Manuela Sjöström, Institutionen för socialt arbete

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
2-årigt samverkansprojekt
Advertisements

Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig
OM professioner (exempelvis följeforskare)
Lärgrupper som modell för verksamhetsutveckling inom BU
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Evidensbaserad praktik – vad handlar det om?
Brukarinflytande Skövde 16 april. Innehållet idag  Vad är brukarinflytande?  Hur kan vi göra? Skövde 16 april.
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
INDividuellt och Anpassat stöd till arbete för personer med neuropsykiatrisk/psykiatrisk funktionsnedsättning eller personal/verksamheter som möter.
Vårdplaneringsmötet ur patientens perspektiv
Vetenskap och beprövad erfarenhet
Kompetensutvecklingsprojektet Koh-I-Noor
Kjerstin Larsson Forskningsledare
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND IT-piloternas utbildning Månad 1 Månad 2 Månad 3 Månad 4 Introduktion och utbildning,Praktik 3 dagar/vecka,
En resa från 2010 till 2013 Feelgood FHV och SDF Fosie (Malmö Stad) 2010: -Fokus på efterhjälpande individ -Traditionellt samarbete -Kund/leverantör förhållande.
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Nätverk för plattformsledare 17/ Anna Lilja Qvarlander
Mälardalens kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd MKHV
Välkommen till ESF:s seminarium
Utvärdering av processmognad
Länsgemensam ledning i samverkan
”Jag vill vara konstruktiv i debatten”. ”Jag vill inte vara en papegoja och upprepa vad andra sagt i syfte att höra min egen röst…även fast den är trevlig.
Att tillsammans påverka!
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Göteborg 29/ Ledarskap för hållbart utvecklingsarbete Engagemang på alla nivåer Brukare Medarbetare Chefer Ledning.
Delaktighet.
Process: Lönekriterier
Aktionsforskning en del av kvalitetsarbetet i Falköping
Medarbetarundersökning 2012
Trondheim 2-4 maj 2011 Annika Malm. Formidling kräver rätt förutsättningar Historiskt i Sverige Målstyrda resultat Väletablerade och evidensbaserade metoder.
WORKSHOPS - Effektiv Miljötillsyn – ett Projekt för Ökat Lärande och Hälsa.
Tillit, Tid och Reflektion Tre nyckelbegrepp i klinisk handledning
Förslag på pilot: FoU-växthus i Nacka kommun version 0.2.
Samverkan – hindrande och främjande förhållanden Örebro 27 januari 2012 Berth Danermark
Beredningsprocessen vid förslag till nya Nationella riktlinjer och Nationell utvärdering.
Utbildningen till kunskapsutvecklare inom Begripsamprojektet En utbildning om hur man kan påverka kognitiv tillgängligheten till produkter, tjänster och.
Sara Nyberg, ECE/Lärande Dan Borglund, ECE/Lärande
Lärande utvärdering genom följeforskning
Socialt entreprenörskap i ideell verksamhet En studie om de aktiva eldsjälarnas motivation och drivkraft som gör skillnad i samhället.
Palliativ vård och samordning
Införa rambeslut HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN.
Skolutveckling genom aktionsforskning
Framtidens familjecentral
Resultat: Under de två veckorna med schemalagda promenader har de utförts 10 dagar av 14. Välbefinnandekurvan hos de boende visar på en minskad oro och.
Analys/bakgrund Problembild Mål/syfte Ansvar Tid Utvärdering
Lönekriterier för lärare inom samtliga skolformer inom Utbildning Gävle och Näringsliv & arbetsmarknad Gävle (gäller från och med 2016 års löneöversyn)
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling kerstin wanhatalo – van rijn.
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Med avstamp i forskning mot evidensbaserad praktik Magnus Zingmark Leg arbetsterapeut Medicine doktor FoU-ansvarig Östersunds kommun.
Vetlanda Kommun Vård och omsorgsförvaltning Funktionshinderomsorgen
Inspektioner vid akutmottagningar i Värmland och Gävleborgs län
PERIOPERATIVT TEAMARBETE
LEDSTJÄRNOR HSL-ENHETEN
Hur säkerställs kvalitén i ett system där många olika utförare levererar tjänster? Det ska finnas en koppling mellan det som står i förfrågningsunderlag.
Validering inom Lärarlyftet
Vad skiljer de bästa instruktörerna från de bra?
Välkommen till Baskurs ”Riskbruk, missbruk och beroende”
Lisa Fröst Björnsdotter Leg. Psykolog Föräldra- barnhälsan
. Förbättrad hälsa genom ökad förståelse hos arbetsledare Att hitta en samverkansmodell Sammanfattning Att arbetsledarna som deltagit i.
Arbetsgrupper och VIP Februari 2018.
Omställningen av hälso- och sjukvården
Material för socialtjänsten
Ledningens genomgång: Informationssäkerhet Mall där allt underlag finns i denna presentation Datum 2018-XX-XX.
Regionalt utvecklingsarbete EBP inom verksamhetsområdet stöd till individer med funktionsnedsättning
Samarbetsformer för SoL och Hälso- och sjukvård (ordinärt boende och hemtjänst) Hur hittar vi samverkan/ samarbetsformer mellan SoL och Hälso- och sjukvårdsorganisationen.
Park- och naturförvaltningen
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Välkomna! Dagordning Inledning: Helene Moquist, Uppföljningsenheten
Presentationens avskrift:

Manuela Sjöström, Institutionen för socialt arbete Projekt interprofessionell samverkan mellan Göteborgs Stad och Göteborgs universitet 31 augusti 2015 Manuela Sjöström, Institutionen för socialt arbete Helene Berglund, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin Susanne Gustafsson, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin

Ansats Evidensbaserad praktik Personens situation, erfarenhet och önskemål Kontextuella faktorer, t.ex. lagar och resurser Bästa tillgängliga kunskap Den professionelles expertis ”Att skapa en grund för evidensbaserad praktik” Socialstyrelsen 2012

Ansats Använda befintliga strukturer - så långt det är möjligt Kvalitetsförbättra istället för att byta ut/ändra Bästa möjliga evidens Stärka professionerna – interprofessionellt teamarbete Öka den äldre personens delaktighet

Projektets faser i Angered Kontakt- och analysfas (hösten 2013): Lära känna varandra, identifiera förbättringsområden Interventionsfas (2014): Två utvecklingsdagar, korttids- och mottagningsenhet (36 personer) Interprofessionellt teamarbete Evidensbaserad vård och omsorg Mål och måluppföljning (GAS) Halv utbildningsdag för biståndshandläggare i BAS Genomgång av bedömningsinstrument för AT/SG Föreläsning och workshop i att söka evidens Presentation och arbete med GAS Reflexion och handledning (SSK)

Grundidén i Angered ”Att göra genomförandeplanen till den äldre personens dokument, en angelägenhet för den äldre personen och dennes team samt ett dokument som möjliggör utvärdering”

GAS Goal Attainment Scaling = Måluppfyllelseskala En metodik för att skriva tydliga, realistiska, mätbara och tidsplanerade mål Kan användas av alla professioner Möjliggör utvärdering Möjlighet att synliggöra framsteg för den äldre personen och teamet på ett enkelt sätt

Utvärdering i Angered Enkät om evidensbaserad praktik (legitimerad personal och biståndshandläggare) – före och efter interventionen Observation av teammöten Dokumentation, GAS

Hur säker, söka information om forskning på internet Resultat – enkät EBP Hur säker, söka information om forskning på internet Procent 1=osäker 5=mycket säker

Resultat – enkät EBP Hur säker, granska och analysera forskningsresultat Procent 1=osäker 5=mycket säker

Resultat – enkät EBP Förändringen i de öppna svaren tyder på: Fokus på den äldre personens önskemål hade ökad vid andra mättillfället Ökad medvetenhet om behovet av uppföljning/utvärdering/målformulering vid andra mättillfället Förändrat arbetssätt när det gäller samarbetet över professionsgränser (rutiner/mötesplattformer) Förhållandet till kunskapssökning/-användning mer ambivalent vid andra mättillfället, men ökat fokus på kunskapsininhämtning/- användning samt prövning av evidensbaserade metoder

Resultat av teamobservationerna: Alla professioner dokumenterar mål och utvärdering i samma dokument USK, SSK, AT, SG - ungefär lika stort talutrymme på teammötet Biståndshandläggarnas roll är mindre aktiv Metodutvecklare strukturerar innehållet Ett gemensamt professions-övergripande möte har utvecklats Medvetenhet om skillnaden mellan den äldre personens mål och egna professionella mål Fokus på GAS-relaterade samtalsämnen, andra ämnen ges mindre utrymme Bättre effekt: äldres förmåga att kunna utföra ADL, tillägna sig anpassningsstrategier, redusera rädsla för fallolyckor, upprätthålla oberoende,

Resultat – dokumentation 53 genomförandeplaner 140305 – 141210 143 mål för 41 personer (M=3, spridning 1-8), 8 personer (15 %) saknar mål Högst andel mål, 18 % (n=26), återfinns inom området ”medicinska behov” och ”förflyttning”

Resultat – dokumentation Av de 143 målen saknas GAS-skattning för 34 % (n=49) 80 % måluppfyllelse Endast 20% av målen förblev ouppnådda   GAS skattningsalternativ Antal, (% av samtliga skattningar) Mycket mer än förväntat (5) 6 (6) Mer än förväntat (4) 8 (9) Målet är uppnått (3) 61 (65) Mindre än förväntat (2) 11 (12) Mycket mindre än förväntat (1)

Projektet i Lundby Interventionsfas 6 månader (våren 2015): Två utvecklingsdagar (*2) med primärt fokus på korttidsenheten Tvärprofessionellt teamarbete och målformulering Evidensbaserad praktik Mål: Ny/repeterad kunskap för att sätta igång processer vilka kan följas upp i verksamheten Föreläsning, grupparbeten, diskussioner och utvärdering (enkät)

Utvärdering – Tvärprofessionellt teamarbete och målformulering Svarsalternativ Innehållet i utbildningen motsvarade mina förväntningar i: n (%) Utbildningens upplägg förmedlade innehållet på ett bra sätt i: Utbildningens innehåll är relevant för mitt arbete i:   Föreläsarna hade den nödvändiga kompetensen för att presentera ämnet i: Mycket hög grad 1 (3) 12 (33) 4 (11) Hög grad 20 (55) 25 (69) 21 (58) 27 (75) Varken/eller 15 (42) 8 (22) 2 (6) Ganska låg grad 2 (5) 1 (3) Inte alls

Tvärprofessionellt teamarbete och målformulering ”Det var intressant att prata om mål och målformulering och att få arbeta i team kring ett ärende.” (Vad av innehållet i utbildningen fångade speciellt ditt intresse?)   ”Målformulering. Tankar kring teammötena och hur vi kan utveckla dessa. (Vad av innehållet kommer du att ta med dig till ditt dagliga arbete?)

Utvärdering – Evidensbaserad praxis Svarsalternativ Innehållet i utbildningen motsvarade mina förväntningar i: n (%) Utbildningens upplägg förmedlade innehållet på ett bra sätt i: Utbildningens innehåll är relevant för mitt arbete i:   Föreläsarna hade den nödvändiga kompetensen för att presentera ämnet i: Mycket hög grad 3 (12) 4 (14) Hög grad 5 (19) 9 (33) 11 (40) 14 (51) Varken/eller 16 (59) 13 (48) 1 (4) 6 (22) Ganska låg grad 4 (15) 5 (19) 11 (40) 2 (7) Inte alls

Evidensbaserad praxis ”Olika professioner har olika förutsättningar. Att vi är så långt ifrån varandra.” (Vad av innehållet i utbildningen fångade speciellt ditt intresse?)   ”Hur viktigt det är med teamarbete och kunskap om varandras professioner och uppdrag.” (Vad av innehållet kommer du att ta med dig till ditt dagliga arbete?)

Reflektioner från grupparbeten Behov av att utveckla mötesstrukturer Utveckla gemensamma arbetsrutiner Reflektera över bemötande och förhållningssätt Behov av att identifiera nyckelpersoner med avsatt tid för kunskapssökning och implementering Bättre kommunikation inför implementering av nya arbetssätt Behov av ökad kunskap om varandras professioner Öka interprofessionell samverkan Behov av ytterligare förbättrad kompetens i att formulera mål Gynna det dagliga arbetet Öka den äldre personens medverkan

Sammanfattning av resultaten i Angered och Lundby Teamarbetet har utvecklats Strukturerade teammöten Kontaktperson/metodutvecklare - viktigt för processen Ökad förståelse för EBP Hög måluppfyllelse GAS Den äldre personens delaktighet behöver fortsatt utvecklas Totalt deltog 36 professionella vid utbildningstillfälle 1 + 27 vid utbildningstillfälle 2 Utbildningstillfälle 1 upplevdes mer relevant än utbildningstillfälle 2 Stort engagemang vid grupparbeten Ett flertal områden med behov av fortsatt utvecklingsarbete är identifierade Processer är igångsatta…

Slutsatser och rekommendationer Involvera målgruppen i projektplanering och genomförande Kontaktperson i verksamheten (metodstödjare/kvalitetsutvecklare) Stödstruktur/nätverk för metodstödjare/kvalitetsutvecklare Pedagogisk arbetsform - varva föreläsningar, diskussioner och gruppövningar Kontinuerliga återkopplingar mellan lektorerna, styrgruppen, arbetsgrupper samt deltagare Tiden styr om fokus kan inriktas på process eller produkt Avsätta tid för auskultationer (för lektorerna) Ta hänsyn till att lektorernas tid även innefattar förberedelser, utvärderingar och rapportskrivning

Slutsatser och rekommendationer Rätt ”timing” - beakta viljan och lämpligheten i att göra förändringar Källa till kunskapsutveckling inom evidensbaserad praktik (jmf forskning) Uppstartsfasen tar längre tid än beräknat - skapa administrativa rutiner och lära känna varandra samt respektive arbetsområde Tre lektorer från olika institutioner och professioner - viss ökad tidsåtgång för samordning, men mervärde gällande interprofessionellt samarbete En person per profession (specialist/yrkesföreträdare med extra utbildning, gärna magisterexamen) inom verksamheten får tid i sin tjänst för utvecklingsarbete Kliniska lektorer knyts till stadsdelarna i Göteborgs Stad

Tack för gott samarbete! helene.berglund@gu.se susanne.gustafsson@neuro.gu.se manuela.sjostrom@socwork.gu.se