dem man mätt) Hur kan det komma sig att psykosociala omständigheter slår igenom? (det är ju bara dem man mätt) Hur kan man förklara stressfaktorer som sekundära då de utslagsgivande? Hur kan man förklara stressfaktorer som sekundära då de utslagsgivande?

Ljungbergs stress/sårbarhetsmodell

AD/HD – stress-sårbarhetsmodell En samverkan mellan en mångfald av riskfaktorer, inkluderande biologiska/organiska och psykosociala orsaksfaktorer En samverkan mellan en mångfald av riskfaktorer, inkluderande biologiska/organiska och psykosociala orsaksfaktorer

Integrera - inkludera Alla styrdokument pratar om detta – dvs att skolan ska ”i sin utformning och innehåll utgå från elevers olika förutsättningar” Alla styrdokument pratar om detta – dvs att skolan ska ”i sin utformning och innehåll utgå från elevers olika förutsättningar”

Upplevelsen av att duga och passa in är en förutsättning för hälsa och sjuklighet De som upplever sig minst sjuka klarar sig bäst De som upplever sig minst sjuka klarar sig bäst

Speciella svårigheter Agerar annorlunda Agerar annorlunda Svårt att förstå hur andra tänker Svårt att förstå hur andra tänker Svårigheter att kommunicera Svårigheter att kommunicera Svårt att hantera samarbete och förändringar Svårt att hantera samarbete och förändringar Provocerande asocial Provocerande asocial Omvärldens syn på autism, diagnoser, funktionsnedsättning, handikapp Omvärldens syn på autism, diagnoser, funktionsnedsättning, handikapp

Speciella talanger är bra på arbete som kräver fokus på detaljer är bra på arbete som kräver fokus på detaljer bra på tänka självständigt och påverkas inte av grupptryck bra på tänka självständigt och påverkas inte av grupptryck arbetar bra själv, kan motivera och driva sig själv till att jobba arbetar bra själv, kan motivera och driva sig själv till att jobba är mycket fokuserad och slutar inte förrän uppgiften är löst är mycket fokuserad och slutar inte förrän uppgiften är löst Perfektionism t ex i bokföring Perfektionism t ex i bokföring Bra problemlösare Bra problemlösare

Varje människa har rätt till 100% arbete utifrån sina förutsättningar Varje människa har rätt till 100% arbete utifrån sina förutsättningar

Vi har ett ansvar för vilken sida av myntet vi förstärker

Vi har ett ansvar för hur vi bemöter människor med svårigheter Vi har ett ansvar för hur vi bemöter människor med svårigheter På samhälls-, grupp- och individnivå På samhälls-, grupp- och individnivå

Vad befrämjar resiliens - på individnivå?

…om bemötande i det lilla och att hitta sina livschanser… ”de gav aldrig upp” Det handlade om engagemang, tid, tålamod, envishet, peppning och coachning Det handlade om engagemang, tid, tålamod, envishet, peppning och coachning

Förändringsprocesser behöver: närhet/distans och framtidshopp - en förutsättning för att något skall hända! Upplevelsen av inspirationen och närheten är avgörande för att bemötande och pedagogiska metoder ska vara verksamma

skam – stolthet… man är sina samlade erfarenheter ”Ingen kan ta ifrån mig…. om än du frågar mig om 20 år… att jag själv skötte hästen och blev den han mest gillade och lydde” ”Ingen kan ta ifrån mig…. om än du frågar mig om 20 år… att jag själv skötte hästen och blev den han mest gillade och lydde” Stoltheten över …”att duga och klara av…” samlade goda erfarenheter är avgörande för… …självuppfattningens läkekonst

Vad i det professionella bemötandet befrämjar resiliens?

(M.A. Hubble, B.L. Duncan, S.D. Miller: The Heart & Soul of Change) Vad bestämmer utfall av behandling?

Terapeutisk relation 30 % Personligt förhållningssätt - empatiska, direkta och obyråkratiska Personligt förhållningssätt - empatiska, direkta och obyråkratiska Tillitsprocesser- man ska kunna kontinuerligt märka, resultat, ha korta och långa mål Tillitsprocesser- man ska kunna kontinuerligt märka, resultat, ha korta och långa mål Miljö, rykte, anda har betydelse inåt och utåt Miljö, rykte, anda har betydelse inåt och utåt Förmågan att skapa möjliga vändpunktssituationer Förmågan att skapa möjliga vändpunktssituationer

Inspirerande andra, tillfälliga förebilder, energigivare Människor som lyssnade, begrep, brydde sig, såg en, trodde på en, fanns tillhands, fick en att tänka efter, skjutsade, sa ifrån drog en gräns, visade på alternativ, respekterade, stimulerade, hjälpte och var snäll…

… de professionella som gett mig hjälp på vägen är några personer som vågade visa vem de var….

Avslutningsvis… är jag smittad av gott läkkött… Livet är så vist inrättat att ingen på allvar kan hjälpa någon utan att hjälpa sig själv kan hjälpa någon utan att hjälpa sig själv Tack för mig Ni får gärna höra av er på: