Varför är det här viktigt? http://www.mfd.se/globalassets/dokument/publikationer/2014/2014-6-mangfald-hur-ar-laget-2014.pdf

LSS-rätt att välja http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19930387.HTM http://www.socialstyrelsen.se/etikisocialtjansten/hurstortarbrukaresmedbestamman

Genomförandeplan LSS 21 a § Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om insatser enligt denna lag skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden skall förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. Lag (2005:125). http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2006-5/senastelydelse2006-5#anchor_0

Arbetsmiljö kontra LSS http://www.av.se/dokument/afs/AFS1990_18.pdf

LSS, rätten till insatser 7 § Personer som anges i 1 § har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 § 1-–9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Personer som anges i 1 § 1 och 2 har, under samma förutsättningar, även rätt till insatser enligt 9 § 10.

Rätten till insatser, fortsättning Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. Lag (2005:125). SFS 2005:125 Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

http://www.socialstyrelsen.se/etikisocialtjansten http://www.socialstyrelsen.se/etikisocialtjansten/personalensarbetsmiljokontrape

Hur är det för er?

Maslow ett sätt att se på behov

Rättspraxis i LSS och socialförsäkringsbalken säger annorlunda http://assistanskoll.se/20080710-TEMA-Forsakringskassan-grundlaggande-behov.html

Ger personlig assistans ökad möjlighet att gå uppåt på Maslows trappa?

Det finns nyanser i allt http://www.youtube.com/watch?v=LifAcqepJVI

KASAM-känslan av sammanhang Aaron Antonovsky - professor i medicinsk sociologi -studerade judiska kvinnor som överlevt koncentrationsläger Fann att vissa behållit sin psykiska hälsa och detta intresserade honom I stället för att fråga Varför mår vissa människor psykiskt dåligt? ställde han sig då frågan – Vad gör att människor förblir psykiskt friska? Antonovsky besvarade frågan med KASAM (Känsla Av SAMmanhang)

KASAM avgörande för din hälsa En människa är inte antingen frisk eller sjuk Människan förflyttar sig mellan de två polerna. En människa uppehåller sig närmare friskpolen om hon upplever KASAM. KASAM är uppbyggd av tre centrala delar: hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet Dessa delar gör dig motståndskraftig mot stress.

Hanterbarhet Närkrav ställs och saker händer är det viktigt att vi inte ser oss själva som offer, som hjälplösa. Människan måste uppleva att hon har kapacitet att hantera motgångarna. Människor som känner att de kan hantera livet och dess ”ups and downs” blir mer motståndskraftiga emot ohälsa.

Begriplighet Vi behöver struktur och regelbundenhet i våra liv. Vi behöver kunna förutsäga händelser vill och kunna förklara det vad som händer. Kan vi göra händelser i livet begripliga så förblir vi friska i högre utsträckning.

Meningsfullhet Vi måste uppleva att de utmaningar vi ställs inför är värda att investera energi i. Försöker vi hitta mening i de olyckliga händelser som vi ställs inför så mår vi bättre än de som inte gör det.

Kan ni känna igen detta?

Livslopp Mål: Lära er att tänka livslopp Varför: För att förstå att behoven skiftar över tid och att olika metoder kan passa olika bra vid olika tillfällen Bra att kunna eftersom det hänger ihop med återhämtningsinriktat tänkande

Livsloppsperspektiv Summan av många områden: Utbildning Arbete Familj Hälsa Livsloppet går genom historisk tid och geografiskt rum och blir involverad i kontexter och strukturer som präglas av både ändring och stabilitet

Livsloppsperspektivet, Anna Dunér 2011 Teoretiskt perspektiv -används bland annat i forskning kring utveckling genom livet, funktionshinder, åldrande. Hur är livet organiserat: biologiskt, psykologiskt och socialt? anna.duner@socwork.gu.se

Lästips om livslopp Jeppsson-Grassman, Eva (2003). Att drabbas och att forma sitt liv: om strategier bland funktionshindrade och arbetslösa. Lund: Studentlitteratur Priestley, Mark (2003). Disability: a life course approach. Cambridge, UK: Polity http://www.regeringen.se/content/1/c4/27/44/d9a61473.pdf

Livslopp i förändring Förutsägbart -ett visst antal faser efter varandra utefter biologiskt och kronologiskt åldrande Normalt idealt livslopp format av kulturella regler och normer Kön, klass, etc. påverkar föreställningar av normalt/idealt livslopp http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/danielswedin/article14524982.ab Gått mot en syn på livsloppet som beroende av sitt sammanhang och som socialt konstruerat anna.duner@socwork.gu.se

Samhällsförändringar och enskilda liv Livsloppsperspektivet kopplar samman makro- och mikronivån Samspelet mellan samhällsutveckling och enskilda liv Generation / kohort anna.duner@socwork.gu.se

Förhållanden som formar livsloppet Lokalisering Social tillhörighet Personliga resurser Tid och timing anna.duner@socwork.gu.se

Matteusprincipen ”Var och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har.” Matteus 25:29

Livslopp-olika modeller Linjära-förutsätter stabila, fysiska, psykiska egenskaper som barnet tar med sig Kontigensmodell-mer öppen för tillfälligheter, chansen har en roll Transaktionsmodell-bygger på linjära och kontingenta modellen. Ger en grundligare framställning av samspelet mellan person och miljö över tid

Livslopp-övergångar som formar hälsan(George 2003:175) Livsloppsbanor kan beskrivas genom balans mellan stabilitet och ändring Timing-övergångar i livsloppet Tidslängd mellan övergångar Sekvens Samtidiga övergångar

Livsloppsperspektiv Ett holistiskt synsätt om mänsklig utveckling Vara medveten om att mycket spelar in när det gäller hur människor hanterar livskriser och förändringar

Livsloppsperspektiv Livsloppsforskning- studerar individen som en social person Kohorter-( Olika åldrar i människors livslopp

Familje och livsloppsperspektiv När en person drabbas av sjukdom/funktionsnedsättning är det inte bara den personen som behöver stöd Familjen och andra närstående ställs inför nya utmaningar/krav Detta ändras allteftersom personen går igenom olika faser i livet Familjen bör få stöd i hur de skall klara av det nya livet

Barn eller vuxna som har sjukdom/funktionsnedsättning- Hamnar hela tiden i nya situationer, möjligheter och utmaningar i och med att de går igenom nya faser i livet, precis som alla andra Kan man vara ”gammal” och funktionsnedsatt eller är man bara gammal?

De olika åldrarna, Laslett(1989) Första åldern: Period av omogenhet, beroende, socialisering och utbildning

Andra åldern Oberoende, mognad, ansvar att förtjäna och spara

Tredje åldern Självförverkligande-oftast vid pensionering

Fjärde åldern Slutligt beroende, skröplighet och död

Komplexiteten gällande funktionsnedsättning/sjukdom, Priestly(2003) Identitet Kultur Struktur Kropp

Vad är stigmatisering ?

Stigmatiseringens fyra faser, Link, Phelan (2001) att skilja ut och peka på olikheter, att tillskriva olikheterna negativa attribut, att separera oss från dem statusförlust och diskriminering

John Dow skriver: “I´m a service user. What then is the difference between you and me? After all, we all use various services of one kind or another. Most of use building societies, banks, shops, garages, doctors, dentist etc. So why is my statement about being a service user different? Well, some of us are different we have to use services not always through choice but often through a recognized need”(Dow 2007, s.49).

Lyssna Kristensson Uggla (2010) menar att en patient befinner sig både i ett existentiellt underläge på grund av sin utsatthet, där patienten känner av en ohälsa, den lider, men att patienten också befinner sig i ett kognitivt underläge. Att skifta från patient till person handlar om att skifta från vad till vem. Det görs lättast genom att vi lyssnar på vad människor har att berätta. När vi lyssnar på en patient så blir den en person för oss, det är när människan berättar som hon visar sig som person. Att vara en patient är att inneha en roll, att vara en person är att ha en identitet, att bli räknad med som en part i relationen, en berättelse skapar ett partnerskap (Kristensson Uggla 2014).

Pastoralmakt ,tolkning av, Focault(1972) Samhällets omsorg för medborgarnas välmående. Vi vill att de skall se att de har ett problem och också acceptera våra förslag eftersom vi är den goda hjälparen. Hjälparen måste ibland göra saker som gör ont för att vi förstår att det då blir bättre. Välfärdssamhället makt liknar det som tidigare fanns i den religiösa makten. Brukarna måste frälsas till det goda livet

Prova med att göra en livsloppskarta för er själva

Gör din egen livsloppskarta Hur såg samhället ut då du växte upp, hur hade dina föräldrar det? När har du gjort saker il livet? Har det hänt saker som påverkat ditt livslopp i en riktning du inte tänkt? Kohort Transition Timing Utbildning Arbete Familj Hälsa Första åldern: Period av omogenhet, beroende, socialisering och utbildning Andra åldern Oberoende, mognad, ansvar att förtjäna och spara Tredje ålder Självförverkligande-oftast vid pensionering Fjärde åldern Slutligt beroende, skröplighet och död  

Gör livsloppskarta med brukaren

Varför???

Ålderism? http://hit.pantamera.nu/familjen http://www.socialstyrelsen.se/etikisocialtjansten/hurstortarbrukaresmedbestamman

Diagnos-kategorisering, på gott, på ont? Biljett till välfärdssamhället Befrielse av skam och skuld Man kan freda sig Stämplande

Funderingar Funktionsnedsättningen kan bli en symtombärare Är det så där ni arbetar?

Visdom från Nalle Puh Det är verkligen ingen vidare mening med att uppleva intressanta saker som översvämningar, om man inte får vara två om dem. Det är bra mycket trevligare att vara två. Källa: Nalle Puh - A.A. Milne