Korta fakta om IVO IVO lyder under Socialdepartementet Verksamheten finansieras genom anslag och den årliga budgeten är cirka 650 miljoner kronor IVO har omkring 650 medarbetare Verksamheten bedrivs vid sex regionala kontor runt om i landet och tre myndighetsövergripande avdelningar i Stockholm

Analys Riskbaserad tillsyn Tillsynsåterföring Vägledning IVO ska utvecklas inom följande områden:

IVO:s iakttagelser jämfördes med andra IVO:s data och rapporter En inventering genom workshops Olika myndigheters rapporter Landstingens samt kommuners revisionsrapporter Uppgifter från patientnämnderna Patientförsäkringen LÖF:s skadestatistik Information från relevanta patient- och anhörigorganisationer samt fackförbund Ett antal internationella rapporter

IVO:s prioritering Områden som kan kopplas till personer med funktionsnedsättning eller på annat sätt utsatta barn och vuxna samt vuxna med nedsatt beslutsförmåga. Områden där vi kan skapa mervärde. Nästa år prioriteras inte: Områden som nyligen blivit granskade, där andra aktörer redan samverkar eller där en större analys nyligen genomförts. Områden där vissa beslut kan överklagas till en förvaltningsdomstol.

Prioriteringar inom hälso- och sjukvård Område 1: Samverkan och vård- och omsorgskedjan Informationsöverföring och kommunikation mellan aktörer Oklara ansvarsförhållanden mellan aktörer Otydliga eller skiljande avtal och riktlinjer mellan aktörer

Prioriteringar inom hälso- och sjukvård Område 2: Kompetens och personalrelaterade problem Kunskapsbrister hos personal kompenseras inte Brister i ansvars- och arbetsuppgiftsfördelning mellan yrkesgrupperna Brist på kontinuitet Chef- och ledarskap

Prioriteringar inom hälso- och sjukvård Område 3: Informationssäkerhet Samverkan mellan olika system Avtal mellan olika aktörer Utbildning Skyddet av informationstillgångar

Vilka är IVO:s iakttagelser? Personal- och kompetensrelaterade brister Bristande kommunikation och informationsöverföring

Brister i informationsöverföring och kommunikation Olika team eller vårdenheter Öppen och sluten vård Olika personalkategorier Personal och patienter/anhöriga Olika specialiteter och huvudmän Oklara ansvarsförhållanden Hantering av remisser, provsvar, röntgenbilder

Reflektioner Problematisk journalföring – undermåliga system och svällande texter Dokumentationskraven i hälso- och sjukvården – genererar stora informationsmängder! Skulle mindre dokumentationskrav och en bättre kommunikationskultur leda till färre avvikelser? Kan ett tydligare MTO-perspektiv skapa insikter? SBAR-modellen?

Utökade dokumentationskrav leder inte nödvändningsvis till högre patientsäkerhet om uppgifterna är irrelevanta – leder endast till ökad administration och oöverskådlighet!

Tillsynens syfte Tillsynen ska bidra till en säker vård och omsorg av god kvalitet och arbeta på ett sådant sätt som bäst gagnar vård- och omsorgstagarna.

Tillsynens fokus Tillsynen görs ur ett brukar- och patientperspektiv och inriktas på sådant som är angeläget för enskilda och för grupper av människor. Om inte annat framgår av lag eller förordning ska tillsynen vara riskbaserad och granska det som är väsentligt för att bidra till en säker vård och omsorg av god kvalitet. Tillsynen ska bedrivas effektivt.

Tillsynens kännetecken Tillsynen präglas av tydlighet, trovärdighet och integritet och värnar uppdraget utifrån den statliga värdegrunden. Detta innebär att tillsynen kännetecknas av: Rättssäkerhet, dvs. att tillsynen utgår från lagar och andra föreskrifter samt att likvärdiga bedömningar görs i likvärdiga fall. Förutsägbarhet och öppenhet, dvs. att de granskade har insyn i hur och varför tillsynen genomförs. Krav som ställs i myndighetens beslut ska vara tydliga och uppföljningsbara. Oberoende, dvs. att tillsynen inte låter sig påverkas av olika intressenter. Professionalitet, dvs. att tillsynen är kunskapsbaserad.

Tillsynens metoder och verktyg IVO använder olika metoder och verktyg i tillsynen, både kontrollerande och främjande. Val av verktyg görs utifrån vilken förväntad effekt det har på tillsynsobjekten samt utifrån vilka möjligheter lagstiftningen ger. Tillsynens resultat som också kan inbegripa goda exempel återförs till tillsynsobjekten för att åstadkomma ett lärande så att brister och missförhållanden inte upprepas. På det sättet blir tillsynen ett bidrag till utvecklingen av kvalitet och säkerhet i vården och omsorgen.

Tillsynens metoder och verktyg forts. IVO följer upp tillsynens effekt för brukare och patienter. IVO vägleder personal i verksamheterna bl.a. genom att ge råd med utgångspunkt från tidigare tillsynserfarenheter. Genom analys och redovisning av tillsynens omfattning, iakttagelser, bedömningar och åtgärder på aggregerad nivå sprider IVO iakttagelser och kunskaper från tillsynen till riksdag, regering, kommuner, landsting, enskilda verksamheter och övriga som berörs av myndighetens tillsyn för att bidra till en säker vård och omsorg av god kvalitet.

En lärande tillsyn IVO följer kontinuerligt upp tillsynsobjektens syn på myndighetens tillsyn och analyserar systematiskt egna erfarenheter av tillsynsarbetet i syfte att utveckla verksamheten.

Tack!