Psykiatri / psykiatrisk omvårdnad Föreläsning Tom Fellman

Perspektiv Biologiskt Psykologiskt Sociologiskt Andligt Trauma Missbruk

Tidspilen

Psykossjukdomar-Schizofreni Vissa människor reagerar med ”psykos” vid kraftiga yttre belastningar = reaktiv psykos (ofta övergående) Psykos vid ”händelser” sorger Post operativ psykos Havandeskaps psykos Drogutlöst psykos

Psykos…. förändrad verklighetsuppfattning feltolkningar av intryck från omgivningen världen kan bli skrämmande upplysningar i radio/tv kan tolkas som att man har ansvar för katastrofer m.m.

Schizofreni Ca 1 % 30.000 män ca 25.000 kvinnor Stor ärftlighet; en förälder sjuk = 15% Båda föräldrarna = 40% Debutålder för män 18-25 år Kvinnor 23-30 år Ca 40 % har inte fungerar normalt under uppväxten

25 % kan bli friska 50% klarar sig med viss stöd 25% blir svårt sjuka, behöver stöd från samhället/ landstinget, kommun, socialtjänst primärvård

Stress sårbarhets modellen ”Stressorer” behövas för att utveckla sjukdom Överkrav från föräldrar/ omgivningen Börja ”vuxenlivet”, ingå relationer m.m Tidiga negativa upplevelser Tidiga separationer

Schizofrent funktionshinder Svårt anpassa sig till andra (kan leva s som i en bubbla Tolkar andra fel Bristande avlyssning från kroppen Kan ha sår på fötterna men gå i trånga skor Kläderna sitter fel m.m. Bristande hygien i bostaden, kylskåp .m.m

Forts.. Bristande planeringsförmåga (framtid) Lär ej av erfarenheter Dessutom hallucinationer/ röster som styr Vissa varit länge på sjukhus Vissa övermedicinerade

Positiva symtom : Dopamin,Serotomin,Gaba Senare debut 18-25 , positiva symtom; Tankestörningar, hallucinationer och vanföreställningar Dessutom ”desorganisationssymtom”; man kan inte hålla ihop logiska resonemang (förlorar tidssammanhang) Hjärnans sammanbrott (tidspilen)

Negativa symtom; känslomässig avtrubbning Ett manligt foster är mer ”känslig” under havandeskapsperioden om modern drabbas av virusinfektion/förlossningen Hjärnans uppbyggnad kan skadas Behöver ofta stöd hela livet Kognitiva skador = som intelligens 75

Viktigt med tidig behandling Det kan ta två år från insjuknade till behandling Tid med obehandlad psykos (sämre prognos) Ofta återfall inom de två—tre första åren Hög ångest under denna period Sömnsvårigheter, isolering Ofta bristande sjukdomsinsikt Risk för självmord/missbruk

Behandlingens tre ben: Medicinsk behandling Anpassad psykologisk behandling Anpassat socialt stöd… Viktigt få bort ”psykotiska symtom” (medicinering) Adherence---vidhäftning till mediciner

Fortsatt medicinering Varför ta mediciner om man ej är sjuk Vid svåra psykoser och bristande sjukdomsinsikt kan man bli intagen/tvångsbehandlad (LPT) Vid utskrivning (öppen LPT, LRV) kan det vara nödvändigt med ”depå” medicinering…

De första fem åren Förlorade ”obehandlade år” kan ej tas tillbaka Varje återfall kan ge bestående ”hjärnskador” Tidig benämning ”dementcia precox” Viktigt att behandlarna är ”tålamodiga” och uthålliga Att inge hopp Samarbeta/ utbilda anhöriga Viktigt med socialt stöd

Medicinska livsproblem: Hjärt - kärlbesvär Infektioner Lungsjukdomar ( många storrökare) Självmord ( risk på 10 %) Dör ca 15-20 år tidigare än medellivslängd Ansvar; Landsting, primärvård, kommun, socialtjänst

Livsproblem över tid Känsliga för förluster Kan vara förlust av husdjur, ”katt, kanariefågel” Insikter vid 40-50 års ålder Inga relationer, inga barn, få eller inga vänner Rökning, missbruk, slutar med mediciner Kan leda till isolering Missbruk / depression / självmord

Inslag av aggressivt beteende Svårare att behandla pat i öppenvård Många inläggningar kan försämra prognosen Viktigt att behandlare/anhöriga känner till tidiga tecken på försämring Förstå vilka situationer som medverkar…. Försöka stimulera annat beteende Är medicineringen ”terapeutisk” inom fönster

Evidensbaserad praktik -- Den för tillfället bästa tillgängliga vetenskapliga kunskapen om insatsernas (åtgärdernas) effekt --Personen erfarenheter och önskemål om inne- håll resultat av vård och stöd -- den professionelles erfarenheter och expertis

Beh. vid kvarstående symtom Läkemedels behandling Kognitiv beteendeterapi Psykodynamisk psykoterapi Stödterapi (bibehålla nuvarande funktion) Bildterapi Musikterapi

Från slutenvård till öppenvård Utökad ”gemensam” villkorad vårdplan Kontakt med ”vård och stödsamordningen” ( case management) Individuell plan; om det behövs insatser (åtgärder) från kommunen/socialtjänsten Rätten till skälig levnadsnivå; evnt. bistånd från socialtjänsten

Återhämtning/jagets kamp mot sig själv Psykisk sjukdom omfattar inte hela individens jag Det finns ofta öar av klarhet Även om den sjuke beter sig annorlunda/vansinnigt vet han om det . Men kan vid akut sjukdom inte stoppa sig själv

Återhämtningens tre steg Underkasta sig mediciner/aktiv behandling/samtal/terapi Börja aktivt medverka i självläkning Uttrycka egna problemformuleringar, skapa mening i det som hänt. Acceptera det som varit trots ångest och smärta/lidande

Förstå och hantera röster Den som hör röster är inte längre ”herre i sitt eget huvud” Omvärldens bemötande av den som hör röster går ut på förvirring och oförstående Man pratar sällan om rösterna. Låtsas att de inte finns. Prövar olika läkemedel mot röster

Vägen ur hallucinationer/vanföreställningar Man är helt i vanföreställningarnas våld ”dubbelmedvetande”—kan börja bygga upp distans till vanföreställningarna, kan ifrågasätta sina upplevelser (gas ur ventiler) Att återta ansvaret för sitt liv kan gå genom depression och ångest Därför väljer vissa tyvärr att stanna kvar i sjukdom

Återhämtning är en process i ”coping strategies” Att lära känna igen påfrestande situationer Gott förhållande till medicinerande läkare/ rätt medicin Sänkt aktivitetsnivå på viss fält för att kunna var aktiv på andra fält (arbete/sysselsättning) Mening (skapa sammanhang) i det man upplever Den egna kroppen

”Det är inte att höra röster som är problemet, snarar oförmågan att hantera dem” ( Ron Coleman 1996) ” Den som behärskar sina röster och skapar en relation till dem, istället för att förneka dem… är inte längre ett offer, utan en segrare som återerövrat kontrollen över sitt eget liv ”. (D. Bosga 1993)

Schizoid personlighetsstörning - Okänslig för sociala normer/regler Emotionell kylighet, distansering Nedsatt förmåga uttrycka känslor Likgiltig för beröm/kritik Sexuellt ointresse Bristande intresse för vänskap/vänner Upptagen av fantasier/inåtvänd