PM HPL, Human Performance and Limitations Del 1 - människan i luften Anders Trönnberg 2014-11-23

Vem klarar en flygutbildning? Du behöver inte vara en övermänniska men gärna en mogen, balanserad, normalt självsäker person med en jämn hög psykologisk funktionsnivå. En privatflygare behöver inte motvara idealpiloten i alla avseenden, men självinsikt kan väga upp brister i personligheten.

Lämplig som pilot? Tidningsartikel i mofly juni 2007, Aeroklubben i Göteborg ÄR JAG ALLS LÄMPLIG som pilot undrar du kanske ängsligt? Absolut så länge du håller dina sämre sidor under kontroll (för det har vi alla ) och nyttjar ditt omdöme. Då uppvisar du förutom kunskapstörst om allt som berör flyg dessutom en psykologisk utrustning som innehåller en utvecklad förmåga till självtillit och självkännedom; jagstyrka kännetecknande av uthållighet; hög ångest- och känslotolerans; stresstålighet och realitetsanpassning. Därtill förutseende och att lära av gjorda misstag. Som om det inte vore nog så är du självständig och har en social kompetens. OM DU INTE FULLT ut kan tillskriva dig dessa egenskaper så gör du så gott du kan, inser dina begränsningar och gör dina passagerare nöjda.

Innehåll del 1 - allmän Del 1: Allmän del – Fysiologi för människan i luften: Grunder i flygförarutbildning Cockpit – arbetsplats i förändring Haverier Lufthavet Hälsa Sinnesorgan Sinnesvillor Litteraturlista Del 2: Flygpsykologi, (i nästa dokument)

Grunder i flygförarutbildning: Piloten är befälhavare: Handhar komplicerade saker som kräver planering, omdöme, beslut, ”Situational awareness”. Hörnstenar i utbildningen: Rätt kunskaper Flygfärdigheter Riktiga attityder

Grundhållning: Pilot och passagerare har i grunden helt olika utgångslägen för flygupplevelsen: Piloten känner kontrollen - passageraren känner ofta utsatthet. För att Du ska få glada nöjda passagerare som kan sprida budskapet vidare att flyg faktiskt är trevligt och ej så obehagligt bör du flyga extremt lugnt utan onödiga branta svängar. Säg till innan du manövrerar planet så slipper passageraren känna onödig yrsel eller osäkerhet.

Cockpit – arbetsplats i förändring Traditionell instrumentering:

Traditionell: Basic-T

Glass cockpit Bildskärmar med väldigt mycket info är samlat i ett eller få huvudinstrument. SE-VPF har en Dynon EFIS-D100

GPS portabels Mobila enheter är populära. Risken finns att de lurar piloterna att inte göra riktiga färdplaner eller sluta navigera på kartan. GPS kan tappa satelliter eller bli utan ström. En förutsättning för att GPS ska ge rätt luftrumsvarningar är också att databasen är uppdaterad!

Haverier Befälet: ska vara entydigt ditt (befälhavare är den som sitter i vänstersits), även om du har en copilot ombord, detta för att undvika missförstånd som följer av otydligt ansvar. Självförtroende: Nervösa personer med dåligt självförtroende har större svårigheter att reda upp plötsliga oförutsedda händelser. Störning/haveri, handläggning se KFK http://www.krfk.se/sakerhet.htm

Den olycksbenägne piloten Är mellan 35-39 år Har 100-500 flygtimmar, särskilt farlig är en 50-timmarsperiod efter erhållet A-cert, resp I-bevis. Flyger privat Är i VMC (enl statistik från NTSB i USA -National Transportation Safety Board http://www.ntsb.gov/ )

Fem vanligaste olycksorsakerna Tappat kontrollen – flygtrim, trötthet Färdplanering - väder, dåligt beslut Landning - Oavsiktlig stall Landning sidvind, oskicklighet Inflygning, dåliga beslut. Rytmkänsla

Spridning av haverier över flygningens olika faser (statistik från NTSB i USA -National Transportation Safety Board)

Olyckor vid sträckflygning Väder ca 45%: dåligt omdöme då man påbörjar eller fullföljer flygning under dåligt väder. Bränslebrist ca 45%: kontrollera tankarna - lita ej på bränslemätarna! Pilotorsakad flyg in i terräng resp kollision i luften 10% 7% av olyckorna i USA beror på försök till lågflygningar i hög hastighet i avsikt att imponera. Här finns merparten av olyckor med bakomliggande alkohol och droger.

Landning Teknik: Bristande teknik i samband med landning vanligt - öva! Koncentration, rytm etableras redan på medvinden - öva! Kunskap om flygplanet (erfarenhet = olika flygplanstyper?) - repetera!

Lufthavet - gaslagar Allmänna gaslagen: pV=nRT , där p = gasens tryck (i N m-2), V = gasens volym (i m3), n = substansmängd (i mol), R = gaskonstanten (8,3145 J mol−1 K−1), T = absoluta temperaturen (i Kelvin). Lagen är en syntes av följande 2 lagar: Boyles lag: vid konstant temp förhåller sig tryck och volym omvänt till varandra enligt linjär kurva Charles lag: Volymen av en bestämd gasmassa är direkt proportionell mot absoluta temperaturen Van der Waals lag: Förbättring av allm gaslagen vid höga tryck (räknar med gasmolekylernas egenvolym och små attraktionskrafter mellan molekylerna Daltons lag: totala gastrycket är summan av deltrycken hos de gaser som ingår i gasblandningen. Ficks lag: gasmolekyler strävar efter att att flytta sig mot områden där det finns färre gasmolekyler Henrys lag: lösningsförmågan av gas i en vätska beror på det gastryck som omger vätskan Grahams lag: beskriver hur snabbt olika gaser blandas med varandra

Luftens beståndsdelar Vattenånga finns i luft i varierande mängd - max 5%. Dock räknas luftens volym% av konvention på torr luft. N: 78 % O2: 21 % Ädelgaser 1%: Argon 1%, Neon 0,2%, Helium, Krypton, Xenon C02: 0,03% H2 Vattenånga

Atmosfärindelning (enl Ernstings Aviation Medicine) Exosfär: Successiva gränsen för jordatmosfären, ingen övre gräns Termosfär = Jonosfär: Tempökning till 227 °C till 1700 °C beroende av sol. Övre atmosfärgräns ca 60 mil. Mesosfär: ”mellansfären”. Tempfall till överst -110° (kallast polerna) Stratosfär= Ozonosfär: Vattenånga saknas nästan helt. Temp ökar igen (av Ozon). Troposfär: Här finns vattenånga och väder. Tempfall ca 1.95 °C/1000 Fr. Tropopaus 10-20 km.

Atmosfärstrycket minskar med höjden Alternativt: Trycket halveras uppåt för varje 5500 m

Hälsa: Medvetandesänkning Svimning: Hos yngre (långa tonåringar) orsakat av psykiskt obehagliga situationer, hos äldre ofta hjärtorsakat Epilepsi: kan vara 1:a tecknet på dold alkoholism – sänkt kramptröskel Diabetes: Lågt blodsocker CO: Kolmonoxidförgiftning! (huvudvärk, illamående, trötthet, andfådd, hjärtklappning, svimning) Uttorkning! törst, maginfluensa O2-brist

Lungor: Symtom på syrebrist Symtom varierar för olika människor Du kan själv evt märka: krypningar i händer och fötter, huvudvärk, hjärtklappning, blåskiftande läppar och nagebäddar, tunnelseende. Viss eufori, nedsatt omdöme, självkritiken avtar, (som av alkohol) Inlärning och finmotorik sätts ned Medvetslöshet är sent symtom Hyperventilation: är ett stressymtom med lufthunger som möjligen kan likna syrebrist.

Andas syrgas På och över 10 000 ft uppstår syrebrist i hjärnan. Max flygtid utan att andas O2 är här 30 minuter. (Obs att rökare får motsvarande syrebrist redan på ca 7000 ft). Från 33700 ft behövs 100% O2, från 40000 ft och uppåt krävs O2 med övertryck.

Användbart medvetande 18 000 ft 30-40 min 20 000 ft 5-10 min 25 000 ft 3-5 min 30 000 ft 45 - 90 sek 35 000 ft 30 - 45 sek 40 000 ft 18 - 25 sek 43 000 ft 12 - 18 sek

Tryckkabin Tryckhöjden inne i kabinen motsvarar ca 6000 ft då planet befinner sig på 30000 ft höjd Om det uppstår plötsligt tryckfall på denna höjd inträder medvetslöshet på 1-2 minuter utan O2 Motsvarande 45000 ft (maxhöjd för Boeing 747) inträder medvetslöshet på 9-12 sek Tecken på tryckfall: smällande ljud dimma bildas (kondensation) Kyla föremål flyger omkring

Ögon 1

Ögon 2 Det finns två typer av synceller i näthinnan: Tappar (cones) ser färg med 3 celltyper, röd, grön, blå), flest i gula fläcken Stavar (rods) ser svartvitt, saknas i gula fläcken

Ögon 3

Mörkerseende gäller: Tappar (färgseende) fungerar bara med rikligt ljus, mörkerseende sköts av stavar - ögat ser i gråskala Gula fläcken har tappar men saknar stavar - sämre syn vid fixering till fula fläcken, och synskärpan blir sämre Rörliga föremål syns lättare Använd gärna rött ljus i cockpit – bländningseffekten på stavar mindre.

Färgblindhet 6 % av unga män och <1% av kvinnor har reducerat färgseende Flertalet (4% av män) gäller röd-grön-blindhet Bara 0.003% är totalt färgblinda Bra länk från Capio om färgblindhet: http://www.medocular.se/ogonfakta/fargblindhet

Hörsel och balans

Balansorganet Båggångarna: 3 st i 3 plan. Hårceller känner vinkelacceleration, dvs huvudets roterande acceleration. Eftersom de mäter acceleration reagerar de när huvudet påbörjar och när det avslutar en roterande rörelse. Hinnsäckar: 2 st. Hårceller här registrerar rätlinjig acceleration. De anses också registrera gravitationen (tyngdkraften) och ger då information om huvudets läge i förhållande till lodlinjen.

Åksjuka överstimulering av balanssystemet Asymetriskt stimulerat balanssystem Mekanism: Hjärnstammens cellknutor för balans spiller över på närliggande cellknutor för vagusnerv, medvetande, cirkulation Individuell känslighet Håll ögonen på yttre referens

Sinnesvillor: uppfattning om det aktuella flygläget Synintryck Balansorganet Flyginstrumenten

Acceleration Då hastigheten snabbt ökas vid pådrag under en missad inflygning kan fås en falsk känsla av kraftig stigning med risken att piloten försöker kompensera med spak framåt och planet dyker. Reflexen kan bli mera gas som ytterligare förvärrar känslan.

Buntrörelser skapar en uppåtriktad kraft. Om piloten saknar yttre referenser kan han få för sig att planet flyger upp och ned.

Dykningar Under långsam upptagning från dykning fås ökad G-belastning. Hjärnan vänjer sig vid denna efter en kort stund. När upptagningen sedan avslutas och G-belastningen sjunker kan detta felaktigt uppfattas som att man dyker på nytt.

Corioliseffekten Om du under en konstant sväng vrider på huvudet nedåt sidan (för att byta tank, eller hämta en tappad penna) sätter den snabba huvudrörelsen fart på vätska i ”fel” båggångar. Detta ger en påtaglig känsla av rotation, svängning eller acceleration längs ett helt annat plan. Detta kan leda till felaktig och farlig manövrering av planet. För att undvika denna illusion bör du undvika alltför snabba huvudrörelser vid begränsad sikt eller mörker, samt vid svängar.

Graveyard spiral Förlust av höjd vid en konstant förlängd sväng kan kännas som planflykt med sjunk, vilket kan få dig att ge höjdroder vilket i verkligheten ökar spiralrörelsen i svängen vilket ökar höjdförlusten …

Avståndsbedömning Binokulära intryck (ögonens olika samtidiga synbilder på nära håll beräknas av hjärnan till avstånd) Föremålens storlek (mindre betyder längre bort) Geometriskt perspektiv Gråblå föremål betyder längre bort av atmosfärskäl (klara dagar underskattas avstånd; resp vid disigt väder överskattas avstånd) Kontrast (dager-skuggor) Överlappning (avlägsna föremål som döljs av framförvarande föremål) Närhet till horisonten (närmare horisonten betyder längre bort) Rörelseparallaxen (objekts succ utseendeförändringar då planet flyttar sig) Fartperspektivet (nära föremål rör sig snabbare över synfältet än avlägsna)

Fel horisont Det förekommer att piloter tolkar en rad av ljus på marken eller lutande molnlager felaktigt som horisont med risk för förödande resultat. Ett besläktat fenomen är start i dis i bergig terräng där markljus kan tolkas som stjärnhimmel.

Mötande flygplan Olika höjd: Ett avlägset flygplan ligger lägre än det ser ut. Kollisionsrisk föreligger om ett plan som kommer från sidan bibehåller sitt läge i vindrutan över tid. OBS1: man ser ett föremål som ej rör sig i synfältet sämre. OBS2: flygplanssiluetten är helt liten tills strax före kollision.

Landning - höjdbedömning Banperspektiv: En stor eller liten runway ser lika ut från luften, men den kortare ställer större krav. Därtill kan olika proportioner på längd och bredd förvirra. Banförhållanden i form av nedsatt sikt, mörker, ej målade linjer i asfalten: Bristen på synreferenser kan göra att banan ser ut att ligga högre eller lägre än den verkligen gör. Det är ej så bra att plana ut på 1-2 m höjd… Uppförslut, nedförslut: gäller bana, eller omgivning. Exempel: Du bör ha samma sjunk pr tid oavsett lutning, men en bana med starkt nedförslut ger en ”normal bild” i näthinnan bara om du felaktigt låter glidbanans lutning nedåt öka motsvarande. Detta ger för brant glidbana.

Läkemedel Tag aldrig ett läkemedel som du inte har erfarenhet och kunskap om före flygning. Undvik allergimediciner Lugnande Sömntabl Smärtstillande (utom Alvedon) Narkotika och droger Alkoholförtäring och flygning regleras i lagtext TSFS 2008:37 Serie OPS BCL-D 1.15 del III, punkt 23 . Se även gärna tidningsartikel i mofly april 2007 sida 13.

Alkohol och flygning Utdrag ur TSFS 2008:37 Serie OPS, BCL-D 1 Alkohol och flygning Utdrag ur TSFS 2008:37 Serie OPS, BCL-D 1.15 del III, punkt 23 23.1 Det åligger flygbesättningsmedlem beakta att alkoholförtäring, även i små kvantiteter, samt efterverkningar av alkoholförtäring, även sedan all alkohol lämnat kroppen, nedsätter reaktionsförmåga och omdömesförmåga samt minskar motståndskraften mot flygningens påfrestningar, såsom syrebrist, acceleration samt fysisk och psykisk belastning. Vidare skall beaktas att en kombination av alkoholförtäring och bristande sömn före flygtjänstgöring liksom även alkoholförtäring i kombination med lugnande medel, sömnmedel eller liknande är särskilt skadligt, samt att efterverkningarna av kraftig alkoholförtäring kan dröja kvar upp till 48 timmar. 23.2 Under flygning får alkoholförtäring inte äga rum. Ej heller får alkoholförtäring ske under de närmaste 8 timmarna före flygning. Anm Förtäring i samband med måltid av lättöl eller annan dryck med en alkoholhalt av 1,8 viktprocent eller lägre är ej att betrakta som alkoholförtäring. 23.3 Under tiden mellan 24 och 8 timmar före flygning skall stor försiktighet iakttas i fråga om alkoholförtäring. Anm Sker alkoholförtäring under tidrymden 24–8 timmar före flygning skall i uttrycket ”stor försiktighet” bl a läggas den innebörden, att förtäringen inte får vara större än att vederbörande senast 8 timmar före flygning skulle kunna köra bil utan att begå straffbar förseelse enligt svensk lagstiftning angående trafiknykterhet. 23.4 Lugnande medel, sömnmedel eller liknande får ej användas av flygbesättningsmedlem i samband med flygtjänst, utan samråd med flygläkare.

Flygtrim Var fysiskt aktiv (ger positiva hälsoeffekter och har även effekt på psyket) Pigg? Sov regelbundet och tillräckligt många timmar Måttlighet med alkohol, ifrågasätt onödigt bruk eftersom du behöver hela din hjärnkapacitet till flygningen Inga mediciner Om sjukdom – avstå Vid psykiska belastningar – avstå Goda teoretiska och praktiska flygkunskaper: läs på, flyg regelbundet, sätt av tid. Gör debriefing: Följ upp dåliga erfarenheter. Gå gärna igenom med flyglärare om du upplever jobbiga flygningar.

Litteratur och källor: Kurslitt: KSAB Flygutbildning, Människans förutsättningar och begränsningar 2008. Redigerad Nicklas Dahlström Hjälpbilder till denna presentation >>> (kräver medlemsinloggning) Referensmaterial: Transportstyrelsens måldokument HPL . Kunskapsnivå 1 förstå = översiktligt redogöra, kunskapsnivå 2 beskriva = mera detaljerat redogöra, kunskapsnivå 3 använda = grundligt redogöra. KFK säkerhetssida: H50p med 31 häften Haverirapporter resp  referat Human factor i FAAs handböcker om flygutbildning online: http://www.faa.gov/regulations_policies/handbooks_manuals/aircraft/media/AMT_Handbook_Addendum_Human_Factors.pdf JAA Manual of Civil Aviation Medicine 1 June 2009 Tidningsartikel om HPL i mofly juni 2007 sid 14 , bra kort introduktion i ämnet. Böcker: "Flymedisin" av Jan Ove Owe, Norsk Aero forlag, ISBN: 82-91193-18-5 "Flypsykologi" av Grete Myhre, Gyldendal yrkesopplaering, ISBN 82-00-45369-3 Ernstings Aviation Medicine, fourth edition, Edward Arnold Publishers Ltd 2006, ”Bibeln” för flygläkare.

En bra pilot tränar alltid ATr Slut på del 1