Att närma sig svenska språket med annan språkbakgrund Ann-Christin Torpsten Fil.dr. i pedagogik.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pedagogisk planering Åk 7 - 9
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Karlstad 16 juni 2011 Modersmål idag och imorgon Karlstad 16 juni 2011
Mottagande i särskolan för elever med utländsk bakgrund
Norrbacka språkgrupp Träff Anna Kaya.
Kultur för alla – gäller det mig
Föräldramöte 12 september 2011
Exempel utifrån ett antal målområden
Ulla Wiklund 2013/Reflektum AB
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Förskolan Matrisens Likabehandlingsplan
Mål och betygskriterier
Vi vill att varje 5 – åring som lämnar våra förskolor i Avesta kommun…
SET Social Emotionell Träning
Förskoleklassen på Södermalms skola
Om du vill att dina barn ska bli kloka, läs sagor för dem Om du vill att dina barn ska bli kloka, läs sagor för dem. Om du vill att de ska bli.
Svenska p Svenska p.
Rikskonferensen 2013 Göteborg
Entreprenöriellt Lärande _says_schools_kill_creativity.html Hur förbereder vi eleverna att möta en framtid.
Supermakter och terrorbalans
A-nivå - Valbara moment Krav: grundläggande A-nivå - Valbara moment Krav: grundläggande B-nivå - Valbara moment Krav: 30 hp på A-nivå 1. Språk och kultur.
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
TYSKA STEG 3 Fem arbetsområden: 1. Reisen und Schule in Deutschland
Språkbron - metodutveckling för arbetsplatsförlagt lärande
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Kommunikation och samspel
Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling.
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
Individuella Utvecklingsplaner på Stordammen
BETYGSKRITERIER I GEOGRAFI
”I en alltmer mångkulturell skola måste alla lärare ha kompetens att undervisa två- och flerspråkiga elever och veta vad det innebär att lära på ett andraspråk.”
Bedömning av skönlitterär läsförståelse
Litteratur.
Överenskommelsen inom integrationsområdet Uppsala 30 september 2014 Julio Fuentes Organisationsrepresentant Styrgruppen.
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Det vi vet Barn utvecklar språk; talat-, skrift-, kropps- och teckenspråk i samspel med sin omgivning och möten med den andre.
Genom undervisningen i svenska ska eleverna utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, anpassa språket efter olika syften,
Nämndplan 2015.
Sävja Danmark- vår plats i världen -barns inflytande och delaktighet
Kunskaps mål Centralla innehåll Väggen att upp nå målen Bedömning betygsättning Utvärdering Vad är undervisning?
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
Ola Henricsson Muntligt berättande i undervisningen.
Engelbrektskolans fritidshem Blå, Gul, Grön, Grå & Röd avdelning Årskurs F- 6.
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
VÄLKOMNA TILL MYGGANS FÖRÄLDRAMÖTE
Skolförordningen 5 kap 4§.  Studiehandledningen regleras i Skolförordningen 5 kap 4§. - En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver.
Åk 4 LPP. LÄSFÖRSTÅELSESTRATEGIER Vi ska lära oss hur vi använder läsförståelsestrategier för att bli bättre läsare och få mer glädje av de texter vi.
NIVÅ: GRUNDLÄGGANDE MÅLGRUPP: ÄMNESLÄRARE FART: ¼- DÅ EN MER LÅNGSIKTIG LÄROPROCESS ÄR AV VIKT Högskolan i Gävle 1 Uppdragsutbildning 7,5 hp – kurs för.
Målens betydelse i formativt ledarskap. Upplägg Formativt ledarskap Förskolans uppdrag Styrdokument Analysera mål.
Välkomna till styrd helpdesk: Lek
Styrd helpdesk Normer och Värden
-kan visa kunskap om vikten av goda relationer till elev och personal
Välkomna till styrd helpdesk
Lära för livet!.
Välkommen till svenska 1
Svenska som andraspråk 3
Introduktionsförskola i Rinkeby
Förändrad kunskapssyn Olika tekniker
Sociologi Introduktion.
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2016
LPP i Geografi ht Varför läser vi Vad skall vi gå igenom?
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2017
Geografi / samhällskunskap
Etnologi och folkloristik – en introduktion I
Hållbar utveckling.
Kursplan för svenskundervisning för invandrare
Betyg i moderna språk nu redan i år 6
Utveckling och lärande
Presentationens avskrift:

Att närma sig svenska språket med annan språkbakgrund Ann-Christin Torpsten Fil.dr. i pedagogik

Att närma sig svenska språket med annan språkbakgrund Biblioteket som folkbildande institution En pedagogisk verksamhet

Att närma sig svenska språket med annan språkbakgrund VARFÖR behöver jag ha kunskap om annan språkbakgrund än svensk? VAD HUR innebär annanmöter bibliotekets språkbakgrund? verksamhet låntagare med annan språkbakgrund

Migration - emigration Emigration under 1800-talets slut och talets början Fram till 1930-talet var utvandringen större än invandringen Under och efter andra världskriget bytte migrationen riktning

Migration - immigration Flykt från krig och förföljelse Människor sökte skydd i Sverige Industrin i behov av arbetskraft Arbetskraftsinvandring

Utländsk bakgrund På 1940-talet var ca 1% av befolkningen födda utomlands Cirka 15% av de unga som lämnade grundskolan 2007 hade utländsk bakgrund Cirka 20% av barnen och de unga i den svenska för- och grundskolan 2012 har utländsk bakgrund Utländsk bakgrund avser att båda föräldrarna är födda utomlands

Språklig utgångspunkt Färdigheter i ett eller flera förstaspråk i mötet med svenska språket Modersmål/förstaspråk Svenska som andraspråk

Språklig utgångspunkt Barn/elever med svenska som modersmål behärskar svenska ord I mötet med skolan Kan använda svenska grammatiken rätt Språklig bas – lätt att utveckla med special- och skolord

Språklig utgångspunkt Bas och utbyggnad Naturlig miljö – formell miljö Kamp mot tiden

Selinker: Interimspråksteorin Överföring av regler från S1, ordföljd, SVO Förenklingar, enklare satser, ord eller samtalsämnen Övergeneraliseringar, gå får betyda alla sätt att förflytta sig

Viberg: Semantiskt neutrala ord Alla börjar med att lära ett Kärnordförråd/Basordförråd Ordförrådet utvecklas successivt differentiering av ordförrådet i olika semantiska fält

Edström: Tre sätt att lära sig ett nytt språk Ordinlärning i kontext Ordinlärning med hjälp av ordböcker Ordinlärning med hjälp av undervisning Fas 1: ord i vida semantiska kategorier Fas 2: lära sig skillnaden mellan orden i ett betydelsefält

Språk och sammanhang Kognitivt icke-krävande AC Kontextualiserat Kontextreducerat BD Kognitivt krävande (Cummins, 1996)

Språklig utgångspunkt Vid grundskolans slut och i vuxen ålder utvecklat goda färdigheter i flera språk Lämnar grundskolan utan att ha nått godkändnivå varken i modersmål eller i svenska/svenska som andraspråk

Vi – de andra Att behärska majoritetsspråket innebär att ingå i en kulturell gemenskap, ha tolkningsföreträde och makt över ordet Att inte behärska majoritetsspråket innebär att inte ha tillgång till den kulturella gemenskapen, sakna tolkningsföreträde och makt över ordet

Vi – de andra Vem dirigerar? Vem spelar? Vem lyssnar?

Politiska mål Invandrarpolitiska mål från 1975 Jämlikhet, valfrihet, samverkan Utvecklade politiska mål från 1997 Ömsesidig respekt, integration

Utbildningspolitiska mål - förskolan Vi kan påverka vilka språkliga kompetenser de kommer att uppnå i sina olika språk och stimulera deras kunskapsutveckling. Språk och identitet hänger oupplösligt samman liksom språk och lärande. Alla barn har dessutom glädje av att möta olika språk och få inblick i olika kulturer.

Utbildningspolitiska mål - grundskolan Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. … en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. … främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.

Svenska (som modersmål) … stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. … möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. … utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. … förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.

Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i. Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.

Svenska som andraspråk … att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. … stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva på svenska. … eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. utveckla sitt svenska språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.

Berättande texter och poetiska texter för barn och unga. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter från olika tider och skilda delar av världen. Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk. Några skönlitterärt betydelsefulla författare och deras verk samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.

Svenska som andraspråk, gymnasiet Läsning och samtal om skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män från olika kulturer och tider … utveckla språket och samtala om strukturer, allmänmänskliga teman och vanliga litterära motiv

Svenska för invandrare (Sfi) … ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket.... lära sig och utveckla ett funktionellt andraspråk. … ge språkliga redskap för kommunikation och aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv. … läsa och skriva svenska, tala, samtala, läsa, lyssna och förstå svenska i olika sammanhang, ett gott uttal….

Svenska för invandrare (Sfi) … utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls- och arbetsliv i Sverige. Det vidgade textbegreppet är av stor vikt inom utbildningen i svenska för invandrare.

Modersmål (annat än svenska) … blir medvetna om modersmålets betydelse för det egna lärandet … utveckla sin kulturella identitet och bli flerspråkiga … reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där modersmålet talas utifrån jämförelser med svenska förhållanden Skönlitteratur för ungdomar och vuxna, lyrik, dramatik, sagor och myter från olika tider och områden där modersmålet talas. Skönlitteratur som belyser människors villkor, identitets- och livsfrågor

Över- underordning Vem dirigerar? Vem spelar? Vem lyssnar? Orientalism – Väst – Öst – Postkolonial teori

Vad innebär … Skönlitterärt betydelsefulla författare och deras verk samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i. Tillämpad svensk litterär kanon/litterär kanon från andra länder/från världen Vi/de andra och (post)koloniala strukturer

Att resonera kring Vilken litteratur främjar förmågan att förstå omvärlden och vilken omvärld? Hur kan utvecklingen av den egna identiteten främjas genom läsning? Vilken identitet? Hur kan språket utvecklas genom läsning?

Distant reading Resonera kring de sociala sammanhang texten är en del av. Det kan vara ekonomiska och sociala aspekter eller var, hur och varför texten har publicerats och distribuerats. I vilket historiskt, socialt och kulturellt sammanhang tillkom exempelvis Utvandrarna eller Tintin?

Uppgift Välj ett av nedanstående upplägg för att lösa uppgiften och gör en skriftlig presentation i moodle. Resonera kring litterär kanon, orientalism och postkoloniala avtryck med hjälp av exempel från valfri avdelning på ett bibliotek. Inventera valfri avdelning på ett bibliotek med utgångspunkt i litteratur som främjar utvecklingen av exempelvis den egna identiteten, förmåga att förstå omvärlden, mötet med andra språk och kulturer eller jämlikhet, valfrihet och samverkan.